tjatet om jämlikhet står mig upp i halsen! |
|
Skrivet av | lycklig |
hemma är det jag som städar, bakar bröd, handlar, tvättar och lagar mat så att den står på bordet vad samma tid varje dag. jag tar ut all föräldrarledighet som jag får, jag drar ut på dagarna allt jag kan, tre dagar i veckan tills barnet fyller ett, är noga med att sjukanmäla, skaffar ett barn till tätt så jag kan vara hemma ännu längre, räknar ca. 5 år i sträck sen vill jag arbeta max halvtid. min man drar in pengarna, klipper gräset, spikar upp kroken som jag hänger min hemmaodlade pelargon i och gör allt annat "manligt". min önskan är att våra två pojkar aldrig ska behöva sätta som fot på ett dagis särskillt inte ett underbemannat kommunalt sådant. våra pojkar mår jättebra och har många vänner. jag mår jättebra, min man mår jättebra. är det något fel med det? nej jag tycker inte att kvinnor skall ha mindre i lön för lika utfört arbete, men handlar det om jämlikhet eller äe det orättvisa? två män (eller kvinnor för den delen) kan väl lika väl ha olika lön, särskillt om de arbetar på olika arbetsplatser? jag tycker att lycka är den som finner sin plats i livet. om jag nu tycker det är kul att laga mat och min man inte tycker det kan inte jag bara få göra det då? inte konstigt att folk blir utbrända när man har så mycket att tänka på allt ska göras av både mannen och kvinnan, om man delar upp det lite så finner man ju sin plats, man slipper bli förvirrad och stressad och det kanske ligger en trygghet i det. jag kan hänga upp kroken och klippa gräset, men jag gör det inte, det ligger inte i mitt ansvar, jag behöver inte ägna det en tanke, och därmed stressar det mig inte. mina pojkar älskar att vara med pappa och spika. de äger inga dockor. de är lyckliga ändå. de behandlar både män och kvinnor, äldre och yngre med respekt. de kommer att få lära sig laga mat och städa, de kommer att få välja. | |
Svar på tråden: tjatet om jämlikhet står mig upp i halsen! | |
|
|
Vad bra! |
|
Skrivet av maria65a | |
Du har valt ditt liv och det är ju jättebra att ni har funnit en lösning som ni trivs med, det vill ingen ändra på. Problemet ligger där könsrollerna är skrivna i sten trots att den ene, eller kanske rent utav båda, inte tycker att det är en tillfredsställande lösning. Det som är trist är att du uppfattar det som "tjat som står dig upp i halsen", likaväl som jag accepterar den roll du valt fast den är obegriplig för mig så får du acceptera att alla inte har funnit den platsen i livet och att vi strävar efter något annat. |
|
Förebilder |
|
Skrivet av Kapris | |
Som vuxna är vi förebilder för våra barn. Du skriver att dina söner visar respekt för andra människor, yngre, äldre, män och kvinnor. Om du vill föregå med gott exempel borde du inte skriva så nedlåtande om andra människor som du gör. I ett inlägg har du hunnit fördöma alla kvinnor som inte tycker att livet går ut på att göra livet enkelt för sina män, som inte tycker att det är skitkul att tvätta och städa utan tycker bättre om att ha ett arbete som känns mer meningsfullt för dem. Du har hunnit fördöma de föräldrar som har barn på förskola, o arma barn, vad ska det bli av _dem_!! Ja, du har faktiskt fördömt alla människor som inte har gjort samma val som du. Det verkar som om du tycker att om alla gjorde samma val som du så skulle ingen behöva tjata om jämlikhet. Alla skulle bli så lyckliga typ.. Var o en blir lycklig av sin egen fason. Skönt att höra att du har hittat _din_ plats i livet! Tråkigt att du inte ser din egen roll i den övergripande maktstrukturen. Tråkigt att du tror att receptet för lycka ser likadant ut för alla, en del tvätt, en del städ = lycklig kvinna. En del tjänsteresa, en del ordentlig lön = lycklig man. Men avslutningen är ändå bäst.. angående dina söner:"de kommer att få lära sig laga mat och städa, de kommer att få välja". Uppenbarligen tycker du att det är ok att dina söner kommer få välja själva att _inte_ laga mat o städa när de blir vuxna. Men alla de kvinnor då, de som "tjatar om jämlikhet", de får inte välja själva om de vill laga mat och städa!!! Det är alltså bara pojkar/män som har det valet. Sorgligt att du inte ser hur historien upprepar sig. Är lite ny här och egentligen vill jag skriva MYCKET mer, men jag ska väl inte skrämmas för mycket på en gång ;) |
|
|
|
Vad bra att du känner så |
|
Skrivet av Jämnlik familj | |
men jag vill inte vara hemma och laga mat och städa osv. Mina barn mår inte dåligt av att vara på ett "underbemannat" dagis. Dom får leka och utvecklas på ett helt annat sätt än om dom hade varit hemma. Sedan så har ju inte alla råd att vara hemma. I våran familj så lagar min man maten och diskar och dammsuger medans jag borrar och spikar och tvättar bilen. Sedan så tycker jag att man gör barnen en björntjänst om man inte lär dom enkel matlagning och hur man sätter på en tvättmaskin. Jag tänker även på min egen framtid. Om jag skulle välja att vara hemma flera år, vad händer med min pension eller ve och fasa, tänk om vårat äktenskap inte håller? Då står jag där, måste be samhället om bidrag. Nej jag vill vara en självständig kvinna som kan stå på egna ben. Jag tycker att det är självklart att kvinnor kommer på efterkälke med lönen om man valt att vara hemma i flera år. Man har "tappat" flera års erfarenhet och den måste man ju ta igen. Skall man då verkligen kunna "glida" in på en lön som är lika kollegernas som valt att jobba. Jag har 2 barn och min man har varit hemma med sista sonen i 1 år. Hoppas att han kommer att vara ett föredömme på sitt jobb när han kommer tillbaks, för nu vet han att vara föräldraledig är inte detsamma som semester som många män verkar tro... | |
Håller med, fast... |
|
Skrivet av Pallas | |
Jag tycker det är synd att vara hemma med barn ska ses om en erfarenhetsförstörare. Jag tycker att det är tvärt om! Det är ju inte bara kvinnor som det är ofördelaktigt att vara hemma för, utan även män stöter ofta på problem, om än av lite annorlunda slag kanske. Oförstående chefer och arbetskamrater en genomgående åsikt i samhället att kvinnan bär det yttersta ansvaret för barnen osv. Jag skulle önska att barn sågs som den resurs i samhället de är och inte som karriärförstörare. Både från förälder-, arbetsgivar- och samhällshåll. |
|
Precis.. |
|
Skrivet av Jämnlik familj | |
Men det jag menade att män som inte varit föräldralediga tror att mammor som är hemma glider omkring på en "räkmacka". Jag jobbar som ItKonsult och mina arbetskolleger är til 95% män, och när man pratar med dom så är det hela tiden "vad ni har det bra som kan gå hemma hela dagarna" och så tar dom ut föräldraledighet under sommaren för att få extra lång semester. Den "värsta" tiden att vara hemma är ju höst och vinter. Man är ganska låst om det regnar och blåser och det är allmänt för dj..ligt väder ute. På sommaren kan man ju vara ute nästan hela dagen om vädret tillåter. Min man tyckte faktiskt samma sak. Jag var hemma första 10 månaderna och man hinner inte alltid ha städat, lagat mat och ta hand om barn under dagen. Då lät det "är maten inte klar, har du inte ens börjat förbereda? Du är ju hemma hela dagarna.." Han säger själv nu att det var inte alls som han hade tänkt sig. Han hade en "fantasi" om att han skulle kunna sova ut på morgonen och gå ut och´ta med sonen för att spela golf, hinna handla osv..He he det insåg han ju snabbt att man hinner inte det. Man hinner inte laga mat, handla, tvätta, städa , OCH umgås med sitt barn samtidigt, man får helt enkelt ta det värsta och så får man hjälpas åt till helgen. Jag och min man valde att dela föräldraledigheten för jag ville helt enkelt inte vara hemma längre. Jag saknade det sociala livet som jag har under arbetstid. Min man har verkligen förändrats under tiden som han är hemma, han tar inte lika mycket för givet längre. Det är en positiv sak och jag är för en lagstiftning om 50/50 tid. Det gynnar barn, kvinnor och män. | |
|
|
Såg att jag svarade lite hipp som happ i ovan.. |
|
Skrivet av Jämnlik familj | |
Jag snurra verkligen till det. Nej det är ingen nackdel att vara hemma, men samtidigt så på vissa arbetsplatser så sker det ständigt nya saker. Som föräldraledig kan man ju aldrig följa med den utveckligen så länge man är hemma. När man kommer tillbaks till jobbet så har man ju mycket att ta igen och då tycker inte jag att man i 1:a taget kan komma och kräva lika hög lön som sina kollegor oavsett kön. Klart att man inte skall halka efter för mycket vilket det görs tyvärr i dags läget, men det är orealistiskt att tro om man varit hemma 5 år att man skall få lika hög lön. Vi kvinnor blir offer helt frivilliga, vi väljer att var hemma länge det innebär sämre pension, sämre lön och kanske sämre arbete. Blir det skilsmässa så "ojjar" sig kvinnorna att dom har dåligt ställt och måste leva på bidrag. | |
NEJ inte lagstifta! *upprörd* |
|
Skrivet av lycklig | |
wow nu blir jag upprörd! bara för att 50/50 passade er så behöver inte det betyda att en lagstiftning skulle ge insikt till alla mammor/pappor att det var det bästa och få samma upplevelse som ni!!! man måste tänka på barnens bästa, är det bästa för dem att mamman eller pappan vägrar vara föräldrarledig och barnet hamnar på dagis heltid när det är 6månader? är det det bästa för barnet att en förälder tvingas vara hemma mot sin vilja och känner stress och ointresse som går ut över barnet hela dagarna? sen finns det många föräldrar som skiftesarbetar eller har andra arbetstider än de vanliga som skulle ogynna barnet när det är riktigt litet om detta införs. tänk om den ena föräldern är egen företagare och måste arbeta = 6 månader och på dagis, när det hade kunnat betyda hemma med BÅDA föräldrarna mycket längre. Alltså är man vuxen nog att skaffa barn så är man väl vuxen nog att bestämma ledigheten sins emellan också??? det finns lika många olika familjeförhållanden som det finns barn. jag tycker också att motiverade pappor ska ta ut mer ledighet om de vill, men det ska inte lagstiftas om det, det ska föräldrarna själva komma fram till. och kom inte och säg att papporna inte "får" för sina fruar för det är rent trams, män som har sån makt över kvinnor enl. vissa borde väl kunna säga till om detta också annars har de väl valt fel fru då. *ARG* | |
men varför skulle någon |
|
Skrivet av Allis | |
förälder vägra? Jag antar det är pappor du menar för hur många kvinnor är det som "vägrar" vara hemma idag? Jag ser det som en själklarhet, för barnet bästa, att båda föräldrarna har rätten att vara hemma ungefär lika länge. Jag tror dessutom att pappor kommer att nyttja sin rätt till ledighet i mycket större utsträckning än ananrs. vilket enbart kommer att gynna barnen! Det gynnar visserligen inte kvinnan som gärna är hemma så länge hon bara kan, men barnet! Varför detta misstroende mot föräldrar?(läs pappor) |
|
|
|
Vilken barnomsorg tar emot en 6 månaders bebis? |
|
Skrivet av Jämnlik familj | |
Jag bara undrar. För även om man tar ut fullt så har man 1 år att vara hemma så jag fattar inte vad du menar med 6 månader. Jo jag anser att då män är dåliga på att ta ut föräldraledighet så måste man lagstifta. Som jag skrev tidigare så gynnar det båda barn, kvinnor och män. På dig låter det som om det är kvinnorna som vill ha barn och männen tycker att det är jobbigt att vara hemma citerar dig " är det det bästa för barnet att en förälder tvingas vara hemma mot sin vilja och känner stress och ointresse som går ut över barnet hela dagarna?" Varför ens skaffa barn då? Jag fattade inte riktigt det där med skiftarbete? Varför skulle det inte funka? Min man är skiftare, det funkar hur bra som helst. Han är ju HEMMA, han jobbar ju inte. Det finns inte ett barn som tackar sin pappa för att han jobbade bort hela deras barndom.. | |
det finns många kvinnor som |
|
Skrivet av lycklig | |
klättrar på väggarna av att vara hemma och inte vill. min bästa väninna är en sådan och hennes man tar ut all ledighet. hon är för övrig en jättebra mamma. men hon skulle inte vara det om hon tvingades vara hemma. föräldrarpenningen räcker ett år vill säga om man inte tar ut mer än halva blir väl det 6 månader? sen kanske man inte vill ta ut allt sammanhängande med en gång? det finns småbarnsavdelningar. ju. jag tycker en lagstiftning skulle vara att omyndigförklara föräldrarna. att mammor/pappor inte tar ut ledighet kommer inte att ändras med en lagstiftning. kan man inte ta ledigt så kan man inte. tänk på alla småföretagare/enmansbolag. ska de lägga ner företaget för att de tvingas vara hemma ett halvår. att göra ett uppehåll på ett halvår skulle ju betyda konkurs. min man är egen företagare och arbetar hemifrån. våra barn har både sin mamma och pappa hemma. min man skulle aldrig kunna vara föräldrarledig inte ens den månaden som han idag har rätt till, han kan inte tacka nej till jobb då säger kunden tack och hej då. alternativet för våra barn vid en lagstiftning skulle betyda heltid på dagis när de är väldigt små. som jag skrivit tidigare så tycker jag att båda föräldrarna skall dela på ansvaret så klart, men en lagstiftning måste inte betyda att alla barn får det bättre. jag tycker hela den här debatten är ett verkligt lyxproblem. har vi inte viktigare saker att bry oss om? om man bara la 1% av sin tid och pengarna som läggs på detta till saker som betyder något som svält eller miljö så skulle vi få en bättre värld. men mycket vill ha mer, vi blir aldrig nöjda. när detta är "löst" så får vi nya saker att engagera oss i. kanske kommer vi då att försöka lappa ihop våra dagisuppväxta ungar eftersom vi glömde dem på den här tiden när vi var för upptagna av oss själva. time will tell. | |
är det egentligent så? |
|
Skrivet av allis | |
vad händer om båda föräldrarna klättrar på väggarna av att vara hemma? man kanske inte vet innan hur man reagerar men De ska alltså inte skaffa barn, eller? Hur kan det komma sig att kvinnor klarar av att både vara egna företagare och skaffa barn och vara hemma med dem? fast männen inte gör det? Det atr ganska intresant att alla ursäkter som många har för att pappan inte kan eller vill vara hemma fungerar alldeles utmärkt om det vore mamman som var i samma situation, då skulle det gå att vara hemma! För mig är det en självklarhet att föräldraledigheten ska vara 50/50 och anser man då att man inte kan/vill vara hemma den tiden så får man väl låta bli att skaffa barn. |
|
|
|
Barnet MÅSTE vara 12 månader |
|
Skrivet av Jämnlik familj | |
för att få en plats i kommunal omsorg. Annars får man ju ha privat. Jag förstår fortfarande inte varför man skaffar barn om man inte kan tänka sig att vara hemma med dom. Jag anser dig vara en bakåtsträvare, men det är ditt val. Jag hoppas och tror att det kommer att bli 50/50 och då kommer era argument aldrig att hålla. Ni måste helt enkelt dela på ledigheten, om nu inte ni är så rika så att ni behöver föräldrapenning. | |
Skrivfel ovan.. |
|
Skrivet av Jämnlik familj | |
Skall vara "om nu inte ni är så rika så att ni inte behöver föräldrapenning". | |
Känner igen mig |
|
Skrivet av Housewife | |
Mitt liv ser liknande ut som ditt och jag är också väldigt nöjd. Dock finns det vissa skillnader. Min äldsta dotter började heltid på dagis när hon var 1 år och hon är minst lika glad och lycklig som lillebror som började dagis som 2 åring och bara går 3 fm i veckan. Dagis är bra, hemma är också bra. Dagis ska inte fördömas, speciellt om man inte provat det. Vad gäller arbetsfördelning så har vi gjort följande val. Genom att jag är hemmamamma har min man möjligheten att ha ett arbete som ger oss en mycket större inkomst än om vi båda skulle arbetat kvar i Sverige. När han är på sitt arbete sköter jag hemmet, när han är hemma delar vi på sysslorna (lägga barn, fixa disken mm). Vi har också en del ansvarsområden som var och en sköter (matlagning resp. biltvätt) som vi har valt enligt vad vi föredrar att göra. Barnen (pojke och flicka) deltar glatt i respektives aktiviteterna tillsammans med mamma och pappa. Utifrån sett lever jag kanske i kvinnofälla men jag har en underbar man som verkligen respekterar mig. Jag kommer från ett hem där min pappa aldig lyft ett finger i hushållsangelägenheter och där min mamma lytt minsta vink, så jag vet vad det innebär. Min mans inkomst är vår, han har aldrig synpunkter på vad jag spenderar pengar på trots att det är "hans" pengar. Dessutom säger maken att han planerar att bli hemma-man om några år och att då är det min tur att börja dra hem pengar.. :-) Och sen en liten kommentar angånde vad någon skrev om tjänsteresor. Är det nån på allvar som tycker att tjänsteresor är något plus, något man vill göra...? Nej tack, sitta på flygplatser och bo på hotellrum är klart överreklamerat (ja, jag hade en karriär en gång i tiden). |
|
|
|
Att välja att städa eller inte |
|
Skrivet av G | |
Du hoppas med andra ord att dina söner ska finna kvinnor som resonerar som du, så att de kan välja städandets vara eller icke vara? Men kul för dig att du trivs, "tjatet" är just från de som inte gör det eller som inte har fått möjlighet att välja. Döm inte de människorna så hårt. |
|
Stackars dig, som har ont i halsen! IMT |
|
Skrivet av Frotté | |
ff | |
Men allvarligt talat |
|
Skrivet av lycklig | |
Om man upplever i ett förhållande att man inte har valet att slippa städ och tvätt osv, om man känner sig förtryckt och tvingas att göra saker mot sin vilja så är det väl ditt eget fel eller! DU valde den mannen DUY valde den situationen, DU kan välja en annan man som gillar att städa, du kan förändra ditt liv. du kan ju inte göra alla hatsysslorna hemma och tiga i 20år för att sedan kasta det över honom. det är väl ingen som tvingar en kvinna att vara hemma med barnen, tvingar din man dig så har du ju valt en man du inte passar ihop med. du valde dessutom att skaffa barnet, där har ju inte männen ett dyft att säga till om. och förhoppningsvis var du så vid dina sinnesw fulla när du tog det beslutet att du visste vad du gav dig in på, har du och din man en sund kommjunukation så kan ni ju komma överens om sysslor och föräldrarledighet. mitt arbete är absolut inte meningslöst, det kan väl knappast finnas ett meningsfullare jobb än att skaffa barn och se till att de blir ordningsamma medborgare. om mina pojkar inte vill städa i sitt vuxna liv vilket jag tvivlar väldigt starkt på så får de väl söka sig en partner som vill det då, de är säkert bra på annat som deras respektive inte gillar. och vad gäller att man stannar upp bara för att man är hemma med barn från arbetslivet så håller jag inte med där heller, jag har mycket bättre tålamod nu, jag är inte lika naiv jag är mycket lugnare och förnuftigare osv. än innan. dessutom vill jag återigen påpeka att man även här har ett val, jag kan välja att skicka dagstidningen rakt i brasan och bara sitta på min rumpa hela dagen, jag kan lika gärna hålla mig väldigt uppdaterad inom mitt yrke, kanske till och med läsa en kurs på distans eller liknande och komma tillbaka som proffs. min "situation" har jag helt valt själv. | |
|
|
Jag hoppas |
|
Skrivet av Annjo | |
att din man pensionssparar ordentligt åt dig och att du är "tryggad" vid ev. skilsmässa eller dödsfall. Annars så är det väl bra att du är nöjd, men försök att döma andra mindre. |
|
ja det gör han faktiskt |
|
Skrivet av lycklig | |
han pensionssparar varje månad för min räkning dessutom har han en livförsäkring. | |
Så om dina söner |
|
Skrivet av Frippa | |
väljer att inte lära sig städa och laga mat; vem ska göra det åt dem då? Håller med ovanstående; hoppas du har en bra pensionsförsäkring. |
|
|
|
de kommer |
|
Skrivet av lycklig | |
att lära sig, men när de i vuxen ålder väljer att inte göra det eller träffar en tjej som vill göra det så tänker jag inte lägga mig i. om det blir pojkarna som gör allt hemma medan deras fruar kliar sig i naveln så lägger jag mig inte i det heller så länge alla är nöjda och glada så är jag det också. | |
Kul att du är så lycklig - |
|
Skrivet av knyttet | |
men tråkigt att du inte tar andra på allvar som inte är lyckliga! För övrigt handlar jämlikhet om rättvisa - där har du nog missförstått om du tror att vi strävar efter något annat! Om du pratar om jämlikhet mellan könen så är det tyvärr så att man för samma jobb med samma utbildning tjänar sämre som kvinna... Men självklart finns det män som också diskrimineras av andra skäl. Jag tror inte att det är så många som på allvar ifrågasätter hur du delar upp ditt hem, om du lagar mat eller inte. Det jag ifrågasätter är hur samhället är uppbyggt - hur systemet diskriminerar (kvinnor i de flesta fall och män i vissa fall). Jag hoppas bara att du är lite förutseende så du inte sitter där en dag efter skillsmässa eller din mans död utan några pengar och med stora svårigheter att få jobb och med mycket låg pension. Jag hoppas verkligen det för din skull - för tyvärr är det alltför många som hamnar i den fällan! |
|