Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Debatten fixeras vid FP-uttag?

Skrivet av Nissa, Rebecka dec02 + snitt 28/9
Är det inte konstigt hur jämlikhetsdebatten så ofta verkar låsas vid hur lång tid respektive förälder är hemma föräldraledig?

Mer intressant är väl vem som har ansvar för hemmet och familjen? En förälder som är f-ledig men låter partnern ta hand om klädinköp, anskaffande av leksaker, fixa aktiviteter osv och själv bara är barnvakt, ser kanske bra ut i statistiken. Men hur är deti verkligheten?

Jag tycker det är mer intressant vem som packar barnens gympaväskor, håller rätt på födelsedagar, köper presenter att ta med på barnkalas, köper barnens kläder, går på (och engagerar sig i) föräldramöten osv än hur man råkade vara ledig under barnets första 1-2 år.
Svar på tråden: Debatten fixeras vid FP-uttag?

Jodå

Skrivet av  Helena
Fast för många finns det en mkt tydlig koppling mellan vem som tar den längsta f-ledigheten och därmed skaffar sig "örnkoll" och vem som sen fortsätter att vabba, hålla koll på dagis, skola, bvc, tandläkare och hus och hem. Oftast kvinnan det med. Antagligen mindre tydligt i de fall där mannen är ledig mer än pappamånaderna och kanske även tar hand om dagisinskolningen.
 

Undrar om det är nått annat

Skrivet av  mamma till tre
Hos oss har pappan varit hemma halva tiden med dom 2 största barnen och sedan mer än hälften med barn nummer 3. Han har skött inskolningen av 2 av barnen till dagis.

Nu jobbar han deltid för att kunna lämna och hämta barn medan jag jobbar heltid.

ÄNDÅ är det jag som har örnkkollen. Jag som fixar ryggsäckar, jag som minns läkar- och tandläkartider, jympapåsedagar och utflyktstider. Det är MIG dom kommer till när dom har problem att prata med.

Är det individuella skillnader som gör att jag är så mycket MAMMA, mer än han är PAPPA, eller är det könsspecifika skillnader?
 

Tror delvis...

Skrivet av  Helena
... det beror på vilka förväntningar vi själva har på vår föräldraroll - vilka förebilder vi formar vårt mammande och pappande efter osv. De områden du nämner associeras ju med moderskap och tillgänglighet, det nära och lilla livet. Även medvetna pappor av idag är mycket friare att utforma sitt föräldraskap utan att känna att de har dålig koll på barnens vardag, släktrelationer osv. Vi mammor kan anstränga oss hur mycket som helst, vi är ändå "sämre" i förhållande till våra egna morsor (obs, jag talar om modersbilden, inte om enskilda mödrar!).

Läs gärna Ylva Elwin-Novaks "I sällskap med skulden" som handlar om den moderna mammans kamp med olika bilder och ideal, i teori och praktik!
 

Ja pappa behöver ju inte anstränga sig

Skrivet av  Illan
eftersom du har totalkoll ;)
Den stora frågan här är att mammor ska våga släppa taget och lita på att papporna fixar det. Låt honom glömma gympapåsen, födelsedagarna osv och få se konsekvenserna. Kanske är de inte så stora som du tror. Kanske ser han att de är så stora som du tror och lär sig av sina misstag. Vi tjejer måste våga släppa taget.
 

fast jag tycker

Skrivet av  mamma till tre
ALDRIG att ungarna ska komma emellan.
Dessutom är det inte riktigt så, jag menar , jag är ju mycker mera borta än han eftersom jag jobbar heltid och ibland även måste sova borta, så nog har han minst hälften av allt att komma ihåg. Men problemet är just att han glömmer, gång efter gång, månad efter månad, år efter år . Han lider inte av det, och inte jag, men ungarna.:-(
 

Artiklar från Familjeliv