Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

jämlikhet...

Skrivet av My©
är det att allt skall vara i stort sätt 50-50 i allting? är det de som blir ett s.k ultimat förhållande?

tänk om var och en familj hade möjlighet att själva forma t.ex barnledighet osv vad skönt det skulle vara att slippa tvingas ha en specifik norm som den enda normala för allt och alla.

varför blev vi två kön egentligen om allt skall vara millimeterlika i alla förhållanden?är det så att det är enkom för att avla barn det blev två kön?

Det enda jag vill ha av jämnlikt med en man är att jag skall ha lika lön för lika utbildning och arbetsuppgifter på samma arbetsplats som mannen.f.ö vill jag bli respekterad för mitt kön samt respektera mannen lika tillbaka.

Jag anser att var o ett av förhållanden skall göra det som de år bäst lämpad till,betyder det att jag är bättre på att meka med bilen trots att jag är kvinna så mekar jag bil,karln min är en bra kock så hans plats är mera vid spisen än vad jag ens ids vara där ..

slutar jag tidigare en min karl på jobbet sitter jag såklart inte och väntar på att han skall komma hem och laga mat åt mej,det handlar mer om vad var och en har för fallenhet för olika saker bl.a i deras gemensamma hem inte fan blir någon lyckligare för att allt skall vägas i vågskål av jämnlikhet,i synnerhet i hemmet?

för egen del är jag supernöjd att vara den som städar,diskar,handlar till största delen,medans min karl trivs med att laga mat,serva bilen och våra motorcyklar,snickra hemmavid,lösa tekniska problem osv...

det handlar mer om att komplettera varandra än att jaga millimeterrättvisa,tänk att somliga har så svårt att ta till sej det?millimeterrättvisa är INTE detsamma som jämnställdhet.

jämnställdhetsdebatten har tagit sådan vändning så jag förstår att en del får problem med sin egen könsidentitet,arma krakar.

Svar på tråden: jämlikhet...

hurrarop och visslingar :D

Skrivet av  lisa
Tack för de orden!
Jag har inget att tillägga, mycket väl uttryckt!

Håller med om att det gått till överdrift med millimeterrättvisa och jag måste säga att jag ibland knappt vågar säga att jag gillar göra "kvinnliga" sysslor - för då är jag en sån som sabbar för våra döttrar och deras villkor i framtiden...*suck, dubbelsuck och suck igen*.

Problemen kanske uppstår i ett förhållande när man inte kompletterar varandra...då måste man kanske ta till milimeterrättvisan för att trivas...vad vet jag...
Jag lever i ett förhållande där vi kompletterar varandra bra och det räcker långa vägar för mig :), dessutom har vi kul ihop och det är det absolut viktigaste.
 

fast

Skrivet av  sara
vem är det som pratar om milimeterrättvisa? Det handlar snarare mer om att kvinnor förväntas vilja göra vissa av sysslorna och männen förävntas vilja göra vissa, kvinor förävntas vilja göra mer och män förväntas vilja och kunna mindre.

Och visst vore det bra om man kunde fördela barnledigheten utan specifik norm, men idag är normen att kvinnan ska vara hemma mer, så där är normen styrande likväl....men den verkar du acceptera med hull och hår!!
 

Kunna göra allt.

Skrivet av  Omnia
Jag tycker det är lustigt att folk som delar upp sysslorna efter vad som individerna är lämpade för har svårt att se att vi som delar upp det efter vad som görs oftast inte behöver ha scheman för det. Om det nu är så naturligt att en part alltid diskar, varför skulle det inte kunna vara lika naturligt att diska ungefär lika ofta?

Problemen uppstår ju när båda parter inte är överrens, men det kan ju hända hur man än vill dela upp det.

Du tror att dela på sysslor leder till störd könsidentitet, jag tror att ensidiga arbetsuppgifter för mammor och pappor leder till enkelspåriga barn istället för individer. Dessutom är det ju mer praktiskt om båda kan utföra de flesta sysslor i ett hem, än att bara ha koll på sitt område.
 

Vilken vändning?

Skrivet av  trazzel
Vilken vändning har jämställdhetsdebatten tagit? Och på vilket vis har den ställt till problem för någons könsidentitet?

Det är kanske du som är lite osäker på vad jämlikhet handlar om...?
 

Det handlar ju inte om millimeterrättvisa

Skrivet av  listo
Jämställdhet handlar inte om att man ska ta in en tidsstudieman/kvinna som klockar alla hushållssysslor så att man och kvinna gör exakt lika mycket arbete. Ingen jagar millimeterrättvisa!

Däremot handlar det t.ex. om att kvinnor inte automatiskt ska FÖRVÄNTAS ta ut största delen av föräldraledigheten, göra största delen av hushållsarbetet o.s.v. På samma sätt som män inte automatiskt ska FÖRVÄNTAS ta ansvaret för att fixa tekniska prylar, meka med bilen och ta med barnen på sportevenemang.

Om du VILL göra allt hushållsarbete, eller
snickra och lösa tekniska problem och ni är överens om detta, så hurra! Superbra för er! Det stora problemet är ju just att så många inte ÄR överens...

 

men hur kommer det sig att...

Skrivet av  maria65a *förkyld idag*
...så många kvinnor är bättre lämpade att sköta hushållssysslor och så många män är mer lämpade att sköta bil och tekniska problem? Sitter det i våra gener och går aldrig att ändra på? Eller uppkommer lämpligheten genom att vi lär av våra föräldrar som lärt av sina osv?... Och vad lär vi i vår tur våra barn?

Det märkliga är att dom som talar om milimeterrättvisa alltid är dom som funnit samma väg som ni, aldrig att jag hör folk som strävar efter en mer könsobunden arbetsfördelning hemma tala om just milimeterrättvisa.

Men jag är glad att just ni funnit en lösning som ni trivs med.
 

Millimetrar?

Skrivet av  ES
Inte då, inte om man verkligen lever i ett jämlikt förhållande. För då respekterar man ju varandra och varandras tid. Och hjälper varandra med det som behövs göras, utan att fundera på ifall det är en typiskt "manlig" eller typiskt "kvinnlig" syssla...

Och problem med könsidentiteten? Var har du sett detta?

De enda jag personligen som har problem med sin könsidentitet är de som så blandar ihop det med könsroll att de blir osäkra på sin könsidentitet om de inte gör typiskt "manilga" respektive "kvinnliga" sysslor...
De som är trygga i sin könsidentitet behöver inte allt det där yttre för att veta var de hör hemma.
 

Bra skrivet!

Skrivet av  Zoégas
Här hemma är det maken som lagar maten och snickra och fixar och han slänger även in en och annan tvätt och hänger den medan jag är den som är spindeln i nätet; har koll på allt som skall packas, när folk fyller år, skriver kort, julkorten, inbjudningar och vad vi ska äta, jag älskar att organisera och styra och ställa lite medan han trivs med det han gör och vår vardag funkar utmärkt!

Som egen företagare kan han inte ta pappaledigt som andra anställda kan göra, men han har ibland jobbat en lördag och sedan varit hemma en onsdag istället tillsammans med mig och barnen när jag var mammaledig och det har funkat bra.

Jag tycker inte heller att vi ska jaga detta in absurdum, männen har en Y-kromosom och det har inte vi och det måste ju göra en skillnad mellan könen?! Jag vill ha lika lön för lika jobb och utbildning, absolut men om det är han eller jag som städar, lagar mat eller byter lampor och hugger ved, det sprollar roll för oss.
 

tycker du

Skrivet av  sara
inte det är konstigt att det bara är pappor med egna företag som inte kan vara lediga, mammor med egna företag klarar det....
 

men...

Skrivet av  Femi-nina Masku-lina
...då har väl mammorna med egna företag män som har anställing och kanske en högre lön (för det är ju så samhället ser ut enligt er här inne...män har högre lön) och då kan ju mammor med ett eget företag (som ändå bara en en liten hobby som hemmafrun har vid sidan av...helst i garaget)vara mammalediga hur lätt som helst.

Världen är inte svart och vit. ALLA mammor med eget företag kan nog inte göra så...jag kunde det inte, jag lade ner mitt företag istället :(
 

Hade jag haft eget företag

Skrivet av  Zoégas
så hade ju inte maken haft det, utan en anställning och en hög lön.

Så länge man tjafsar om millimetrar hit och dit så kommer vi definitivt inte att komma någon vart, tror jag.
 

Hmm... det var väl inte svar..

Skrivet av  Nyfiken
på hennes fråga. Eller?
 

Artiklar från Familjeliv