Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Till Simons mamma Camilla

Skrivet av Marie med töserna

Jag har läst på Simons hemsida och jag kan inte beskriva mina känslor just nu. Jag är kall fastän det är varmt i rummet, jag har fruktansvärt ont i magen och nästan darrar. Men jag har inte ens gått igenom dessa minnen, bara läst om dem. Det måste riva itu ens hjärta. Du är en så stark människa, som kan dela med dig av dina känslor (fastän du inte känner att du har kontroll över dem , din artikel här på aff).

Hemsidan är väldigt fint skrivet och ängeln Simon är säkert stolt över den.

Jag är en mamma som inte mist barn och säkert skulle komma med fel kommentar om jag träffade en änglamamma. Man blir så nervös, man vill hjälpa till, men har inte gått någon kurs i hur man säger. Säg gärna till oss hur ni vill att vi pratar med er. Det kan hjälpa oss att inte trampa i klaveret.

Ni som mist barn har gått igenom det värsta man kan gå igenom. Jag önskar er all styrka i världen.
Svar på tråden: Till Simons mamma Camilla

Just det där...

Skrivet av  Camilla, Simons mamma
att vara rak och ärlig, är nog det bästa.
Att säga att man inte kan förstå,
att säga att man inga ord har,
och att förstå att det inte finns någon tröst.

Just det är nog det bästa man kan göra. Säg att du inte vet, säg att du inte har ord. Men på första plats kommer ändå förmågan och viljan att LYSSNA och att FINNAS DÄR!!! Svik inte, fortsätt komma på besök, fortsätt ringa, fortsätt skicka mail. ÄVEN om det bara är du som tar initiativ. Den som sörjer orkar kanske inte även om hon/han vill.

Jag själv har inte orkat ta kontakt med mer än ett par vänner och för mig har det ändå gått 1½ år sen min son dog. Jag orkar fortfarande inte och känner mig sviken av mina vänner. Hur kan de lämna mig ensam då det värsta som kan hända har drabbat mig????? Jag förstår att de kanske håller sig borta av rädsla att trampa i klaveret eller störa eller så... men ändå? Är det ingen av dem som ens undrar om jag överhuvudtaget lever???????

Blablabla... jag kan hålla på i evigheter... Undrar om jag skulle starta en kurs??? ;o)

Kram/
 

Artiklar från Familjeliv