Eva E - jättebra skrivet!

Eva E - jättebra skrivet!
Skrivet av	Veronika med två små
Har precis hittat det här forumet och har med intresse följt de olika trådarna om långtidsamning. Måste säga att jag är mycket imponerad av dina inlägg, Eva E. Glasklart, intelligent, konsekvent! Det är inte ofta man ser människor uttrycka sig så proffsigt! Jag hade innan jag läste dig ingen åsikt om det här men nu har jag det. Tycker att det är lite konstigt att dina meningsmotståndare vägrar acceptera att det går att ha dåliga erfarenheter av amning. Det är ju ingens om tar ifrån dem sina bra erfarenheter eller hur? Tycker mig se det du skriver om överallt - väninnor som ammar sönder sina förhållanden om du ursäktar intrycket. Inte för att de på något vis är dumma i huvudet utan för att vi har den amningskultur vi har där man är en dålig kvinna om man avbryter. Och där varje svårighet avbryts med "alla kan amma" eller "det blir snart bättre!". Självklart tycker jag en mans åsikt är relevant! Jag förstår inte hur invändningen mot detta är att dessa män är själviska och ojämställda. Naturligtvis finns dessa män - sådana har jag också träffat. Men jag har svårt att förstå att man omöjligt kan se att det faktiskt kan vara på ett annat sätt också. Skulel tycka tat det var mycket jobbigt att skaffa barn med en kvinna om jag viste att alla mina åsikter om amning - förutom att det är fantastiskt under alla omständigheter - skulel vara helt betydelselösa. Och ännu värre, att jag med ens skulle få höra vilken självisk och oengagerad pappa jag var.
Svar på tråden: Eva E - jättebra skrivet!

vilka växlar som dras på!
Skrivet av Hella
herre min skapare! Det är väl ingen som sagt att pappans åsikter är helt betydelselösa, eller att mammor är i sin fulla rätt att stänga ute papporna från föräldrarskapet med amning som argument? Diskussionen uppstod i och med ett inlägg på amningssnack där en pappa sagt åt sin fru att det var så jätteäckligt att hon fortfarande ammade och att hon _måste_ sluta amma innan barnet fyllt ett år. Jag vägrar INTE acceptera att det går att ha dåliga erfarenheter av amning. Det är inte det jag ifrågasätter. Jag är lite skeptisk till att avslutad amning är enda vägen att gå ifall man hamnat där att pappan känner sig utanför. Och jag är skeptisk till att amningen är den enda orsaken till varför man hamnat där. Jag säger inte att amningen inte alls har med saken att göra. Det kan den mycket väl ha, men jag tror inte att den spelar så stor roll i ett jämlikt förhållande som många här vill få det att verka. Tycker också det är synd att många kvinnor ska behöva känna att de måste amma för att vara riktiga mammor. Lika fel som att de ska behöva känna att de måste sluta amma för att papporna ska kunna vara riktiga pappor. Den här diskussionen har gått så många varv nu att det är omöjligt att hålla isär alla olika trådar, men jag känner inte igen mig alls i den bild du ger av Eva E´s meningsmotståndare trots att vi inte varit rörande överrens om allt i den här diskussionen.

Svar
Skrivet av Veronika med två små
Du är inte "lite skeptisk". Du vägrar gå med på det. Det är inte riktigt samma sak. Vilka växlar är det som det dras på? Förstår inte ditt utbrott. ("Herre min skapare!") Jag har inte diskuterat ursprungsfallet, det var ju rätt länge sedan den här diskussionen vidgades till att handla om pappors åsikter kontra amning rent generellt. Självklart känner du inte igen dig i min syn på debatten. Varför skulle du göra det? Vi tycker ju inte samma sak. Det är rätt mycket av det du skriver ochj särskilt ditt sätt att beskriva EVA E som jag inte heller känner igen. Men det är liksom inget argument i sig.


jag känner inte igen MIG
Skrivet av Hella
som du beskriver Eva E:s meningsmotståndare. Du skriver såhär: "Tycker att det är lite konstigt att dina meningsmotståndare vägrar acceptera att det går att ha dåliga erfarenheter av amning." Där känner jag alltså inte igen mig så jag svarar såhär: "Jag vägrar INTE acceptera att det går att ha dåliga erfarenheter av amning." Alltså, jag vägrar inte att acceptera det du påstod att meningsmotståndarna vägrar acceptera. övertydlig Jag vet att det går att ha dåliga erfarenheter av amning. Jag är skeptisk till att avslutad amning är enda vägen att gå ifall man hamnat där att pappan känner sig utanför. Det skrev jag också. Men att få det till att jag vägrar gå med på att det är så? Nej, jag förstår inte? Jag kan väl inte med bestämdhet hävda att det ÄR så som jag tror. Däremot kan jag vara mer än lite skeptisk - vilket jag är, lite skeptisk var nog felformulerat. Jag kan inte se varför andra möjligheter automatiskt skulle vara uteslutna, men jag är inte militant på något sätt. Var och en blir salig på sin tro, men jag tycker det är tråkigt att bli benämd med ord som militant eller amningsgerilla bara för att jag inte håller med. Tycker inte det är kul heller att du klumpar ihop alla meningsmotståndare till den du håller med och påstår att de vägrar acceptera något. Det var mest det jag fick ett "utbrott" över!

Nu förenklar du Hella
Skrivet av Eva E
Inlägget handlade om: * en 9månaders bebis som ammades ca 10 ggr/dag * pappan tyckte att det var orättvist och jobbigt (enligt mamman kände sig mannen undanskuffad och utanför) att sonen bands så tätt till mamman * pappan kunde inte ta sonen mer än max 2-3 timmar, sedan blev sonen ledsen och ville amma * pappan och mamman sov inte längre tillsammans utan pappan sov på soffan, därför att sonen åt 2-4 ggr/natt vilket störde pappan som jobbade kväll och behövde sin sömn * pappan tyckte att det var jobbigt att sexlivet har upphört, vilket mamman själv sa var för att hon har noll lust pga amningen * DESSUTOM tyckte pappan att det var äckligt med stora barn som ammades, vilket som jag förstod var spiken i kistan för pappan beträffande amningen inte den _enda_ anledningen som du får det att framstå som Som jag ser det hade pappan inte ETT skäl till vilja avbryta amningen, utan en hel radda skäl till att vilja att mamman avslutade amningen. Mamman däremot sa att vi trivs båda två jättebra med amningen och jag vill inte sluta än PÅ LÄNGE. Frågan är ju då hur länge pappan ska behöva stå ut med att sova på soffan/inte kunna ta sonen längre än ett par timmar/vara utan sex PLUS att han dessutom faktiskt känner obehag inför amning av stora barn och därför har ännu en försämring att se fram emot. Betr att känna äckel inför amning av stora barn; ALLA känner vi väl ett äckel inför amning av större barn det beror ju bara på vid vilken ålder man drar gränsen. Ingen skulle väl tycka att det vore OK att amma en 13-åring. Ingen skulle väl heller anse det normalt att amma en 10-åring. En 7-åring? Nja, någon enstaka kanske. 5-åring? Tja, vissa tycker antagligen att det är helt OK. 3-åring? Gruppen positiva växer. 1-åring? 50/50 eller t o m 75/25?? Gränsen för vad som är OK varierar mellan människor. Varför är en man omogen och ego för att han ligger i gruppen som har en personlig gräns vid 1 år, medan det för en kvinna är helt OK att vara i den gruppen?

Jo, jag vet :-)
Skrivet av Hella
och allt det där har ju också redan stötts och blötts en del. Förutom nattsömnen kanske. I jämlikhetens namn borde det väl bli jobbigare för pappan att vakna 1-2 gånger varje natt (för det ärju hälften av de 2-4 gånger barnet vaknar) och vara tvungen att gå upp och göra välling eller bära till sömns. För jag antar att bara amningen avslutas så kommer han att ta sitt täcke och sin kudde och flytta in i sovrummet igen, eftersom han naturligtvis tänker dela nattvaket rättvist mellan den icke ammande mamman och sig själv :-) Eller kanske nästa steg för honom blir att kräva att de kör en fem-minuters-metod också mot mammans vilja. För det finns inga garantier att barnet slutar vakna för att man slutar amma. (säger jag som slutade amma storebror innan han var året, fast han fortsatte vakna minst en gång varje natt i över ett år till...) och sexlivet. Ja, det kan bero på amningen naturligtvis. Hormoner gör slemhinnorna skörare bl.a och så kanske att pappan inte finns i dubbelsängen gör sitt till, och det faktum att han öppet deklarerar för frun hur äcklig han tycker hon är. Och kanske lite trötthet spelar roll för mamman också. Trötthet som det inte finns några garantier att hon slipper även om hon slutar amma. (Om inte pappan då tar alla nattvak. Fast då blir väl han för trött för att idka älskog istället kanske.) som många har skrivit är barn runt nio månader ofta lite extra krävande mot den som de är tryggast med. Varför det är mamman kan vi ju spekulera i ;-) Antingen för att hon ammar 10 gånger /dygn (drygt 1½ timme om man räknar med 10 minuter per amningstillfälle) eller för att det är hon som har huvudansvaret för barnet övrig tid också? Förmodligen går det över - både mammigheten och amningstätheten om de ger sig till tåls en stund till. Fast ettårsdagen närmar sig ju med stormsteg i och för sig så även om de löser alla andra problem så kvarstår ju det faktum att hon måste sluta tills dess för att det är så jätteäckligt. (Och ja, pappan har rätt att tycka det.) Har han rätt att tvinga henne att sluta är väl frågan, och det är det vi alla tjafsar om...


Tja...
Skrivet av Eva E
...pappan trivs kanske alldeles förträffligt med att käka snorkråkor - och vem är mamman att tvinga honom att avstå, det är ju hans snorkråkor och hans mun? Han gör väl vad han vill med sin kropp? Om mamman äcklas av det, so what? Det är väl _bara_ hennes problem och inte ett problem i förhålladet - eller? Och en annan sak som är märkligt är att jag faktiskt kan bli tagen av polisen om jag vandrar omkring naken. Det är säkert, det finns något som heter "förargelseväckande beteende" och att utsätta andra människor för min nakna kropp räknas faktiskt det :-). Hur naturligt det än är med nakna kroppar så skulle vissa av oss finna det rejält motbjudande att behöva konfronteras med nakna människor på bussar och t-banor. Men kanske borde man avskaffa den lagen - har man problem med detta så får man väl bearbeta sina egna attityder? Ännu ett steg vore naturligtvis att folk hade samlag på gator och torg som de kände för. Utan att gripas för förargelseväckande beteende. För de gör ju som de vill med sina kroppar och samlag är ju faktiskt något naturligt. Om vi andra tycker att det är obehagligt att behöva utsättas för kopulerande par på allmänna gräsmattor så får vi väl göra något åt våra attityder. För sin egen kropp rår man ju alltid själv ensam över, om man bara gör något naturligt som man trivs med och som ingen annan blir skadad av (frånräknat äckelkänslor då).....

Jag tycker i och för sig inte att det är riktigt
Skrivet av Hella
jämförbart med amning att käka snorkråkor och gå nakna och ha samlag på gator och torg, men ändå. Käkade sambon snorkråkor skulle jag berätta för honom att jag tyckte det var ganska ohygieniskt och be honom tvätta händerna efter varje måltid. Sen skulle jag avstå från pussar och kyssar och höra mig för om han kunde tänka sig att skaffa en annan last istället. Tvinga honom skulle jag inte kunna, men jag kunde berätta vad jag tycker, sen är det upp till honom att avgöra om han tycker det finns fler fördelar med att fortsätta än att sluta. Vad det gäller offentlig nakenhet så kan jag väl för egen del säga att det inte gjorde mig så mycket om folk inte satt ner nakna eller hade kontakt med offentliga föremål i sina privata regioner. Med tanke på tarmbakterier och könssjukdomar som allmänheten i så fall riskerade att få ta del av ofrivilligt så tycker jag inte det är att jämföra med t.ex offentlig amning sålänge man inte sprutar bröstmjölk över en hel buss eller gnider tuttarna mot cafébordet. Sen känns den här diskussionen tillräkligt stor som det är, utan att man behöver dra in allt som någon ev skulle kunna tycka var äckligt. Men det kan ju vara berikande för all del så jag lägger till listan. övervikt, undervikt, svettlukt, dålig andedräkt, finnar, tatueringar, piercingar, för mycket smink, parfymlukt, röklukt, vitlöksdoft, otvättat hår, skitiga naglar, snoriga barn, hundar, homosexualitet, rökt lax och vårtor på händerna. Ska vi jämföra det också med amning? :-)

Och...
Skrivet av Eva E
...om sambons besked till dig var att det var viktigare för honom att få käka sina snorkråkor än att få pussar av dig - dvs om du blev utkonkurrerad av snorkråkorna - så kanske du möjligen skulle undra över kärleksfullheten i ert förhållande och vilken vikt din sambo tillmäter dig och dina pussar? Vet vet, det kanske också känns lite deppigt för en pappa att få beskedet från frun att deras förhållade kvinna-man får hålla uppe ett år eller mer för hon prioriterar att amma? Att hon släpper honom och hans pussar frivilligt för så lång tid sårar kanske honom och får honom att undra över henens kärlek och hans värde som annat än spermadonator till supermorsan?? Fast han sjåpar sig förstås bara?? Och visst kan vi dra in ALLT äckligt, men jag försökte hålla mig till sånt som kan uppfattas som äckligt av andra men som jag aktivt väljer att göra ändå för att JAG trivs med det. Precis som amning av stora barn kan uppfattas som otrevligt av andra, trots att "utförarna" trivs alldeles utmärkt med det. Vet inte om man kan säga att man väljer övervikt/undervikt/snoriga ungar/svettlukt/dålig andedräkt och allt vad det var för att man tycker att det är trevligt, eller för att man råkat _drabbas_ av det mot sin vilja. Skulle tippa på det senare, och då är det ju en helt annan diskussion.


Jag tycker fortfarande inte
Skrivet av Hella
att amning går att jämföra med snorkråkor. Om jag däremot antar att min sambo var den som hade mjölk i brösten att erbjuda vårt barn så skulle jag nog inte bli lika sårad om han föredrog amning framför sex (för det är väl vad du egentligen syftar på antar jag) som jag skulle bli om han föredrog att äta en restprodukt som kroppen stöter bort framför att pussa mig. Om amningen av vårt barn var viktigt för barnet, och jag märkte att han hade stort utbyte av de stunderna skulle jag nog kanske sucka lite avundssjukt, men tänka att det är värt det. Tillfredsställa sig själv sexuellt kan man ju göra under en begränsad tid (vilket det ju är trots allt, även om det rör sig om mer än några månader) och kärlek kan man ju visa varandra ändå förhoppningsvis. Om det är så att man älskar varandra och vill varandras bästa alltså... Jag förstår vad du menar med att jämföra med sånt som man aktivt väljer att göra för att man trivs med det trots att det kan uppfattas som äckligt av andra. Skillnaden jag ser är trots allt att med offentligt nakna underliv som sitter på allmänna platser skapas en smittrisk för allmänheten. Ingen riskerar att bli sjuk av att någon ammar sitt barn offentligt däremot...

förresten
Skrivet av Hella
ska vi lägga ner nu? Det känns inte helt seriöst längre att sitt här och prata snorkråkor och samlag på stan. Jag sitter och ler barnsligt framför datorn, och tänker att vi nog har kört huvudet i varsin vägg. Jag vet vad du tycker och du vet vad jag tycker. Tack för en god match räcker fram handen Den är nytvättad ;-)

Räcker tveksamt fram handen...
Skrivet av Eva E
... - är det säkert att din är nytvättad? :-) Vi lägger ner, ha det!!


Instämmer med Hella
Skrivet av Cecilia med Juni
Jag instämmer i ditt inlägg, jag tycker att det är tråkigt att det blivit så låsta positioner i den här diskussionen, det känns som att man inte alls når fram och att grundsynen är så olika. Jag känner att jag bara blir arg tillslut tappar tålamodet och tar lite illa vid mig av bilden av att amningen skulle sabotera för pappan, det är ju som att säga att vi som inte slutar amma under spädbarnstiden fryser ut pappan och förstör hans relation till barnet, och att mamman ammar för sin egen skull istället för barnets, och det är faktiskt inte så himla kul att få höra. Just nu känns det mest som att jag talar för döva öron, och jag kan nog tänka mig att de som inte alls håller med mig också känner likadant.

Tack :-) imt
Skrivet av Eva E


Håller med dig..
Skrivet av en mamma
helt o hållet och tänkte själv samma sak när jag läste igenom trådarna. Själv så kan jag tycka saker men jag är så himla dålig på att formulera mej bra så jag brukar därför strunta i att ge mej in i diskutioner. Men i detta fall så behövde jag inte ens fundera över det för Eva E gjorde det så bra! Du ska veta Eva, att vi gillar dig!

Eva E - jättebra skrivet!

vilka växlar som dras på!

Svar

jag känner inte igen MIG

Nu förenklar du Hella

Jo, jag vet :-)

Tja...

Jag tycker i och för sig inte att det är riktigt

Och...

Jag tycker fortfarande inte

förresten

Räcker tveksamt fram handen...

Instämmer med Hella

Tack :-) imt

Håller med dig..

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information