Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Här är det maken som är den ordenliga, MEN....

Skrivet av Malin
Nu när jag är mammaledig tar han liksom inte tag i saker (inomhus) som han gjorde förut, speciellet innan vi var sambos...

Det som retar mig allra mest är hans ovana att aldrig slänga en ölburk (i återvinningen alltså) elelr en tom förpackning, dem lämnas utan utskillning på diskbänken. Var för skapa mer arbete för mig hellre än att göra det själv?

Dessutom förnekar han att han gör det! Trots att jag ibland skiter i att kasta grejor han lämnat, så heter det bara "det gör jag ju inte alls JÄMT" det gör mig galen!!

Ibland när jag försöker ta upp detta till diskussion låtsas han inte höra, hans sitter bara där och låter bli att svara!!! Hallå!!??!! Är det normalt?

Och eftersom jag är "den slarviga" av oss - för att jag inte viker tvätten omedelbart utan låter den ligga i högar (dock i sovrummet så att folk åt minstonde slipper se den) eller inte dammsuger så ofta som vi båda tycker att vi borde, så är det liksom MITT fel när det är ostädat här hemma! Jag kan hålla det jättefint i en vecka när vi båda tagit ett ordentligt tag här hemma, men eftersom han omedelbart slutar med \'plocket\' så gror det igen sen!! (suck!) och då är det mitt fel IGEN.

Har tagit upp detta 100 ggr men det slutar alltid lika dant: min sambo tycker att han får "nöja sig" med att ha det stökigt här hemma eftersom jag "inte kan städa" jag blir helt GALEN - kan han inte se sambandet?? Han är inte dum/trög i vanliga fall!!
Svar på tråden: Här är det maken som är den ordenliga, MEN....

Sorry...

Skrivet av  JK
men jag skrattar så jag nästan gråter!

Ehum... jo, alltså. Jag skrattar inte ÅT dig men din beskrivning var så obetalbart träffande. Så kan det vara men det behöver inte alltid vara så (din situation, alltså).

Eva E här nere (Gemensam nivå) har lämnat ett utmärkt bidrag här nere, läs det!
 

citat från Eva E\'s inlägg

Skrivet av  Malin
"Jag tycker du gör fel som själv sitter och funderar på lösningen till ert gemensamma problem. Det borde ni göra tillsammans. Genom att du ensam sitter och funderar på hur DU ska lösa detta (köpa städtjänst, köpa hämtmat) så fortsätter du att skämma bort din sambo – han behöver inte tänka på hemmet för det gör ju du åt er båda!!

Eftersom ni är så olika så finns det ingen chans att allt bara ska flyta på av sig själv. Ni måste skapa gemensamma regler kring städningen.

Första steget är att lägga en gemensamma ribba. Ska det dammsugas 1 eller 2 ggr/vecka? Hur ofta ska sängkläderna bytas? Storhandling eller småhandling varje dag? Är det OK med prylar på tomma ytor eller ska var o en ta en runda varje kväll och plocka undan prylarna man strött ut omkring sig? Etc etc. När ni är ense om nivån så behöver ni bestämma _hur_ det ska städas. Ska ni ha en bestämd städtid varje vecka (typ lörd fm) när ni hjälps åt med allt eller ska ni ta ansvar för olika saker i hemmet och fri tid för att fixa det?

Sen är det bara att köra en period och låta tiden utvisa om din sambo är så pass seriös att han håller sig till det ni är överens om. Om han inte lever upp till sina löften så är det upp till honom att fixa någon som träder in i hans ställe och sköter hans uppgifter i hemmet. Då får han också ensam svara för kostnaden för den personen.


Eva E"

Tänkte bara lämna det inlägget du syftade på, så att jag själv hittar det lättare nästa gång....

Visst kan jag förstå att det verkar dråpligt när man bara läser igenom mitt inlägg, men nu har det hållit på så länge att det är risk att han vill separera, och ärligt talat har jag inte heller lust att leva i ett förhållande där jag inte får respekt.

Jag hoppas verkligen att vi löser detta, för jag vill inte bli ensamstående mamma.