Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Blir lite ledsen/debatten om delad ledighet

Skrivet av lisa+loke+freja
Hej!

Jag har varit inne här och läst lite inlägg i debatten om delad föräldraledighet (vadå ledighet förresten , inte fanken är man ledig från att vara förälder när man är föräldraledig ;)).
Måste säga att jag blir lite ledsen på attityden här, det finns tjejer som faktiskt VÄLJER att vara hemma med barnen länge, inte för att inte mannen ska kunna vara hemma utan för att det gagnar barnen.
Jag är en av dem...Jag vill INTE arbeta för tillfället, jag vill INTE ha någon karriär (har inget behov av att hävda mig på arbetsmarknaden...jag vet att jag är bra ändå).
Men när man läser era inlägg så verkar det lite som om många av er ser ner på oss som tycker såhär. Att vi sabbar för er andra och gör att könsrollerna stagnerar.
Ja, jag tar ut största delen av mina barns dagar, och ja, jag sköter hemmets sysslor...MEN, jag lagar INTE maten...det gör maken. När han kommer hem är det han som har befälet, jag sätter mig vid datorn och kollar mail medans han och sonen lagar maten :). Det är maken som sköter hela nattningsproceduren och det är maken som fixar undan disken i köket på kvällen...
Att jag är hemma på dagarna innebär ju att jag har mer tid att tvätta och städa, men jag gör det endast av anledningen att jag och maken får mer tid för varandra och framförallt tid med barnen när han är hemma...jag gör det inte för att jag måste eller för att det förväntas av mig.
Och jag TRIVS vansinnigt bra med det!!
Men det verkar vara lite fult att tycka så, har jag förstått...
Min åsikt är att har man skaffat sig barn så ska man också sköta, vårda och umgås med dem...men det verkar inte vara politiskt korrekt i 2000-talets sverige att vilja vara "lyxhustru" och "heltidsmamma".

/Lisa - stolt heltidsmamma
Svar på tråden: Blir lite ledsen/debatten om delad ledighet

Tror du har missat poängen

Skrivet av  Pallas
Pratet om delningen gäller föräldraPENNINGEN. Den staliga förmån som vi är så lyckliga att få. Det vi pratar om när vi snackar 50/50 är vad vi vill att staten ska finansiera. Det är inget tvång alls att kvittera ut den här förmånen, du får vara hemma hur länge du vill även om det blir 50/50 och mannen slipper, men hans ekonomiska stöd fryser då inne. Enkelt.

Och sen undrar jag hur du menar när du skriver "det finns tjejer som faktiskt VÄLJER att vara hemma med barnen länge, inte för att inte mannen ska kunna vara hemma utan för att det gagnar barnen." Menar du att det skulle missgynna dem att pappa var hemma?

Och bara för att du itne är intresserad av KARRIÄR så kanske dina döttrar är det i framtiden, men de kanske har sämre förutsättningar att få det eftersom de är kvinnor. Känns det ok?

Dela hur ni vill och var hemma hur länge ni vill men förvänta er inte att staten ska finansiera det, det är väl budskapet på ett ungefär.
 

det är ju precis såhär...

Skrivet av  lisa+loke+freja
...som jag menar.
Det du säger i ditt inlägg är att JAG sabbar för andra tjejer och för framtiden för att jag väljer att uppfostra och vårda mina barn och inte lämnar in dem till förvaring på dagis och går iväg och gör karriär...

Det jag menar är: jag är arbetslös och har inte haft ett fast jobb sen i mitten av 90-talet. Det är mitt val och jag har stomtrivts med att flacka runt mellan utbildningar, projektanställningar och eget företagande. MEN iom det system vi har idag så har jag inte heller någon högre SGI, och således inte heller så hög A-kassa.
För vår familj hade det varit fullkomligt vansinningt om maken skulle vara hemma för att jag skulle kunna gå på A-kassa (jag är som sagt var inte sugen på att ta anställning just nu...ska först utbilda mig vidare...dessutom finns det tyvärr inga jobb att söka för mig för tillfället heller...IT-branschen). Maken å andra sidan har ett jobb där han tjänar såpass hyfsat att vi klarar oss på hans lön + mina ynka 4 tusen som jag drar in på föräldrapenningen.
För en familj som oss hade det varit rena döden för vår ekonomi och dessutom hade jag istället blivit ännu en i statistiken över arbetslösa...om det varit så att man blev tvungen att dela lika rakt över.

Staten finansierar ju knappast min tillvaro som det ser ut nu heller, men alternativet hade ju varit a-kassa och då hade jag faktiskt fått ut 3-4 tusen mer i månaden än vad jag har idag...så frågan är vad som är bäst för samhället.

Jag tror att ni missar individerna i den här diskussionen, alla familjer har olika förutsättningar och det är väl det som är meningen med ett fritt samhälle - att man ska kunna välja - inte bli tvingad.

Om det hade varit kvotering på ledigheten nu så hade det bara inneburit att barnen hade fått kortare tid hemma, vi hade inte haft råd med att maken tog ut dagarna. och vem förlorar på det...jo, barnen!

Ang om mina döttrar skulle få sämre förutsättningar; ja, så är det kanske.
Jag försöker uppfostra mina barn till att vara tänkande individer som gör vad som känns bra för dem, inte göra något bara för att det förväntas av dem - oavsett om det är att bli hemmafru eller karriärskvinna - jag vet inte än vad Freja kommer att välja...hon är bara 8 månader ;).
Jag tror nog att med en grundtrygghet och lite skinn på näsan så kommer man långt, oavsett om man har snopp eller inte...

Och, nä, det missgynnar inte barnen att pappan är hemma - det missgynnar bara deras möjligheter till ekonomisk trygghet.

Till saken hör att min make tar ut föräldraledighet, fast "bara" en halv dag i veckan, men det innebär att han hinner vara med i barnens vardag så himla mycket mer och längre än om han hade varit hemma nån månad i stäck. Han pendlar ganska långt och är inte hemma förrän efter 18 i normala fall, så ett par timmar tidigare gör rätt mycket skillnad för oss.

 

Hmmm

Skrivet av  Pallas
Ja, det är det jag säger med mitt inlägg. Ungefär. Jag säger inte att DU sabbar för mina döttrar och mig, men det faktum att du är hemma med barnen passar fint i den norm som idag råder: Kvinnor stannar hemma länge med barn och tar alla VAB så de är osäkra kort på arbetsmarknaden. Därmed så kan man ju tolka det så att jag säger att du sabbar.

Nej, jag glömmer inte individen i debatten, jag skiter i den :) Vår familj skulle drabbas fruktansvärt hårt av 50/50 på det ekonomiska planet. Vi är ändå klart för en individualiserad föräldraförsäkring _av ideologiska skäl_. Det finns alltid individer som råkar illa ut hur man än vänder och vrider på sakfrågan, nu tar jag ställning till hur jag vill att mina skattepengar ska användas och jag vill inte att de ska användas för att cemetera könsroller. På ett högre plan alltså.

Tyvärr hjälper det inte med skinn på näsan mot maktstrukturer. Det är som att säga att kvinnor skulle ha lika lön som män i samma yrkesområde om de bara kunde löneförhandla lite bättre. Det håller inte, tyvärr som sagt. Som det ser ut idag tar kvinnorna ut 85% (eller nåt sånt) av föräldrapenningen. Tror du på fullt allvar att det beror på att alla inte skulle klara sig ekonomiskt annars? Ok, ponera att alla som delar så skulle få gå från hus och hem om de delade 50/50; hur tror du det kommer sig att deras lönefördelning blivit så skev att mannen tjänar så mycket att deras ekonomi rasar om han är hemma med maxbelopp i 6 månader? Brist på skinn på näsan?

Missförstå mig inte - jag tror du är en jättebra mamma, det låter så, men i grunden handlar det inte om individen när det gäller skattepengar, utan om vilken typ av samhälle vi vill att skatterna ska finansiera.
 

hepp!

Skrivet av  lisa+loke+freja
Jo, jag skiter nog mer i samhället än i individen :).
Jag har inget förtroende för vare sig politiker eller sjukvård eller skola, så jag är nog lite av en vardagsanarkist ;).

Jag tror att så länge kvinnor föder barn (och det lär vi ju fortsätta med i några hundra år till iaf ;)) så kommer vi alltid ha en sämre ställning på arbetsmarknaden. Det är krassa fakta. En kvinna som får barn ÄR sämre arbetskraft, dels under delar av graviditeten (ibland hela) och dels efter hon fött. Om man ser det ur arbetsgivarens synvinkel så finns det ett A och ett B lag och A-laget har snopp :(.
Det kan tyckas orättvist och idiotiskt, men dock väldigt sant.
Så att det finns så få kvinnor i vår privata toppsfär i affärslivet är ju inget konstigt, de flesta faller ifrån någonstans på vägen då de inte är beredda att försaka hur mycket som helst för sitt jobb. Och DET tycker jag att vi som kvinnor ska vara stolta över, vi väljer något så omaterialistiskt som våra barn framför pengar och makt. Heder åt alla kvinnor som går ner i tid och pengar för sina barn...och lite smisk på fingrarna till killar som försakar sin familj för sin karriär ;).


Sen ska man alltid ta statistik med en stor nypa salt, det går att vända och vrida siffror så att man får fram de mest märkliga saker. Visst, kvinnorna ÄR hemma mer med ersättning från försäkringskassan - men det säger inget om hur mycket tid de tillbringar med sina barn....och det säger inget om hur många män som faktiskt är hemma med sina barn UTAN att ta ut ersättning..

Nåja, alla tycker vi olika, det jag ville ha sagt med mitt inlägg var att det är lite trist att man nästan inte vågar säga att man är hemma och trivs med det, o och det är ju lite trist. Att vara förälder är ju nåt av det häftigaste och största man kan få vara med om - jag får vara med och forma en människa från noll :D.
 

Vet du om en sak...

Skrivet av  ES - plus 15 dagar...
"Att vara förälder är ju nåt av det häftigaste och största man kan få vara med om - jag får vara med och forma en människa från noll :D."

_Precis_ det får jag och min man också. Trots att vi inte sitter och tittar på henne 100% av tiden...
Fast jag skulle aldrig säga att jag "formade" henne. Vi är snarare tillsammans med henne delaktiga i hennes formande... *s*


Och en parantes apropå tvång:
Inget i uttagandet av FP är tvingande.
Staten kommer med ett erbjudande - passar det tackar man ja, duger det inte så tackar man nej. Så enkelt är det. *s*
 

till ES

Skrivet av  lisa+loke+freja
Det verkar vara en öm punkt för dig det här med heltidsmamma.
Ta inte ut ditt dåliga samvete på mig...jag varken berömmer eller fördömmer dig för hur du väljer att medverka till ditt barns uppväxt. Jag säger bara hur jag ser på det.

Ja, eftersom jag har valt att vara hemma större del av tiden än min man och att jag träffar mina barn mer tid än någon annan person så kan jag nog säga att det är till större delen jag som formar dem. Sen är det ju en annan sak att det är jag tillsammans med min man och andra viktiga personer har utformat de "regler" och värderingar som jag överför på mina barn - men det är jag och inte dagis som formar mina barn!

Ang att fp inte är tvång, nä, så kan man ju se på det, jag ser att om jag inte hade varit föräldraledig så hade jag kostat staten bra mycket mer pengar som arbetslös ...tyvärr måste man ha pengar för att överleva och jag har valt det alternativ som är snällast mot staten - inte mot mig och min familj :)
 

Nä...

Skrivet av  ES - plus 15 dagar...
... bara för att jag inte tycker som du så betyder det inte att du träffat en öm punkt. Jag är fullständigt nöjd i mitt föräldrarskap.
Men om det är den typ av argumentation du vill ha så verkar det iofs väldigt viktigt för dig att vara "mer mamma" än andra som valt annorlunda. Betyder det att jag ska tolka att du är osäker i ditt val och behöver bekräftelse för att det skulle vara "bättre"..? *s*

Och ang att "forma" sina barn. Det är nog mer en filosofisk inställning. Jag enser inte att dagis "formar" mitt barn. Jag anser däremot att barnet är mer än en passiv form i vilken jag häller mitt tyckande och låtande... Därav säger jag att jag och pappan, _tillsammans med dottern_ formar henne till vad hon blir. Och det är våra värderingar hon växer upp med.
Och det lika mycket oavsett om hon varit hemma 100 % eller på dagis.

Och visst hade du kanske kostat staten mer som arbetslös, men du kan väl knappast förutsätta att du skulle vara arbetslös? Det är ju något man sällan kan veta för resten av ens liv...
Och om jag tolkat dig rätt har du knappast valt att stanna hemma för att bespara staten a-kassa, utan för att det är ditt val. Som tydligen måste berättigas ur alla möjliga vinklar.
Hade jag valt att stanna hemma hade jag gjort det för att jag hade ansett det vara det bästa för mig och min familj. Inte för att göra mig till "mer mamma" eller "skippa karriären" eller "spara pengar åt staten"... *s*
 

ES igen!

Skrivet av  lisa+loke+freja
Jag försöker inte försvara mitt val.
Jag försöker berätta att det finns andra som valt annorlunda och som faktiskt är nöjda med det.

Häng inte upp dig på det här med heltidsmamma - jag tycker inte att jag är bättre som mamma än någon annan. Jag kan inte förklara det på något annat sätt...om jag jobbar halvtid på ett jobb så är jag ju inte där heltid...så menar jag.

 

Ja...

Skrivet av  ES - plus 15 dagar...
... om du inte behöver försvara ditt val så förstår jag inte varför du vill dra in dåligt samvete för oss som valt annorlunda. Men OK.
Och det där med heltidsmamma eller inte... Är nog en filosofisk fråga det med. Känns som så många tror att bara för att barnen är på dagis x antal timmar per dag så abdikerar man som förälder. Vilket varken jag eller min man gör.

Men om du vill kalla dig för heltidsförälder och din man för deltidsförälder så är det självklart upp till dig.

Själv anser jag mig vara förälder hela tiden ändå. *s*
 

ES återigen svar på: ja...

Skrivet av  lisa+loke+freja
Jag har inte menat att dra dåligt samvete över någon. Jag har bara sagt att jag blir lite ledsen när det ses ner på (och anser att vi sabbar för andra)oss som valt att vara hemmafruar eller som jag väljer att kalla det "heltidsmammor.
Jag ser inte ner på er som valt att jobba, jag håller bara inte med om att det är den bästa lösningen. Det är stor skillnad.

Jag har aldrig i hela mitt liv använt uttrycket deltidsförälder, det betackar jag mig ifrån.
Det är inte det det handlar om.
Jag ser mitt arbete med barnen här hemma som ett jobb, ett jobb som ska skötas, det ska skötas bra och det ska skötas med glädje.
I lön får jag dels en liten slant från skattekassan men den största lönen får jag av mina ungar.
Jag ser helt enkelt min föräldraroll (just nu när jag är hemma och inte arbetar utanför hemmet) som ett arbete. Därför kallar jag det heltidsmamma.
Och sen är det ju som med mycket annat, när man jobbar länge med något så får man erfarenhet och med erfarenheten kan man också kalla sig för mer mamma, ja, jag är mer mamma nu när jag har 3 års erfarenhet
(dygnet runt)
än när jag började med en nyfödd liten skit :).
Kanske är jag också en bättre mamma nu än då, men det har mer med mig själv att göra än att jag varit hemma i 3 år.

Så häng inte upp dig på det där med heltidsmamma, självklart är alla som är föräldrar det hela tiden, men om man ser det som ett jobb så är det ju så att barnen bara har "nytta" av dig när du är närvarande (barn struntar ju i pengar - de är bara ute efter kärlek).
Det har ju visat sig i undersökningar att det här med kvalitetstid är överskattat - barn behöver kvantitet av tid...
 

Men...

Skrivet av  ES - plus 15 dagar...
... du säger ju att man inte är heltidsmamma om man arbetar.. Och då blir det ju deltidsmamma..?
Fast det var det inte heller... *förvirrad*

Men visst om du vill känna att du är mer mamma och heltidsmamma om du är hemma så är det helt ok med mig.
Ditt val stör mig inte. Det enda som stör mig är när du anser att ditt val är bättre (för det säger du hela tiden fast du säger att du inte gör det, varför annars blanda in kvalitets och kvanitetstid..? Och med våra beräkningar så tillbringade du ca 70 timmar i veckan med dina barn och jag 60 timmar i veckan med mitt... Så du har inte ens speciellt mycket mer kvantitet. *s*)

Och vi alla blir ju allt mer erfarna ju äldre barnen blir och ju fler barn vi har... det är knappast kopplat till ifall vi väljer att också yrkesarbeta. *s*

Men åter igen. Jag anser dig inte sämre eller bättre av ditt val. Men jag har åsikten att föräldrarpenningen ska vara individuell och alla individuella val därutöver får bekostas av individen.
 

Då måste jag få fråga

Skrivet av  Pallas
Såhär skrev du:

"Det har ju visat sig i undersökningar att det här med kvalitetstid är överskattat - barn behöver kvantitet av tid..."

Och jag håller med fullständigt. Där vi skiljer oss åt du och jag är att jag tycker det är lika viktigt för den andra föräldern att få den här kvantitetstiden. Om du nu bortser från just er familjs ekonomiska situation (som är lika som vår för övrigt) och diskuterar på ett mer generellt plan, tror du då att det nädvändigtvis måste vara mamman som är hemma? Eller att det är dåligt för barnen att man är hemma tex 1,5 år var? Eller tar halva veckor var eller hur man nu löser det.
 

svar till Pallas

Skrivet av  lisa+loke+freja
Jag räknade i ett annat svar (här nånstans i villervallan i den här debatten :)) ut att maken är med barnen ca 30-35 vakentimmar i veckan.
Jag måste säga att jag tycker att det är kvantitetstid.
Han tar ut deltidsdagar av pappaledighet och kan på så sätt få mer tid med barnen.
Dessutom är det så att när han kommer hem så har han huvudansvar för barnen, jag åker ofta iväg (de eftermiddagar han kommer tidigt) eller sätter mig vid datorn eller går ut och går eller nåt när han kommer hem. detta dels för att han ska få sin egen tid med barnen och dels för att jag ska orka vara hemma med barnen, man behöver ju lite egentid också ibland...inte bara ha en 3 årings snack om traktorer som samtalsämne ;).
 

Men nu svarade du ju inte på frågan

Skrivet av  Pallas
Jag bad dig lyfta fokus från ER familj och dikutera utifrån det. Men du behöver inte om du inte vill.

Jag lämnar denna diskussion nu, för nu börjar jag bli upprörd och då virrar jag bara och får aldrig fram vad jag menar.
 

Pallas igen :)

Skrivet av  lisa+loke+freja
Jag trodde att jag klargjort innan att jag nog har en lite anarkistisk syn på det här med samhällsansvar.
Jag tror helt enkelt inte på det ;).

Jag trodde också att det framgått klart och tydligt i flera av mina inlägg (dock kanske inte till dig men till andra här) att jag inte gör skillnad på om det är en man eller kvinna som är hemma. Det är den ENA föräldern jag pratar om. Och just i mitt fall så råkar jag vara kvinna.

Jag vet inte vad jag mer ska svara i det här.
Jag lät inte bli att svara på din fråga medvetet, jag tog det bara som så självklart att det hade framgått var jag stod i den frågan och såg helt enkelt inte den :).
 

Vill inte din man

Skrivet av  PBSthlm
"Att vara förälder är ju nåt av det häftigaste och största man kan få vara med om - jag får vara med och forma en människa från noll :D."
 

ordklyveri!

Skrivet av  lisa+loke+freja
Om du hade koncentrerat dig på vad debatten handlar om istället för att leta fel i mitt ordval så hade du vetat svaret på den frågan!
 

Debatten handlar ju om mycket

Skrivet av  PBSthlm
allt från kvinnors påstådda omvårdnadsgen till samhället väl och ve.
Vill du inte svara så säg det istället.
 

PBS !

Skrivet av  lisa+loke+freja
Mitt inlägg i den här debatten har handlat om varför det inte accepteras att den ENA (vare sig det är man eller kvinna)föräldern tar ut alla dagarna.
Varför denna millimeterrättvisa?

Jag tror nog att du egentligen förstår vad jag pratar om, att jag naturligtvis delar uppfostran av barnen med min man - MEN nu skrev jag ur MITT perspektiv och min upplevelse och vi är inte ihopväxta min man och jag ;). Han får ju tala för sig själv - det gör inte jag åt honom. Det trodde jag att ni feminister här inne borde uppskatta - att jag låter min man vara en egen person och att han får ha en egen åsikt om det här med barnen och deras uppfostran :D.
 

Fast det är ju faktiskt inte STATEN som betalar...

Skrivet av  Anna C
...dvs det är inte staten som är snäll och generöst delar ut pengar till oss föräldrar. Utan det är ju _våra egna_ inarbetade skattepengar som vi får tillbaks en liten del av i form av föräldrapenning.

Jag betalar skatt, och då tycker jag att jag ska ha rätt att vara med och välja hur skattepengarna ska användas. Varför ska allas inbetalade skattepengar användas på ett sätt som en majoritet av svenska folket faktiskt är emot? Det är ju en klar majoritet som är mot att man lagstiftar om delad f-ledighet.

Demokrati är ju faktiskt folkstyre. Låt folket bestämma hur de vill ha f-ledigheten anser jag. Det är ju redan idag möjligt att dela f-ledigheten lika, varför ska man då gå in med tvång?

Det är inte _staten_ som betalar f-ledigheten utan det är alla vi skattebetalare som betalar den tillsammans utav våra egna inarbetade pengar.
 

hm

Skrivet av  mamma till tre
vad är då staten. Statens pengar är ju samma sak som skattebetalarnas pengar. DU som individ kan ju inte bestämma över dom själv. Vi har ju representativ demokrati i det här landet. Alla som vill ha vårdbidrag eller ojämlikt fördelning mellan mammor och pappor får väl rösta för politiker som sen röstar på det sättet i riksdagen. Folkstyre betyder väl inte att nån själv ska sitta och tycka att så här som jag tycker minsann dom flesta.
 

HA!!

Skrivet av  jag som håller med lisa
Det vet vi väl alla hur politiker beter sig som man röstar fram pga något de vill genomföra...
Sen är det ju sällan en politikers eller ett partis alla åsikter stämmer överens med mina.
För övrigt har jag ärligt talat inte mycket förtroende för de flesta politiker alls, som de bär sig åt.
 

fast då måste du ju ta ansvar

Skrivet av  mamma till tre
själv och bli politiker. Inte för att jag tror politiker är sämre eller bättre än några andra, dom är nog som folk är mest.
Men det hjälper inte att du inte tycker som politikerna och den representativa demokrati vi har, för det är ju ändå det systemet du lever i.

Men egentligen bestämmer du ju själv ändå. Ingen kan tvinga dig att dela med dig av f-ledigheten, utom din man då. Du kan vara hemma 18 år. Men inte med skattepengar, tack och lov.
 

Förutom...

Skrivet av  ES - plus 15 dagar...
... att jag håller med Pallas i precis allt hon skriver skulle jag vilja göra ett tillägg:
Varför pratar du om karriär bara för att kvinnor vill jobba? Tror du verkligen att så speciellt många kvinnor som arbetar verlkligen gör karriär?
Som du gör nu låter det som du påskiner att kvinnor enbart arbetar av karriärs-skäl och självhävdelsebehov.

Eller innebär det att du anser att alla som arbetar gör det för att hävda sig själva? Är det därför din man arbetar? Är det därför alla män arbetar?

Och som sagt, du får göra vilka val du vill. Men det som jag anser att staten ska subventionera är inte just det valet.

Men du verkar ha åsikter om att de som inte väljer att sköta, vårda och umgås med sina barn på heltid är sämre föräldrar. Men om man blir en sämre förälder av att inte umgås med sina barn på heltid så borde det ju innebära att din man också är en sämre förälder...

Jag är också heltidsmamma. Jag slutar nämligen inte vara mamma för att jag inte befinner mig i samma rum som mitt barn hela tiden...

(Och _vad_ anser din man om att vara deltidspappa..?)
 

inte sämre...

Skrivet av  lisa+loke+freja
...förälder, bara mindre förälder.
Ja, det är min åsikt!
Du kan ju inte påstå att du är heltidsarbetande som förälder om du befinner dig på annan plats än ditt barn större delen av barnets vakna tid...
Men för den skull säger jag inte att du är en sämre förälder. Det är inte alls samma sak.

Och, ja, min man är mindre pappa till våra barn så som det ser ut för tillfället. Det händer massor av grejer varje dag som han får höra om och som han är ledsen för att han missar. Men han är inte sämre pappa för det. Han är en jättebra pappa när han är där, men jag kan inte säga att jag inte önskat att han var hemma mer - men då vill jag att vi ska kunna vara hemma tillsammans och så funkar det ju tyvärr inte...man kan inte ta ut dagar samtidigt, hade man kunnat det hade det varit en annan sak.

Ang karriär: Nej, jag tycker inte att alla som arbetar gör det för att få en karriär men när det hela tiden påpekas att sånna som jag sabbar för andra på arbetsmarknaden så känns det som om många faktiskt vill klättra inom sina jobb, det är väl det som jämnställdheten går ut på...eller har jag missat nåt?

Jag tror på att göra det som känns bäst i hjärtat och själen, om det är att göra karriär så go ahead, men för mig känns det mycket främmande och kanske just därför har jag svårt för att sätta mig in i problemet att kvinnor skulle ha det sämre på arbetsmarknaden.
 

Hmm...

Skrivet av  ES - plus 15 dagar...
>>>...förälder, bara mindre förälder.
Ja, det är min åsikt!

>>>Du kan ju inte påstå att du är heltidsarbetande som förälder om du befinner dig på annan plats än ditt barn större delen av barnets vakna tid...

Det där är en vanlig fördom- "Befinner sig på annan plats större delen av barnets vakna tid".
Min dotter befinner sig ca 35-40 timmar på dagis. Hon är sammanlagt vaken ca 60 timmar utöver detta, dvs då vi är hemma.
I snitt går svenska barn 35 timmar på dagis. Dvs de flesta barn tillbringar mer vaken tid med sina föräldrar än på dagis...

>>>Och, ja, min man är mindre pappa till våra barn så som det ser ut för tillfället. Det händer massor av grejer varje dag som han får höra om och som han är ledsen för att han missar. Men han är inte sämre pappa för det. Han är en jättebra pappa när han är där, men jag kan inte säga att jag inte önskat att han var hemma mer - men då vill jag att vi ska kunna vara hemma tillsammans och så funkar det ju tyvärr inte...man kan inte ta ut dagar samtidigt, hade man kunnat det hade det varit en annan sak.

Så, det hade varit trevligt om pappan hade sett mer av sina barn, så länge det inte inkräktar på "din" tid.

>>>Ang karriär: Nej, jag tycker inte att alla som arbetar gör det för att få en karriär men när det hela tiden påpekas att sånna som jag sabbar för andra på arbetsmarknaden så känns det som om många faktiskt vill klättra inom sina jobb, det är väl det som jämnställdheten går ut på...eller har jag missat nåt?

Ja, du har missat något. Du sabbar nämligen inte på arbetsmarknaden bara för de som vill "klättra". Du sabbar för _alla_ kvinnor, oavsett om det är en uska eller förskolelärare. För så länge som man anser att jobba är något kvinnor gör vid sidan av att arbeta så kommer lönerna att vara lägre och status att vara lägre för kvinnodominerade arbeten.
Och jämställdhet handlar inte om att alla kvinnor ska klättra, det handlar om att kvinnor och män ska arbeta under samma villkor, och kunna klättra eller inte klättra oberoende av kön.

Frågar igen: Anser du att alla män klättrar? Är alla män som arbetar karriärister?

>>>Jag tror på att göra det som känns bäst i hjärtat och själen, om det är att göra karriär så go ahead, men för mig känns det mycket främmande och kanske just därför har jag svårt för att sätta mig in i problemet att kvinnor skulle ha det sämre på arbetsmarknaden.

Fortfarande - de flesta kvinnor arbetar _inte_ för att göra karriär, och att fortsätta att sätta "mer mamma" som motsats till "arbetande mamma" så underblåser du fördomar om att kvinnor som arbetar på något vis försakar sina barn.

Du är säkert en jättebra mamma, och var nöjd med det. Men tro aldrig att du är "mer" mamma.
 

kort kommentar

Skrivet av  lisa+loke+freja
Jag måste springa iväg och leka med mina barn så det blir en kort kommentar.

Mina barn är uppe 07-19 alltså 12 timmar. De sover ca 2 timmar mitt på dan alltså 10 timmars vaken tid. Detta gör 70 timmar/vecka. Om mina barn varit på dagis fulltid så hade de definitivt sett mer av dagis än av mig. Så det är ju helt individuellt det med...Om mina barn inte får sin sömn blir de fullkomligt odrägliga att ha härhemma...;).

Då säger vi så, jag jobbar heltid på ett jobb jag inte har och du är heltidsmamma med ett barn på dagis :D.
 

more comments

Skrivet av  lisa+loke+freja
Vi fortsätter:
ES skrev:
Så, det hade varit trevligt om pappan hade sett mer av sina barn, så länge det inte inkräktar på din tid.

Lisa:

Så länge det inte gör att vår ekonomi fullkomligt kappsejsar...har inget med tid att göra...utan pengar...fast tid är ju pengar ;).

ES skrev:

Ja, du har missat något. Du sabbar nämligen inte på arbetsmarknaden bara för de som vill klättra. Du sabbar för _alla_ kvinnor, oavsett om det är en uska eller förskolelärare. För så länge som man anser att jobba är något kvinnor gör vid sidan av att arbeta så kommer lönerna att vara lägre och status att vara lägre för kvinnodominerade arbeten.
Och jämställdhet handlar inte om att alla kvinnor ska klättra, det handlar om att kvinnor och män ska arbeta under samma villkor, och kunna klättra eller inte klättra oberoende av kön.


Lisa:
Nåja, jag snackar alltså med en feministhoppa.

Jag förstår att det blir jobbigt för dig i arbetslivet med den inställningen. Om man istället har inställningen att det spelar väl för fan ingen roll om jag har tuttar eller snopp så kommer man bra mycket längre än att redan på anställningsintervjun sitta och tänka ut orättvisor och ojämnställdheter. :)
Dont worry...be happy!

ES skrev:

Fortfarande - de flesta kvinnor arbetar _inte_ för att göra karriär, och att fortsätta att sätta mer mamma som motsats till arbetande mamma så underblåser du fördomar om att kvinnor som arbetar på något vis försakar sina barn.


Lisa:

Jag har aldrig satt mer mamma i motsats till att arbeta. Däremot, så länge jag inte yrkesarbetar utan har mina barn som jobb så är och förblir jag heltidsmamma...jag är för fanken inte "mammaledig"...det är när man är på fest och inte har barnen med sig som man är mammaledig...inte när jag matar och byter blöja och leker med dem hela dagarna - det är mitt jobb och jag har valt den här titeln på det.

 

Jahaja...

Skrivet av  ES - plus 15 dagar...
AAASå länge det inte gör att vår ekonomi fullkomligt kappsejsar...har inget med tid att göra...utan pengar...fast tid är ju pengar ;).

Men du skrev att det vore trevligt att pappan kunde vara hemma _samtidigt_ som dig... Du sa inget om pengar, bara att du också skulle vara hemma...


>>>Nåja, jag snackar alltså med en feministhoppa.

Ja, det var ju ett seriöst uttalande... Ehh...
Och vad betyder "feministhoppa" för dig?

>>>Jag förstår att det blir jobbigt för dig i arbetslivet med den inställningen. Om man istället har inställningen att det spelar väl för fan ingen roll om jag har tuttar eller snopp så kommer man bra mycket längre än att redan på anställningsintervjun sitta och tänka ut orättvisor och ojämnställdheter. :)
Dont worry...be happy!

Du... Du vet inte något om mig och arbetslivet. Men eftersom du förutsätter så mycket kan jag berätta att jag personligen inte har några problem på den fronten. Jag har ett fantastiskt högkvalificerat arbete och arbetar i en miljö där min kompetens är respekterad.
Så det att du förutsätter att jag känner mig misslyckad och skyller på mitt kön stämmer inte för fem öre... *s*
Jag kan ju dessutom göra dig än mer förskräckt över min person (feminist verkar ju vara illa nog...) och berätta att just jag dessutom befinner mig i en lyckad karriär. *s*
(Att jag reagerar över att du använder ordet karriär handlar alltså inte om mig, för där stämmer det. Det är när du använder det generellt om kvinnors yrkesarbetande som det blir så väldigt nedlåtande...)

_Men_ jag har ögon och öron att se och höra med och jag kan se att tillräckligt många alldeles utmärkt kompetenta kvinnor inte bedöms efter just sin kompetens, utan efter sitt kön. Och det räcker att titta lite på lönestatistik etc för att se detsamma.
Men du kanske tycker att lärare och sjuksköterska är sådär lagom okvalificerade arbeten som sköts mediokert och att de som arbetar där förtjänar lägre löner än typiskt manliga yrken med motsavarnde akademiska krav och motsvarande ansvar..?


>>>Jag har aldrig satt mer mamma i motsats till att arbeta. Däremot, så länge jag inte yrkesarbetar utan har mina barn som jobb så är och förblir jag heltidsmamma...jag är för fanken inte "mammaledig"...det är när man är på fest och inte har barnen med sig som man är mammaledig...inte när jag matar och byter blöja och leker med dem hela dagarna - det är mitt jobb och jag har valt den här titeln på det.

Det är en annan sak. Men i starx ovanför säger du ju att man blir mindra mamma/ mindre förälder av att yrkesarbeta.
Men visst, du är yrkesarbetande heltidsmamma. Varsågod. *s*
 

Gäller din åsikt bara för kvinnor?

Skrivet av  Helena
Är det alltså mammorna som ska avstå från arbete för att vara med barnen medan papporna kan vara fritidspappor (och för all del laga mat och umgås då). Eller kan det vara vice versa lika gärna? Vad tror du det beror på att mammorna tar ut 85 % av f-ledigheten och att papporna så sällan kan/vill?
 

jag tror...

Skrivet av  lisa+loke+freja
...att människan är en art som lever efter traditioner och levnadsmönster som känns trygga och invanda. Det är svårt att lära gamla hundar att sitta. Inte omöjligt - men svårt!
Jag tror att människan i grund och botten är egoistisk och makttänkande.
Jag tror att så länge kvinnor föder barn så kommer de att ha en sämre ställning på arbetsmarknaden.

Vet inte varifrån du får att jag tycker att det bara gäller mammor, jag råkar vara född till kvinna och kan bara tala för min egen sak och jag känner såhär. Jag tror nog att hemmapappor får lika mycket kommentarer och konstiga miner om de säger att de gillar att vara hemma och inte har några ambitioner att göra karriär...jag tror inte att det är nån könsskillnad i det :).

Nu ska jag gå och blåsa såpbubblor med mina barn, hinner inte skriva mer nu.
återkommer!

Det blir lättare att leva när man inte går omkring och är arg över orättvisorna här i världen, visst är det krasst och kanske inskränkt, men jag (som den egoist jag är ;)) blir mindre upprörd och kan ägna mig åt viktigare saker här i livet, saker som gör andra människor glada :D
 

ååååååå

Skrivet av  jag är inte bara kvinna, utan mamma också!
så trött man blir av dylika inlägg "gäller din åsikt bara för kvinnor?"
Man utgår ju oftast ifrån sina egna erfarenheter och då är det svårt att som mamma tala ur pappans pespektiv! Alltså skriver man och berättar om sin egen känsla och upplevelse. Men men....alltid ska det komma ultrafeminsier och ifrågasätta.
 

:D

Skrivet av  lisa+loke+freja
Tack!
Jag började undra om det verkligen gick att misstolka mitt inlägg så...
Men har man inget att säga så kan man ju alltid dra till med "gälller det bara för kvinnor"
 

nej då!

Skrivet av  jag är inte bara kvinna, utan mamma också!
jag fattar precis vad du skriver och håller med dig till fullo. Har själv haft svårt att få dessa anti-vara-hemma-med-barnen-kvinnor att fatta att det inte handlar om en kvinnofråga, utan att man gör vad man VILL och känner är rätt för sin egen familj. Att man inte i första hand "tar parti" för det som anses politiskt korrekt, utan sätter sin egen familjs intressen före könskriget.
 

Visst..

Skrivet av  ES - plus 15 dagar...
... är det sååååå besvärligt med dessa ultrafeminister.
Varför kan de inte bara stanna hemma och hålla käft så man slipper fundera över sina val? *s*
 

"Feminism...

Skrivet av  ES - plus 15 dagar...
... is the Radical Notion that Women are People."

Hemska tanke... *s*
 

så de som väljer att stanna hemma

Skrivet av  jag är inte bara kvinna, utan mamma också!
har inte funderat över sina val då tror du? *S*

*sniff, sniff* ......det luktar fördomar.....
 

och det andra.....

Skrivet av  jag är inte bara kvinna, utan mamma också!
...min 4½ åring sa nyligen "du är ingen tant, du är en människa" så det går att fostra jämlikar även när man är hemma med sina ungar. Konstigt va? *S* utan att vara ultra åt något håll.
 

Nä...

Skrivet av  ES - plus 15 dagar...
... jag sa inte det.
Men eftersom det verkar så väldigt besvärligt med sådana som ifrågasätter så kan man ju undra.

Jag tror att det finns massa hemmaföräldrar som inte alls ojjar och stönar över att det råkar finnas feminister som har åsikter. Men det verkar inte som du tillhör just dem. *s*
 

i vanliga fall...

Skrivet av  jag är inte bara kvinna, utan mamma också!
brukar jag inte ens fundera på dessa frågor eftersom det är självklart för mig att folk väljer själva vad de vill göra. Det som stör mig är när man kommer med typ: "Jaha så det gäller bara kvinnor då eller" Somliga riktigt letar efter ojämlikheter för att ha något att gnälla över. De bara _kan_ inte förstå att en del kvinnor vill vara hemma frivilligt, att det inte måste finnas en man bakom som kräver kvinnans plats vid spisen.
Undrar just hur frigjorda dessa "feminister" är själva?!
 

Men...

Skrivet av  ES - plus 15 dagar...
... vi stör oss alla på allt möjligt.
Vissa på att man bara pratar om kvinnor i sådana här sammanhang.
Andra stör sig på att det finns folk som stör sig. Och känner att de måste sucka över att det finns folk som har den typen av åsikter.

Är det ena bättre än det andra? Knappast.
 

Nä då.

Skrivet av  jag är inte bara kvinna, utan mamma också!
Vi är nog lika störiga allihop mer eller mindre! :-)
 

:-) (imt)

Skrivet av  ES - plus 15 dagar...
.
 

Du har nog också missat poängen...

Skrivet av  Pallas
Tyvärr... "könskrig", "ultrafeminister" och allt vad nedsättande ord du kan komma på? Vad är det för debattstil?

Du skriver: ""Jaha så det gäller bara kvinnor då eller" Somliga riktigt letar efter ojämlikheter för att ha något att gnälla över. De bara _kan_ inte förstå att en del kvinnor vill vara hemma frivilligt"

Det vi "ultrafeminister" undrar över är varför det är så självklart att det är KVINNAN som är hemma (för du tror väl inte på allvar att 85% av kvinnorna väljer att vara hemma av en slump?), har sämre villkor på arbetsmarknaden, varför det är MANNEN som är så viktig på sitt arbete, har mycket högre lön och därmed högre pension. Varför står så många kvinnor kvar med med totalansvar för barn och hem även när de börjat jobba igen efter småbarnstiden, varför har kvinnor lägre lön än män inom samma yrke?

Problemet i den här debatten är att lisa och du och många många andra med er bara kollar på individnivå. Jag, jag, jag och min familj, VI vill inte. I en sån här debatt måste man lyfta blicken bakom individen och titta på strukturnivå. Jag har resonerat som ni, men när jag fick upp ögonen för de generella normerna i samhället började jag se fler och fler mönster där kvinnorna ses som mindre värda i arbetslivet.

Kalla mig gärna ultrafeminist. Nuförtiden tar jag det som en komplimang :)
 

Ja?

Skrivet av  Helena
Det är ju ett debattforum det här och då är det bra om man är så tydlig som möjligt med hur man tänker och uttrycker sig. Annars blir det lätt missuppfattningar.
 

Lite mer svar till ES!!

Skrivet av  lisa+loke+freja
ES skrev:

... du säger ju att man inte är heltidsmamma om man arbetar.. Och då blir det ju deltidsmamma..?
Fast det var det inte heller... *förvirrad*

Lisa:

Ja, så är det. Jag tycker att om man är dels yrkesarbetande och dels har föräldrapeng så borde man bli deltids heltidsmamma och deltids yrkesarbetande ;).
Deltidsmamma är ett ord som låter helt förkastligt i mina öron och det känns som något som jag inte alls står för. Därför vill jag inte överhuvudtaget förknippas med det ordet. DET om något låter nedvärderande mot mammor och pappor som arbetar och det är inte alls så jag menar.


ES skrev:

Och vi alla blir ju allt mer erfarna ju äldre barnen blir och ju fler barn vi har... det är knappast kopplat till ifall vi väljer att också yrkesarbeta. *s*

Lisa:

Så du blir inte duktigare på ditt jobb om du har jobbat heltid i 3 år då?
Jag JOBBAR med mina barn hela dagarna och blir således duktigare på att dels läsa av hur de mår och vad de vill och dels lär jag känna dem mer och har större chans att stimulera dem i sin utveckling. Det här är nog inget nytt för dig, det är ganska enkel logik.
Jag blir inte en bättre mamma men mina barn lär känna sin mamma bättre och jag lär känna mina barn mer.

ES skrev:

Men åter igen. Jag anser dig inte sämre eller bättre av ditt val. Men jag har åsikten att föräldrarpenningen ska vara individuell och alla individuella val därutöver får bekostas av individen.

Lisa:

Håller med fullständigt!
Låt individen bestämma över hur den vill göra med sin föräldrapeng - INTE kvotering alltså!


ES skrev:

Ja, det var ju ett seriöst uttalande... Ehh...
Och vad betyder "feministhoppa" för dig?


Lisa:

För mig är en feministhoppa en kvinna som ser alla kvinnor som inte är feminister som ett hot mot feminismen...
Att jag inte har de typiska feministiska åsikterna gör att jag blir din fiende - trots att jag är din "syster".

En feministhoppa är en feminist som inte vill ha jämnställdhet egentligen utan vill ha en kvinnlig särställning. Att tex kvotera föräldradagar är ju att ge upp och säga att vi kvinnor kan inte klara oss utan lagar och förordningar ;).

En feministhoppa är någon som inte kan acceptera att inte alla tjejer är feministhoppor...

Jisses vad du gick igång på det där med karriär *fniss
ja, man kan inte annat än skratta.
Kul att du har valt karriär och trevligt för dig att du är jättekomptent och säkert har bra betalt och så...

Jag ska börja plugga nästa höst och då kommer jag att läsa i 3½ år för att bli något så lågavlönat som förskolelärare (ja, det är jag som ska ta hand om dina barn när du gör karriär ;)), så jag måste säga att jag hoppar över alla kommentarer om lågavlönade jobb. Jag väljer det som känns rätt i hjärtat, att jobba med kreativa små varelser full av energi och liv ...det okuvade materialet helt enkelt...

ES skrev:

Men visst, du är yrkesarbetande heltidsmamma. Varsågod. *s*


Lisa:

Det är det jag försökt förklara, om man yrkesarbetar (vilket jag inte gör) så är man inte mindre förälder, men man är å andra sidan inte heltidsmamma (eller heltidsarbetande mamma kanske är bättre ordval :))
 

*s*

Skrivet av  ES - plus 15 dagar...
>>>Ja, så är det. Jag tycker att om man är dels yrkesarbetande och dels har föräldrapeng så borde man bli deltids heltidsmamma och deltids yrkesarbetande ;).
Deltidsmamma är ett ord som låter helt förkastligt i mina öron och det känns som något som jag inte alls står för. Därför vill jag inte överhuvudtaget förknippas med det ordet. DET om något låter nedvärderande mot mammor och pappor som arbetar och det är inte alls så jag menar.

Så ordet är nedvärderande, men innehållet... Jaja...

>>>Så du blir inte duktigare på ditt jobb om du har jobbat heltid i 3 år då?
Jag JOBBAR med mina barn hela dagarna och blir således duktigare på att dels läsa av hur de mår och vad de vill och dels lär jag känna dem mer och har större chans att stimulera dem i sin utveckling. Det här är nog inget nytt för dig, det är ganska enkel logik.
Jag blir inte en bättre mamma men mina barn lär känna sin mamma bättre och jag lär känna mina barn mer.

Men efte5som jag tillbringar en massa tid med mitt barn så tror jag att jag blir så bra som jag kan bli. Några timmar mer hade inte gjort stor skillnad.
Jag tror helt enkelt inte att man blir mer proffs som förälder på heltid än på deltid.
Men för _dig_ kanske det är så.

>>>Håller med fullständigt!
Låt individen bestämma över hur den vill göra med sin föräldrapeng - INTE kvotering alltså!

Nä - och det är just individuell penning som är på förslag. Inget kvoterat uttag. Men du får dina dagar att förela som du vill och pappan får sina dagar att fördela som han vill. *s*

>>>För mig är en feministhoppa en kvinna som ser alla kvinnor som inte är feminister som ett hot mot feminismen...

Jaha... Det är nog tvärtom. När alla är feminister så behövs ju inte feminismen mer. Så ni utgör knappast ett hot mot feminismen... *s*

>>>Att jag inte har de typiska feministiska åsikterna gör att jag blir din fiende - trots att jag är din "syster".

Fiende? Men hallå? Blir man fiender om man tycker olika.
Det verkar snarare som att du projicerar dina egna åsikter. Själv anser jag att vi har olika åsikter, men någon fienfde är du inte för mig.
Anser du att alla som inte håller med dig är dina fiender? *förundrad*

>>>En feministhoppa är en feminist som inte vill ha jämnställdhet egentligen utan vill ha en kvinnlig särställning. Att tex kvotera föräldradagar är ju att ge upp och säga att vi kvinnor kan inte klara oss utan lagar och förordningar ;).

Kvinnlig särställning är ju just det jag inte vill ha. Jag vill att kvinnor och män ska få samma chanser, möjligheter och skyldigheter.
Och att få en individuell föräldrarpenning är att stärka alla människor som individer. Det är ingen lag eller förordning. Det är lika självklart som att sjukpenning, semester etc ska vara individuellt. Men du kanske vill kunna föra över dina sjukpenning till din man i stället? För att inte känna dig styrd av lagar och förordningar?
Men du kanske ogillar att svea rikes lag numera är i princip könsneutral. Det var alltså bättre förr när man gjorde skillnad på män och kvinnor... Ve alla feministhoppor som förstörde det...

>>>En feministhoppa är någon som inte kan acceptera att inte alla tjejer är feministhoppor...

Eftersom jag inte känner några feministhoppor enligt din definition så har jag svårt att veta vad de accepterar och inte.

>>>Jisses vad du gick igång på det där med karriär *fniss
ja, man kan inte annat än skratta.
Kul att du har valt karriär och trevligt för dig att du är jättekomptent och säkert har bra betalt och så...

Jaja... klart du måste ironisera när dina antaganden visade sig felaktiga. Hemskt ledsen att jag inte levde upp till din bild av mig som bitter överkörd alllmänt inkompetent kvinna... *s*

>>>Jag ska börja plugga nästa höst och då kommer jag att läsa i 3½ år för att bli något så lågavlönat som förskolelärare (ja, det är jag som ska ta hand om dina barn när du gör karriär ;)), så jag måste säga att jag hoppar över alla kommentarer om lågavlönade jobb. Jag väljer det som känns rätt i hjärtat, att jobba med kreativa små varelser full av energi och liv ...det okuvade materialet helt enkelt...

Förskolelärare är ett jättebra yrke och jag tror att det är mycket givande.
Men du menar alltså att det är OK att det förblir lågavlönat för att "Du väljer det som känns rätt i hjärtat, att jobba med kreativa små varelser full av energi och liv ...det okuvade materialet helt enkelt..."
Trevligt att du ser det som ett kall, men jag tror att många kvinnor gärna väljer med hjärtat _och_ får en lön i linje med det ansvar och den utbildning de har...
 

jag jobbar gärna ideellt!

Skrivet av  lisa+loke+freja
Jag skulle gärna jobba ideellt om jag hade råd, jag är redan inhoppande personal på frivillg basis på Lokes dagis (ja, han går på dagis 15 timmar i veckan...mest för hans skull faktiskt), så JA jag väljer med hjärtat och struntar helt blankt i om jag får bra betalt eller inte - det kan inte bli värre än vad jag har nu iaf :).
Problemet är att om alla lärare och förskolelärare hade fått betalt vad de är värda så hade vi inte haft råd att ha några förskolor och skolor....pengarna måste ju komma in nånstans också och om min lön ska ätas upp av högre skatter så är vi ju tillbaks i ruta 1 igen.
ES skrev:
Jaja... klart du måste ironisera när dina antaganden visade sig felaktiga. Hemskt ledsen att jag inte levde upp till din bild av mig som bitter överkörd alllmänt inkompetent kvinna... *s*

Lisa:

Mina antaganden var aldrig felaktiga. Det var tydligt från början att jag trampade på en öm tå när jag nämnde ord som karriär och heltidsmamma. Jag fick bara mina misstankar bekräftade :).
Jag tror däremot att du (precis som jag...) måste försvara dig gentemot din omgivning för ditt val...vi har kanske egentligen mer gemensamt än vi nånsin skulle erkänna ;).


Resten av ditt inlägg väljer jag att låta bli att kommentera.
Vi kommer aldrig att bli överens i det här. Jag ser dig inte som en fiende, jag håller inte med dig i dina åsikter men det är ju en annan sak...

 

Vad bra!

Skrivet av  ES - plus 15 dagar...
>>>Jag skulle gärna jobba ideellt om jag hade råd, jag är redan inhoppande personal på frivillg basis på Lokes dagis (ja, han går på dagis 15 timmar i veckan...mest för hans skull faktiskt),

Nämen - då är du ju inte heltidsförälder... *s*

Och vi andra kanske låter barnen gå på dagis _både_ för att kunna arbeta och för barnens egen skull.

>>> så JA jag väljer med hjärtat och struntar helt blankt i om jag får bra betalt eller inte - det kan inte bli värre än vad jag har nu iaf :).

Så du anser därmed att det är OK att ett så viktigt och ansvarsfullt arbete är ett låglöneyrke?
Själv skulle jag sannolikt också fortsätta att arbeta även om jag vann storvinsten på lotto. Eftersom ett arbete är mer än bara pengar. Vilket är vad jag försökt få fram hela tiden... Oavsett karriärsmöjligher arbetar människor. Kvinnor som män.

>>>Problemet är att om alla lärare och förskolelärare hade fått betalt vad de är värda så hade vi inte haft råd att ha några förskolor och skolor....pengarna måste ju komma in nånstans också och om min lön ska ätas upp av högre skatter så är vi ju tillbaks i ruta 1 igen.

Nåja, jag håller inte med om den samhällsekonomiska analysen. Jag tror att man kan få drägliga löner och en hyfsad lönsamhet för samhället. För dagis är rena vinstmaskinen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (undantaget föräldrarlediga, men där har vi ju faktiskt nyttan-för-barnen-aspekten, som vi i alla fall verkar vara överens om).

>>>Mina antaganden var aldrig felaktiga. Det var tydligt från början att jag trampade på en öm tå när jag nämnde ord som karriär och heltidsmamma. Jag fick bara mina misstankar bekräftade :).

Men jösses. Värst vad det var viktigt för dig det där med ömma tår... *s* Eftersom du själv var ute efter acceptans för dina egna val kanske du borde vara lite mindre ute efter att få det att framstå som att andras val är felaktiga... Som en tanke...
Jag pratade inte om mig själv. Jag pratade om det märkliga med att kvinnor arbete så ofta omnämns som karriär, oavsett vad de gör. På ett sätt som aldrig mäns arbete kallas "karriär".
Generellt - inte om mig som individ.

Ser fram emot nästa vinkling av ömma tår du ska hitta på, de du "hittat" hittills har varit totala blindskott... *s*

>>>Jag tror däremot att du (precis som jag...) måste försvara dig gentemot din omgivning för ditt val...vi har kanske egentligen mer gemensamt än vi nånsin skulle erkänna ;).

Faktiskt inte. Visst, inne på snack som "för och emot förskola" kan man behöva försvara sig, men i livet i allmänhet är jag inte ifrågasatt. Vilket jag självklart är mycket tacksam för eftersom jag vet att många kvinnor i samma sits faktiskt blir rejält ifrågasatta.
(Och karriär i mitt fall betyder inte "jobba 80 timmar i veckan", så jag behöver inte komma med några ursäkter om 3 timmars kvalitetestid på lördan...)

>>>Resten av ditt inlägg väljer jag att låta bli att kommentera.
Vi kommer aldrig att bli överens i det här. Jag ser dig inte som en fiende, jag håller inte med dig i dina åsikter men det är ju en annan sak...

Vad bra. För jag undrade just vad det där med fiende hade med saken att göra.
Att enas om att vi är oeniga kan vi i alla fall göra! *s*
 

nu blir jag tröööööttttttttt!

Skrivet av  lisa+loke+freja
Vi tar det IGEN: heltidsförälder är när man INTE yrkesarbetar. För att jag har Loke på dagis nån timme om dan så betyder det INTE att jag har ett jobb utanför hemmet.
Comprende?
Att jag har honom på dagis är från början samhällets förtjänst eftersom jag inte fick någon a-kassa om jag inte hade dagisplats, när killen väl var inskolad så kan jag ju inte bara rycka honom därifrån bara för att jag inte går på a-kassa längre. Så det fakto att jag som föräldraledig tar upp en dagisplats är helt och hållet systemets och samhällets förtjänst/fel.

Att jag sen ser det som nyttig social träning är en annan sak, jag kunde ha gått på öppen förskola med honom istället...men nu är det såhär och det funkar fint.


Jag tycker att dina val är helt ok. Det enda jag ville ha svar på från första början var varför det är så attans svårt att få andra att förstå och acceptera mina val, varför måste jag försvara min tillvaro hela tiden och varför nedvärderas min insats som mamma här.
Jag tycker att det är jättebra att det finns tjejer som vill ut och jobba, om alla hade gjort som jag så hade samhället blivit ganska skevt och det hade kastat oss 50 år tillbaks i tiden. Det är inte där problemet ligger...
Problemet är att det verka vila ett konstant malande dåligt samvete hos många mammor som arbetar och jag tror att jag triggar igång det dåliga samvetet med mitt sätt att leva...att många kanske önskar (inte nödvändigtvis du) att de kunde göra så...men där de kanske inte är villiga att försaka ett eller annat, antingen jobbrelaterat eller ekonomiskt.
Det var DET jag ville diskutera med mitt inlägg, inte huruvida förskolelärare är lågavlönade eller om ordet karriär - ang karriär så menar jag INTE alla arbetande kvinnor utan jag menar verkligen KARRIÄR, alltså att klättra inom sitt yrke på ett eller annat sätt - att satsa på sitt jobb och kanske vara hemifrån långa dagar, att vara inne och slåss om de högavlönade chefsjobben osv osv..inte att arbeta som lärare och göra ett bra jobb eller nåt annat sånt...ja du fattar hur jag menar.

Jag har rätt mycket självdistans och inser att jag många gånger kan ha rätt kontroversiella åsikter, men jag försöker att inte vara orättvis och att inte se ner på de som gör annorlunda val än mig själv. Om jag har misslyckats med det idag så ber jag så hemskt mycket om sorry och säger peace sister!


 

Sorry...

Skrivet av  ES - plus 15 dagar...
... men nyss argumenterade du för att du kallade dig heltidsförälder eftersom du var hemma som förälder på heltid. Och är barnet på dagis så är du ju inte mamma för det barnet på heltid... Det blev bara lite lustigt när du i inlägg efter inlägg talar om hur mycket du är mamma på heltid. Och hur viktigt det är för dig.
Men för mig är det helt OK!

Bra att du slutat läsa in dåligt samvete i mina åsikter. På samma sätt som jag kan argumentera mot t ex rasism med emfas kan jag göra det mot ojämlikhet - även om mina egna personliga erfarenheter inte ligger däråt.

Och slutligen, detta är ett debatt-snack. Att man halkar över i andra ämnen är rätt vanligt. Vill du inte diskutera de bitarna är det upp till dig, men att bli ilsk över att diskussionen är så att säga "levande" leder inte så långt. Bättre är att då säga ifrån med än gång i stället för efteråt. Och allra bäst är att skippa tillmälen och insinuationer om att förståelsen skulle vara sämre hos de som inte tycker som en själv.
 

Kul att du trivs

Skrivet av  Omnia
Underbart att du trivs hemma, själv trivs jag på universitetet. Om jag fick bestämma skulle jag gå där resten av livet, teologi, kemi, statskunskap, miljövetenskap, data, det finns massor jag skulle vilja läsa utanför mitt program. Men taskiga staten tycker bara att jag ska läsa i sex år med studiestöd. Min man som inte vill läsa får dessutom inte föra över sina sex år med studiestöd till mej. Hur taskigt som helst. Varför ska staten bestämma vem i vår familj som ska läsa?


Eller det kanske jag förstår, staten ser mig som en individ inet ett kollektiv med min man. Jag tycker faktiskt det är helt ok. Vill jag läsa mer får jag finansiera det själv. Att jag vill spendera tid med min dotter och därför inte läser dubbelt är ju inte heller statens fel utan ett val jag gjort.
 

Omnia!

Skrivet av  Moppe
Det jag behövde 500 ord för uttryckte du med 50! Men så är jag kille också....

Tack!
 

tackar

Skrivet av  Omnia
Annar sägs det väl att det är killar som brukar vara få ordiga. ;)
 

Haha

Skrivet av  PBSthlm
men vi har nästan gjort av med hela vårt studiestöd :)

Min fru tjänar lite mindre än jag, kan hon ta mina sjukdagar med mer ersätttning om hon blir sjuk?
 

DET hade väl varit toppen!

Skrivet av  lisa+loke+freja
Men det hade ju inneburit att du fick ta hennes dagar när du blev sjuk...så då gäller det att du håller dig frisk.
 

Jag är aldrig sjuk

Skrivet av  PBSthlm
så det är inga problem. Men nu vill hon att jag ska skriva över min semester också...
 

Artiklar från Familjeliv