Måste vara något fel med mej

Måste vara något fel med mej
Skrivet av	frugan
För det kan inte vara normalt att vara så beroende av sin man som jag är. Jag är gift med en underbar man som är snäll, kärleksfull, fantastisk pappa till våra barn, m.m Så långt allt bra. Men jag mår inte bra så fort han inte är i närheten, jag kan bara slappna av, ha kul och känna mej riktigt trygg och lycklig när han är i närheten. Detta skulle jag aldrig berätta för någon för jag skäms så, det är ju löjligt. Jag har sagt det till min man och han blev rörd och glad och tyckte det hela var gulligt. Men det tycker inte jag. Det är inte gulligt att vilja tacka nej till "tjejträffar" bara för att det innebär att inte min man kan följa med. Jag går ofta på träffarna ändå och jag låtsas att jag har kul men egentligen sitter jag bara och sneglar på klockan och när jag anser att det är en acceptabel tid att bryta upp så sticker jag hem. Nu är det Måndag och då våndas jag extra för under veckorna så är han ju på jobbet och då ser vi inte varandra på nio timmar. När vi väl är tillsammans så måste jag inte vara exakt där han är. Är vi på fest så räcker det att jag vet att han är i samma byggnad så kan jag slappna av och ha kul. Sist vi var på fest så satt han och grabbarna vid ett bord hela kvällen och skrattade och pratade medans jag och mina vänner dansade. När kvällen var slut var det inte många minuter vi hade pratat med varandra men jag kunde slappna av för jag visste ju att han var _där_ i alla fall. Det är inte det att jag känner någon äganderätt och vill kolla honom utan det är mej det ligger på. Jag känner mej osäker utan honom, han känns som min trygghet, min fasta punkt och utan honom mår jag inte bra helt enkelt. Jag nekar aldrig min man att åka någonstans så det påverkar inte vårt liv detta, men jag lider utav det. Nu räknar jag ner till julledigheten då vi kan vara tillsammans mycket. Jag skulle aldrig kunna berätta detta för någon för jag tror inte att någon skulle förstå egentligen utan jag tror att jag skulle bli retad. I vår vänskapskrets var det en tjej som öppet talade om att hon alltid ville vara med sin kille och jag hörde vad hon blev kallad, både rätt upp i ansiktet och vad folk sa bakom hennes rygg. Givetvis är jag och min man ifrån varandra så jag låter inte detta ta över mitt liv. Men grejen är att jag mår inte bra av att vara ifrån honom. Jag känner mej rastlös, gråtfärdig, orolig, m.m Men så fort han kommer hem så slappnar jag av och allt känns bra. Vill vara normal!!!!
Svar på tråden: Måste vara något fel med mej

Oj..
Skrivet av Ursula
Vad är det du är orolig för när ni inte är tillsammans? Jag är själv oerhört fäst vid min man och tycker inte om att vara separerad från honom någon längre tid typ en vecka eller mer. Men jag känner ingen oro mest längtan och rastlöshet.

Om du vill...
Skrivet av Pepparkakan m 2 grabbar + bf juli
tacka nej till tjejträffar för att du då är ifrån din man i några timmar så tycker jag visst det påverkar ditt liv. Bara det att du mår dåligt av detta påverkar ju dig. Jag tycker du skall gå och prata med nån för att reda ut vad orsaken kan vara, varför du är så osäker. Det kan inte vara bra att hänga upp hela sitt liv på en annan människa. Lycka till!


Vad har du varit med om?
Skrivet av Helena
Är det här något du känt i alla fasta förhållanden? Har du blivit sviken tidigare i livet? Det låter lite ohanterligt att som vuxen vara så pass beroende av sin partner för sitt välbefinnande.

Sök
Skrivet av Anni
....hjälp hos en psykolog eller liknande...Det kan inte vara sunt att känna så, varken för dig eller din sambo. Ha det gott..

Måste vara något fel med mej

Oj..

Om du vill...

Vad har du varit med om?

Sök

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information