har en syster som har en dotter

har en syster som har en dotter
Skrivet av	vill nog helst vara anonym nu när det gäller så intima saker
som är 3 månader äldre än min. Hon har varit intresserad av tv sedan ett halv år tillbaka. Hon är 2,5 nu. Först var det teletubbies som gällde men nu är det riktiga disney filmer. Saken är den att det är för mycket tv tittande tycker jag. 2 disney filmer om dagen inga problem och då är det häller ingen garanti att någon förälder sitter med. Jag har försökt lägga fram lite pikar..men syrran hugger direkt och försvarar sig med att jag inget kan säga förren min dotter börjar intressera sig. Men jag känner att det kan jag. Jag vet att jag inte kommer att tillåta tv i den mängden och så tycker jag det är viktigt att vara med och se vad det är dom tittar på. Dels för att se om det är något som är lite hemskt eller som dom vill prata om den....då eller senare. Hur skall jag göra ? Har pratat med mamma som också har börjat ge pikar. En anna sak som är lite tråkig är att min syster och pappan har gått i sär. Härom dagen sa hennes pappa -vi har en film hemma som hon tycker är lite läskig. När hon ser på den kommer hon alltid springandes till mig i ett annat rum och vill ha tröst...men sedan (säger han med ett flin) är hon så nyfiken att hon inte kan låta bli att gå tillbaka till filmen.. Jag tänkte bara..MEN HALLÅ...DUM HUVUD ! 2 lika dumma föräldrar. Vad jobbigt det är när man tycker att någon gör fel...jag bara måste säga något...vet att många hatar mig. Men jag känner mig som en rätt så bra förälder..lite skrytigt kanske. En kompis som var hemma hos oss när det var läggdax för våran berömde våran dotter för att hon var så duktig när vi borstade tänderna på henne...Jag tackade och så att ibland är det lite besvärligare.. Då sa han att våran son borstar tänderna själv..det tycker han är bättre (han är 3 nu till jul) då kunde jag inte hålla tyst..Några veckor senare sa han att dom hade börjat borsta pojkens tänder och det fungerade jätte bra.....tack det lönade sig tänkte jag då...
Svar på tråden: har en syster som har en dotter

Jag tycker du gör helt rätt,
Skrivet av förskollärare
som begränsar ditt barns tv tittande. Vi behöver prata och umgås mer med våra barn. Det finns en undersökning som visar att vi igenomsnitt patar en kvart med våra barn det har sjunkit mot en halvtimme för ca 5 år sedan. Lycka till

Men det är inte rätt att lägga sig i...
Skrivet av nattugglan
Jag kan hålla med om att det låter lite dumt att ett så litet barn tittar så mycket på TV (men behöver inte vara det) och framförallt att hon lämnas ensam med filmer hon blir rädd för! Men jag tycker däremot INTE att man skall lägga sig i hur andra föräldrar väljer att göra. Man kan föra ämnet på tal och redogöra för sina synpunkter men inte tala om för andra hur de skall göra och tycka. Snarare kanske väcka frågan och fråga hur de resonerar. Ge pikar låter jättedumt!! Jag vet många saker som jag tycker och gör annorlunda med mina barn än andra i bekantskapskretsen, men för den sakens skull försöker jag aldrig pracka på dem mitt sätt. Att diskutera barnuppfostran med sina vänner (eller släktingar) kan vara lite svårt om man tycker olika, det är ett så känsligt ämne. Jag undviker faktiskt det så mycket som möjligt. Det är väl mycket därför jag tycker ett sådant här forum som fN är så bra. Här har man möjlighet att verkligen diskutera med dem som tycker helt tvärtemot en själv.


Visst ska man lägga sig i!
Skrivet av Sexologen
Alla barn som far illa i vårt samhälle p.g.a. ansvarslösa eller okunniga föräldrar då? Det är ju just det att vi lägger oss i som kan hjälpa dessa barn. Man kan inte bara låtsas som ingenting med argumentet att föräldrarna har rätt att göra som de vill med sina barn. Nu finns det ju värre saker än att låta sina barn titta för mycket på TV, men nog tycker jag att man bör påpeka lite fint för föräldrarna att barnet kan må dåligt av att ensam se saker som verkar skrämmande och obehagligt. Det viktiga är inte, tycker jag, hur mycket barnet tittar på TV utan VAD det tittar på och om det gör det ensam eller tillsammans med någon som kan förklara det som är svårt att förstå.

Inte lägga sig i, men stötta och finnas tillhands
Skrivet av nattugglan
Först och främst måste vi skilja på "barn som far illa" och barn som tittar "för mycket" eller ser "fel" saker på TV....helt olika diskussioner!! Men även när det gäller barn som verkligen far illa på olika sätt är det ingen bra idé att lägga sig i genom att som i exempelet "ge pikar". Det fungerar helt enkelt inte! Du får inte en otillräcklig förälder att bli annorlunda genom att ge pikar!! Det man kan göra är att stötta, finnas tillhands....kanske ta upp olika saker till diskussion. Mycket beror ju på vad det handlar om för typ av problem. Det är stor skillnad mellan att exempelvis vara medmänniska till en missbrukarfamilj och en "vanlig" familj som präglas av ett auktoritärt förhållningssätt. Men en sak är säker - i inget av fallen funkar pikar!! När det handlar om regelrätt misshandel eller barn som far riktigt, riktigt illa skall vi självklart lägga oss i! Det anser jag vara mer eller mindre en plikt! Jag skulle inte tveka en minut att anmäla till soc, om det så rörde min egen familj! Oj, det blev många utropstecken ;-) Ville bara understryka att jag tycker det är _stor_ skilland mellan att "fara illa" och att titta mycket på TV.

Tv. Video. Dator. etc etc etc
Skrivet av mfors
Jag själv har tre barn, snart sex år, snart fyra år och en sprallig ettåring. Äldsta har en språkstörning och lätta koncentrationsproblem, mellankillen har ADHD och svåra koncentrationsproblem och myror i rumpan dygnet runt, och minstingen "hänger med" på allt :-) Vår TV-Dator-Video policy är ungefär som följer (och nu blir säkert någon upprörd); 1. Vill äldsta tjejjen sitta vid datorn med sina mjukvaror, och ha en stunds lugn och ro (och koncentrera sig) då får hon göra det. Men då får hon inte lyssna på sagor samtidigt, och sitta still och koncentrera sig. TV begränsar vi rätt hårt, då det inte är ett påverkningsbart medium. 2. Vill mellankillen sitta vid datorn, får han göra det, men inte annat än att han har storasyster med om inte vi är med... Eller att han spelar något av de spel som vi fått hyra genom datorteket. 3. Minstingen bryr sig inte ett dugg om datorerna, förutom att det är väldigt spännande med att pappa, mamma och syskon blir så arga över när man pillar på den knappen man inte får pilla på... :-) Jag sticker inte under stolen med att vi ärligt talat använder både video, sattelitkanaler, dator och gud vet vad för att få lite lugn och ro och att få saker gjorda. Men vad gör man? Storasyster kräver mycket tid och övning för sin språkstörning, så nog snackar vi mer än en timme per dag, snarare tre... Mellankillen kräver sin tid och närvaro och diskution, då han annars börjar göra loopingar runt sig själv, med minstingen som fascinerat tittar på skådespelet av mellankillen... Jag tror nog att det är lite upp till varje förälder att rannsaka sig själv om vad som är rätt och fel, men jag håller ärligt talat med om grundprincipen att en apparat aldrig ersätter mänsklig kontakt.


Jag tycker du har orsak att
Skrivet av förskollärare
använda TV och dator mer än vi andra. Däremot tycker jag att du är väldigt medveten om att du använder apparaterna som hjälpmedel. Du verkar väldigt bestämd med vad barnen får titta på eller spela.

Datorer i det här huset....
Skrivet av mfors (AKA [Sh9]XtaL på Quake)
...finns det drygt ett tjog av.. det går drygt 3 datorer per familjemedlem i det här huset. (Nu låter det säkert som om jag har sån där jättelik IT inkomst eller något och är jätterik... det är jag INTE. Men vi har en "aktiv" dator per familjemedlem som har behov eller nytta av dator, några skumma burkar (Sun, HP/UX, några Amigor) och lite utströdda Mac'ar... (det är mina egna.) Poängen är dock att datorer/tv/färdiglästa sagor aldrig är en ersättning för verbal och social närvaro/samvaro. Det är ett hjälpmedel, precis som att en hammare/brödkniv/svets är hjälpmedel för en specifik uppgift. I dagens allt mer upptrissade samhälle, är det viktigt att ta sig tid för sina barn, och inte se dom som objekt som behöver sysselsättas för att man själv ska få titta på tv/sitta på irc/föräldranätet/whatever. Men som med allt annat, är det första steget att vara medveten om dels sina egna begränsningar och behov och önskemål. Vill man snöa in framför en dator/tv/parabol, är ju det faktiskt ens eget problem! Personligen är väl Arkiv X och vädret det jag ser på TV. Som du sa har vi ju lite speciell situation, genom att vi har språkstörningar, "viss" överaktivitet, livsmedelsallergier, och en massa andra mer eller mindre stora problem, men det är vi som föräldrar som sätter normer och regler för hur livet ska gestalta sig. Klart jag kan fastna framför TV'n med, när det är ett bra program eller film, och glömma att plocka ur diskmaskinen, eller kort och gott fastna i något nätspel där jag är "livsviktig" för att mitt lag ska vinna just den sessionen! (Q2 CTF) Men jag låter det inte gå till överdrift (oftast :-) )

har en syster som har en dotter

Jag tycker du gör helt rätt,

Men det är inte rätt att lägga sig i...

Visst ska man lägga sig i!

Inte lägga sig i, men stötta och finnas tillhands

Tv. Video. Dator. etc etc etc

Jag tycker du har orsak att

Datorer i det här huset....

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information