Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

för länge?

Skrivet av orolig
Våran son är tv-oman som vi brukar säga.
Om han fick bestämma så hade han suttit framför tv:n hela dan. Han älskar videofilmer,vissa utvalda förstås.
Vanliga barnprogram bryr han sig inte om.
Vi måste hela tiden vara med och titta och vi ser till att begränsa tv-tittandet till en film om dan men ibland blir det mer. Han är på dagis på dagarna och vi försöker att roa honom hela tiden hemma med olika saker.Men efter en stund vill han inte mer och sätter sig framför tv:n.Frågan är om detta är skadligt och är det så att talet försenas om man tittar för mycket.
Han är 3 år och har inte börjat prata.
Svar på tråden: för länge?

Ja..

Skrivet av  Antitanten
Hej, vill inte såra dig, men jag tycker att din sons tv-tittande låter klart osunt.. Han har väl inte kommit på det själv, att det finns en tv och den kan/ska man kolla på? Ställ undan tv:n helt och hållet! Han kommer säkert bli frustrerad ett tag men vänjer sig! Jag tycker att det är så otroligt icke-kreativt och passiviserande med tv, men jag kanske är extrem. En tre-åring ska väl inte behöva titta på tv över huvudtaget, det är ju ditt ansvar som förälder att styra över hans tittande. Hans sena språkutveckling har säkert inget med det att göra, men det kan jag absolut inte uttala mig om! *kram*
 

Låter precis som vår kille...

Skrivet av  Helena
när han var i treårsålder ville han också se på TV eller video JÄMT! Han är nu sex år och det där med TV har gett sig lite. Eftersom han nu kan gå själv till kompisar så gör han det istället för att titta på TV. Vi har kopplat bort Cartoon-Network från vår TV eftersom han kunde bli sittande framför det precis hur länge som helst eftersom C-N inte har något "naturligt slut". Men vi tittar själva jättemycket på TV på kvällarna så varför skulle inte han få titta. Tycker ärligt talat inte att det är så himla hemskt att barn tittar på TV på vinterkvällar när det är kallt och mörkt ute! Är det fint väder "tvingar" vi ut honom på dagarna.
 

Hej!

Skrivet av  Malena
Personligen tycker jag (det rader som du vet valdigt delade meningar om detta amne) att en film om dan ar helt OK.

Var 3-arige pojke (som ocksa tittar 1-2 timmar pa TV eller video om dan) pratar valdigt bra sa jag tror inte normalt TV-tittande har nagot med sen sprakutveckling att gora (utom forstas i extremfall da foraldrar knappt pratar med sina barn och later dem titta pa TV timmar i strack, men det ar ju inte det vi pratar om har).

Daremot reagerar jag lite pa annat du sager, forst det att ni försöker att roa honom hela tiden hemma. Jag tror fullt och fast att barn maste fa ha trakigt ibland, det ar da de hittar pa saker sjalva och utvecklar sin fantasi. Jag vet att det ar lattare sagt an gjort, att det inte ar sa kul da barnet gnaller for att det har trakigt, men det ar vart det, efter ett litet tag brukar det ga bra.

Sen din kommentar "men efter en stund vill han inte mer och sätter sig framför tv:n". Ni far inte vara radda for att bestamma! Barn kan inte alltid fa som de vill, kann dig inte elak for att du inte later honom gora allt vad han vill. Du forbjuder TV-tittande over en viss grans for hans eget basta. Att det verkligen ar for hans basta kan han inte forsta an men det gor inget. Ha inte daligt samvete!

Slutligen rekommenderar jag dig att lasa alla svar jag fatt nedan under "nyfiken".

Hoppas dessa kommentarer kan vara till nan hjalp. Lycka till!
 

Stryp tittandet helt!

Skrivet av  Lena
Mitt tips är att ni inte låter honom se alls på TV/video tills han kommer ifrån det och slutar tjata om det. Lite jobbigt i början för er men efter ett kort tag kommer han att hitta på andra saker och glömma bort det. Som ni har det nu är inte bra för honom tror jag.
 

Känner igen mig...

Skrivet av  millan
Våran son på 4 år har varit precis lika dan. Han kunde sitta och mala film efter film hela dagarna. Vi märkte att hans humör påverkades avsevärt av det. Ibland slet han sig och kom ut i köket en sväng men gick direkt tillbaka till soffan om inget kul dök upp på en gång. Han försökte aldrig själv komma på något kul att göra utan hände inget självmant så gick han tillbaka till soffan. Så när våran video gick sönder kom vändningen. När vi efter 4 veckor fick tillbaka den sa vi att han bara fick titta en liten stund på morgonen annars skulle den gå sönder igen....Då blev han tvungen att komma på något att göra om dagarna istället för filmtittandet, nu har han mycket mer fantasi och humöret är soligare!! Jag känner att han själv mår mycket bättre efter att ha kommit ur sitt "videoberoende" för det är just vad det är.....en ovana svår att bryta.
Lycka till!
 

Artiklar från Familjeliv