Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Stoppa tv-tittandet hos små barn

Skrivet av förskollärare
Barn har idag ett sämre språk än för några år sedan. Barn som börjar på 6-års har dålig språkförståelse och svårt att uttrycka sig i ord. När man frågar barnen vad de har gjort i helgen kan svaret bli tittat på TV och spelat dator en del barn har inte varit ute på hela helgen. Barnen har också dålig grovmotorik och har svårt att gå i ojämn terräng t ex i skogen. Man har gjort en undersökning och kommit fram till att i genomsnitt pratar vi ca 20 min per dag med barnet. Sedan vi fick fler TV kanaler tycker jag att barnen blir försummade pga TV:n. När barnen kommer till 6-års verkar det som om de aldrig har spelat ett spel t ex Fia, svartepetter mm De kan inte enkla sociala regler som vanlig turordning
Svar på tråden: Stoppa tv-tittandet hos små barn

Med största respekt....

Skrivet av  Mia
...för ditt yrke och därmed också en hel del erfarenheter av flera barn under åren, eller?
(det framgår inte hur lång erfarenhet du har inom detta yrke...)

Jag vet inte så mkt hur pass barnens språk blivit sämre med åren men kanske det ligger ngt i vad du tror.

Men däremot så kan jag se mer i ett helhetsperspektiv av hur hela samhället ändras hela tiden och därmed även vi,familj och barn.

Jag menar det här du säger att barnen säger de tittat på tv och suttit vid datorn på helgen.
Inte så konstigt,jag menar det är DAGENS "sysselsättning" då jag (född på mitten av sextiotalet) var liten fanns inte datorn i varje hem,om det gjort det hade ju vi med suttit där.
Likadant med tv´n. Då fanns inte samma utbud...
Det var kanal1 och tv2 med barnens program en liten stund var kväll.
Visst hade vi suttit där redan då om de visat mer tecknat mm.

Sedan får man inte glömma att vi jobbar (de som har jobb) mer idag,dvs båda föräldrarna och många dessutom heltid för ekonomins skull och barnen är på dagis/skolan hela dagen.
Då kan video/tv-tittande vara avkopplande för ett barn som varit bland människor och lekt/ aktiverats en hel dag/veckan

Då jag var liten var de flesta mammor hemmafruar el.arb.deltid så det är klart att då fanns möjligheten att "aktivera" sitt barn.

MEN! frågan är om man verkligen gjorde det förr???
Det intressanta är att vi var några stycken vänner i min ålder som i veckan pratade barndomsminnen och jämförde med hur vi gör och är mot våra barn.

Alla mindes hur de alltid ville spela spel med föräldrarna,vilket ytterst sällan skedde....
Få av oss hade föräldrar som LEKTE direkt med oss, faktum är att jag tror dåtidens kvinnor "försakade" sina barn mer än vi därför att de hade större börda i hemmet att hinna med.Laga mat (snabbmat fanns liksom inte) det skulle bakas, städas varje Fredag mm
Männen var ju inte lika hjälpsamma då som nu,och definitint inte engagerade i oss barn! så som pappor är i dag.

Så att det handlar om föräldrarna att barn "aktiveras" för dåligt på fritiden SÄMRE än förr vill jag inte säga.

Däremot så skulle det inte skada att barn fick komma ut mer! självklart håller jag med dig där.
Men som sagt förr hade vi inget annat som höll oss hemma (tv/dator) så vi lekte alla tillsammans ute, och vilken fantasi man hade, och vilka lekar! man ville aldrig in.

DÄR i ligger språket tror jag. Alla lekar,ideer,fantasier med andra barn.
Som dagens barn "missar"

Men det är framtidens gång...
Varje generation har ju lekt olika, så att så fort går det.
Vem ville spela kula på 70-talet liksom? som våra föräldrar älskade att göra...

Men jag tror inte att det här bara är av ondo,barnen idag och framöver är på andra plan mognare och mer "vakna" för inlärning av annat än vi varsom barn som BARA lekte...

Men det här med fysiken är skrämmande att vi rör oss för lite...alla skador som uppstår och värre kommer det bli...

Sedan tycker jag man skall titta på hur många olika "störningar"barn har idag.
Det är ADHD.DAMP,mm mm vad kommer det sig då?
Det har ju nästan exploderat av det.
Snart finns ju resurs i varje klass!två ibland...

Tänker nu på det du skrev om att inte kunna anpassa sig tex.turregler mm.och ev. problem med språket.

Är det miljön? gifter i mat,dryck? mediciner/vaccin?

Vad vet jag.... men helt klart oroväckande att barn och vuxna idag mår sämre både fysiskt och psykiskt!

Jag tror inte att vi kan skylla på tv/video.
Faktum är att jag tror det till och med ger MKT positivt till barn (om det är rätt filmer och anpassat till åldern)

Jag blir så trött på många som reducerar tittandet för sina barn om de VILL titta!

De som gapar högst om att det är skadligt kan inte ha träffat barn som mår som min dotter vad gäller film.

Hon är drygt två år och älskar sina filmer som hon har MASSOR av.
Hon kan både tv och video utan och innan själv, vet alla filmer och väljer själv.

Hon har de vanligaste helt harmlösa filmerna typ: Bamse,Pingu,Nalle Phu,Pippi mm

Vi är verkligen aktiva med henne jämt och är båda naturmänniskor,fiskar går i skogen,är på
 

Håller med "Med största respekt"

Skrivet av  maria
Det här med TV:ns vara eller inte vara har ju stötts och blötts i säkert 20 år, vad jag själv kommer ihåg. När videon kom var det många som förutspådde ökat våld och andra hemskheter. I min ungdom levde jag själv utan TV i många år. Nu tittar jag själv väldigt sällan. Min son är väl ungefär som din dotter. Han älskar tecknade filmer. Vi spelar in från TV:n också, Pokémon, Disneydags m m, som han vill se om och om igen. Ibland går vi på bio. Senast såg vi SHREK.
Jag skulle själv inte gärna introducerat TV:n förrän han blev ungefär 3 år, men min man ville ha TV för att se sina franska nyheter, så han köpte genast en TV. För honom är TV:n väldigt viktig, just för att kunna se sina franskspråkiga nyhetsprogram. Nu har vi bara kanal 1, 2 och 4. Jag tycker att det räcker.
Själv tycker jag att det är viktigt att gå ut, göra en aktivitet av mer eller mindre avancerat slag.
Min man tycker att det är viktigt att kunna ta det lugnt hemma och tycker att vår son också ska kunna göra det. Om det är dåligt väder vill min man inte gå ut alls i synnerhet under de kallare årstiden. Jag tycker att man ska gå ut en sväng, även om det är lite kallt. Det blir för instängt att bara sitta inne. Min son vill då gärna sitta och titta på film.
Han är ändå väldigt social och intresserad av att snickra, pyssla med lera, bygga "konstiga" maskiner m m. Tyvärr har han alltid varit dålig på att leka själv, han vill att jag ska vara med honom och göra saker vilket det inte alltid finns tid och ork till. Men jag tror inte att det har med TV-tittandet att göra. Han skulle vara lika rastlös ändå.
Jag försöker selektera det han tittar på. T ex får han inte hyra BATMAN, jag tycker att det är för mycket smockor hit och dit. Stålmannen har han däremot sett. Kanske är det ingen skillnad, det är vad jag har fått för mig.
 

Jag har arbetat som

Skrivet av  förskollärare
förskollärare i 13 år. Och jag tycker inte att föräldrarna väljer lämpliga program. De du räknar upp är barnprogram. I mitt yrke får jag klagomål från föräldrar för att barnen använder så fula ord (jag har aldrig lärt ut fula ord) men barnen får dem via TV. Exempel på program som 6-åringar tittar på och som berikar deras ordförråd är Big Brother, Villa Medusa mm. Sedan vill man att skolan ska lösa problemet med fula ord. TV och Video kan visst vara bra, jag tog väl i lite men det skulle inte skada om barnen bara fick se barnprogram det finns ju ett stort utbud.
 

Varför tror du

Skrivet av  Kerstin
att det är just teve som lär ut de fula orden?
Svordomar och könsord hör man dagligen från vuxna ute i samhället, så barnen lär sig nog en hel del av sina egna föräldrar, släktingar och bekanta också. Det är nog inte bara teves fel.
 

därmed inte sagt

Skrivet av  Kerstin igen
att det tyvärr är gott om svordomar och annan skit i teve. Men att teve bär hela skulden, det tror jag inte på...........
 

En dum fraga kanske men

Skrivet av  Cina Qld AU
Har aldrig skrivit har men tittar in ratt sa ofta. Jag bor inte i Sverige men har manga samma Engelska/americanska program som ni men Big Brother etc, de programen visas val inte vid en tidpunkt da "sma" barn fortfarande ar uppe? Da menar jag innan 20.30 pa kvallen.
 

Det är det jag menar,att vi måste skilja på sakerna...

Skrivet av  Mia
Först har du som rubrik att vi ska stoppa tv-tittandet .

Det säger ju att all tv är dåligt...

Sedan skriver du för de SMÅ barnen.

De du pratar om (från sex år) är inte för mig små barn (men väl barn)

Små barn är för mig de från bebis till ca 4-5 år.

Vi kan inte dra alla över en kam i alla åldrar och allt tittande.

Jag tror dig det du beskriver och vad de får titta på.
TRÅKIGT tycker jag med.

Men som sagt vi finns också som låter barnen se renodlade barnprogram ,men det är ju också tv/videotittande.
och vissa kommer aldrig att förstå vad det ger våra barn.

Se bara på några av dina övriga svar, som går på i gammal anda utan att ha "snappat upp" någonting!

Därför måste vi sortera begreppen vad som är skadligt tittande och inte bara döma ut allt!

 

Jag tycker att

Skrivet av  förskollärare
6-åringar är småbarn. Jag tycker att äventyrs söndag på TV 3 är olämpligt för "stora" barn på 6-år. Det är en stor skillnad på 6-åringarna för 13 år sedan och 6-åringar idag. Det är en sådan stor skillnad på språket de talar sämre. De har också sämre grov- och fin motorik. Jag anser att Ni som väljer ut BARN program åt de små där kan TV tittande i måttliga mängder vara okey och Ni är ju tydligen aktiva ändå. Men som vuxen måste man vara kritisk och inte bara ta emot allt som visas i TV.
 

Å va bra skrivet

Skrivet av  Marie
kunde inte säga det bättre själv!
 

Vad för slags barn (och blivande vuxna) vill vi ha?

Skrivet av  farmor - mindre TV = flera samtal
- överviktiga med dålig motorik (läste senast idag att var 4:e 10-åring är överviktig)
- barn som sitter tysta framför en "dumburk" istället för att verbalisera sig, lära sig turtagning och lösa konflikter
- barn som via medier, blir överösta det som hör vuxenvärlden till
- barn som får göra som de vill, följa minsta motståndets lag och bara göra kul saker medan de vuxna "avgår" som fostrare och förebilder
- tvååringar som "odlas i drivhus" för att lära sig räkna och läsa istället för att utvecklas i lek och samvaro med andra
- barn som lär sig att bli åskådare istället för delaktiga och utveckla sina empatiska förmågor
- barn som översköljs med så många intryck att hjärnan inte kan sortera dem, med oro och ev bokstavsbarn(?) som resultat
- barn som ser TV och figurer i rutan som förmedlare av lugn och ro när det borde vara föräldrarna som står för tid och trygghet
- barn som har föräldrar som inte kan avstå _sitt_ TV-tittande för barnens skull
 

Tack farmor!

Skrivet av  Pojkmamma
Tack för kloka och bra ord! Något för ALLA att tänka på, både de som inte låter sina barn sitta framför tv/daton "jämt" och de som gör det!
 

Nej,självklart vill ingen ha det så!

Skrivet av  Mia
och mina barn kommer inte bli allt det du rabblar upp för att de får se mkt film,vara vid datorn.

Du kan verkligen måla fan på väggen...

Tror du verkligen att tv´n och datorer är boven till allt detta!???

Har du missat (förmodligen inte läst hela inläggen)
att vi med filmälskande barn är MINST lika aktiva med våra barn (ibland mer) än er som sätter titta-gränser?

På vad vis skulle era barn vara förskonade från "din skräcklista"?

Det finns väl föräldrar som kan (med dina ord)
avgår som fostrare och förebilder trots att inte tv´n är påslagen!?

Samtidigt som vi har tv´n på och delar filmen med barnen genom att prata om det som sker och mysa tillsammans i soffan och "bara vara" med barnen efter att varit ute i två tim. i skogen.

Jag vet föräldrar som har MKT strikta regler för tv-tittande för barnen men som däremot (tror de gör det rätta istället) och springer på allt möjligt som skall göra barnet öppet,kreativt och socialt mm
Detta iform av: allmänna sagostunder,dans,sång,skapar verkstäder,teater mm mm (där har vi allt för många intryck..)

Barnen har inte en lugn stund !! och föräldrarna bestämmer vad barnet skall göra.

Idag kommer det fram mer och mer från psykologer som säger att barn är stressade idag! de är lika fullbokade som sina föräldrar och att det är nyttigt att ha tråkigt för barnen!!

Det här är bara ett exempel,alla är inte så heller.
Jag drar inte alla över en kam och till skilnad från dig så respekterar jag vad andra har gjort för val även om jag kan tycka synd om barn som inte ens får se de vanliga älskade barnfilmerna som de vill.

Jag anser inte att barn får svårt att lära sig bli empatiska av att vara åskådare (av rätt filmer),tvärtom så ryms mkt av just den varan i de filmerna...

Sen FINNS det osunt tittande,men skilj på det och inte döm ut allt!
Det blir så överdrivet...

Jag skäms fortfarande inte och att mitt barn skulle vara "odlat i drivhus...det var så dumt och fult sagt så det är inte ens värt att kommentera.

Jag undrar om du skulle kunna se mig i ögonen och säga det rakt till mig om du kunde se hur vi lever...du skulle bara veta...och bli skamsen....

Fy,för gnälliga trångsynta påståenden...



 

blir rätt trist med så mycket generaliseringar som i farmors inlägg ovan...

Skrivet av  mandelblomman
Farmor brukar ha mycket vettigt att säga, men jag håller med Mia i det hon skriver.
Att barn ser på TV/video utesluter väl inte att man läser, spelar spel, går i skogen, målar, sjunger, besöker teater och allt vad man nu gör.
Det farmor skriver är verkligen en skräck generalisering!

*Att barn är överviktiga är ett problem som förmodligen kommer att öka i vårat land, TV kan vara ett av problemen.
Men jag tror att det även hänger i hop med våra kostvanor som hos en del familjer är bedrövliga...gymnastiken i skolan är på många håll förfärlig.
*Tysta barn framför videon...mina barn har då de var mindre på något sätt lekt då de tittar (och mina barn har inte spenderat sin barndom framför TV direkt!), de har nästan varit som i ett rollspel i bland, där de varit med och varit princessa eller vad de nu sett.
Filmer kan ha ett budskap precis som böcker tror jag och filmer som Bröderna leijonhjärta och Lejonkunget har hjälpt mina barn att se andra i deras egen situation,Starka Pippi har också hon mist en förälder, precis som Simba och i Mio min Mio
*Barns som översköljs av vuxenvärlden...ja jag vet inte riktigt vad du menar, få barn tror jag ser på rena nyheterna.
Även om vi hos oss har diskuterat exempelvis det som hände i NY, tror det är värre att lämna barnen utanför det som händer!
Sedan gäller det att hålla information på en nivå där barnet är, som alltid!
*Håller med om att det finns föräldrar som mera är kompisar en just föräldrar, men jag förstår inte vad farmor associerar detta problem med TV och video?
Jag är en sträng mamma och mina barn har sett på video...
*Drivhus barn...håller med barn ska få vara barn och då min flicka tog tid på sig att lära sig läsa så sa en klok fröken "Men hon kan leka, och det är det inte alla läsande barn som kan!"
Sen om man har barn som är intresserade tidigt själva är det väl inte fel att "träna" dem?
Men jag förstår heller inte vad detta har med TV att göra?
*Att många intryck skapar bokstavsbarn vad något nytt, men det har varit många bud genom åren, Vaccinering, mammor som inte är hemma längre och dagis etc...ja ja den som lever får se!
Minns att vi hade problem barn även i min klass och då var TV ännu svart vit och programmen få!
*TV som förmedlar lugn och ro, ja men visst kan det väl vara så!
Betyder ju inte att föräldrarna inte också kan stå för det, föressten så anser jag det noga vara på rätt olika plan!
En TV stund är mer avslappning kanske efter en dag, och då mina barn var mindre så passade jag på att laga maten då de tittade en stund.
Sedan så läste vi saga och mysde!
*Föräldrar som inte kan avstå från TV för sitt barns skull!
Oj, ja visst kan det hända i en del familjer att man lever sitt eget liv genom TV; olika dokusåpor, men då tror i alla fall jag att det finns problem på ett djupare plan hos den föräldern.
 

Farmor är nog inte

Skrivet av  farmor
så fyrkantig och generaliserande i verkligheten, men ibland finns det en poäng i att vara lite medvetet provokativ för att få andra att tänka till lite.. särskilt de som har en, i mitt tycke, naiv och kanske tom ogenomtänkt syn på medier i allmänhet och TV i synnerhet!
 

jo jag gissade att det var så...

Skrivet av  mandelblomman
men det blir lätt motsatt effekt av det...att ta upp felaktiga slutsatser av TV;tittande och diverse problem barn och familjer kan ha gynnar egentligen ingen
 

Fast slutsatserna

Skrivet av  farmor
om vad som _kan_ hända med för mycket TV-tittande dom står jag nog för!!!!
Det var väl bara det att det blev lite väl mycket samlat på ett ställe...? Och _det_ kan ju uppfattas som generaliseringar och att måla f*n på väggen!
 

Den VERKLIGA faran tror JAG finns i TV-nyheterna

Skrivet av  Lisa M
Mina barn, 2 1/2 och snart 5 år gamla får se en del TV, men jag vill veta VAD de ser. De älskar många av barnprogrammen samtidigt som de väljer bort vissa andra.

Vi nöjer oss med kanal 1, 2 och 4 och äger inte en uppsjö av köpfilmer, men ändå några stycken.

Tycker som Mia att barnen VISST kan lära sig mycket av att se på TV. Ett tag var min dotter lite ensam och utanför då hon var ny på dagiset och hon lyssnade MYCKET uppmärksamt på alla de program som handlade om utanförskap av olika slag. Sedan ställde hon frågor till oss vuxna och jag märkte att hon blev lite lättad av att se att andra också kan ha det svårt på olika sätt och att problem kan lösas.

Vi läser också sagor varje dag och pratar mycket med barnen, men ibland kan även ett speciellt välgjort TV-program fungera som utgångspunkt för ett bra samtal med barnen.

Min dotter har gott om kompisar nu, men hon engagerar sig fortfarande mycket i de underlägsnas öde då hon ser sina program. Jag är också med och pratar om vad vi ser, så detta är faktiskt ett sätt att umgås och att uppleva något tillsammans.

Många barnprogram är riktigt bra och kan få oss vuxna att minnas hur det är att vara barn, något som behövs ibland.

2-åringen tittar ofta bara en liten stund (om det inte är Tom & Jerry eller Disney, då är han manisk) sedan övergår han till vildare lekar.

Båda barnen ser gärna naturprogram och har lärt sig mängder. När vi är ute i skogen häpnar jag över vad de minns. Även program av den naturvetenskapliga sorten, som t.ex. visar hur saker ser ut inuti, berättar om rymden etc, blir väldigt levande att få se på TV-bild.

Det finns hur många exempel som helst, ja, även de tecknade filmerna har sitt värde, men, som jag skrev i rubriken;
Nyheter= STOR FARA!!!

Min 2 1/2-åring råkade se bilderna från World Trade Center samma dag som det skedde. Jag var så chockad att jag inte förstod bättre än att låta TV:n stå på just då. Ville själv se hur det hela skulle utveckla sig.

Ännu drömmer min son mardrömmar om flygplan som flyger in i hus och blodiga människor. Han säger:

-Huset ramlade. Människorna är borta.

Om ett flygplan närmar sig blir han fortfarande vettskrämd och tror att det ska flyga in i husen.
DÅ skäms jag och lovar mig själv att låta barnen slippa TV-nyheter några år framöver.

Sammanfattningsvis, tycker jag att TV OCH dator kan fylla viktiga funktioner, men KAN förstås slå fel om de används på överdrivet sätt. Då menar jag ISTÄLLET för uteaktivitet, sagoläsning, annat sätt att umgås med familjen etc. TV/dator är komplement till alla andra redskap som finns för nytta och nöje.

Konstigt att man kan uppleva saker så olika, det är bara att konstatera ännu en gång....
 

Precis så är det

Skrivet av  Dra ur sladdarna!
Vem hjälper våra barn att bli kreativa och vem hjälper dem att få vara lekfulla, fulla med spring, nyfikna och att få upptäcka nya saker?
 

DU kanske?! (imt)

Skrivet av  Ellen
...
 

Lägg av

Skrivet av  Mamma Erik
TV´n är på nästan jämt hemma, Erik leker hellre med lego, pratar jättebra, långt ifrån överviktig

Eriks favoritfilm är Jurassic Park och Stjärnornas krig (han är inte det minsta våldsam)

Jag tror personligen inte att TV´n skadar min sons utveckling, så därför är jag inte rädd för TV.

Vi pratar mycket hemma, men just nu leker han med lego och sjunger för fullt (trots att det är Bollibompa)

Ingen tvingar er att sätta på TV´n hemma, så strunta i det, jag kommer ha TV´n på.
 

olika hur barn påvärkas.

Skrivet av  riffraff
vissa påverkas mycket andra lite endel ingenting alls det gäller ju som vuxen att kunna se hur ens barn reagerar vilket är mycket svårt jobbar själv med ungdomari tonåren och ser hur olika dom tar åtsig vissa kan inte sova på flera nätter . medan andra börjar att sparka och slå på saker så vist blir barn påvärkade av tv det blir ju vi vuxna med .och ju mindre vi dom förstår ju mer miss tolkningar och fel kan det bli ...
 

ang. vad de gjort i helgen

Skrivet av  f.d. barnskötare
Barn säger det de minns som var roligt!
Visst kan de ha varit i skogen hela lördag em för att sedan få sitta en timme med ett nytt dataspel.
Men det är ändå dataspelandet som får hela platsen i minnet! Min systers fröken sa på första föräldramötet i ettan: OM ni föräldrar tror på allt barnen kommer hem och säger om mig-så ska jag tro på allt de säger om er också! Det tycker jag säger mycket!
 

Artiklar från Familjeliv