Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

om att somna och gråt vid läggning(även på sömn)

Skrivet av mallan m hugo
vill oxå fråga här för att få svar från erfarna mammor,på sömn är vi ju inte så erfarna inom just sömn..
jag undrar alltså hur ni fått era barn att somna? Undrar också om någon annan haft barn som gråter o protesterar vid läggning, både dagtid o kväll? samt gråter när de vaknar?
De första 6,7mån låg vi bredvid Hugo när han skulle somna för kvällen, och vi hade samsovning o fri amning. Vi körde sedan AWkur eftersom nattamningen blev ett snuttande varje timme och jag aldrig fick sova. Men vi har haft otur m öroninflammation, feber, hosta, snuva, så det har varit fram o tillbaka m nattningen. Vi börjar liksom om hela tiden med att han ska somna själv, eftersom när han är sjuk buffar vi till sömns. Däremot har vi alltid fasta kvällsrutiner.
På dagarna sover han två gånger, endast halvtimmespass, men det är gråt o skrik varje gång vi lägger ner honom i vagnen som vi mörklägger med skynke för att han öht ska somna, dock somnar han oftast efter 10min promenad ute. (Tack o lov har min man varit mkt hemma det första året, det är oerhört jobbigt att aldrig få en stund själv med så lite dagsömn)
Han sover väldigt lite för sin ålder, 1h på dagen o 10h natt, vaknar 6 och då är det omöjligt att få honom att somna om. Min man o jag har ju heller inte mkt tid för oss själva eftersom vi behöver gå t sängs vid 10 för att orka upp. Varje gång han vaknar börjar han dessutom med att gråta också..jag är inne i en period nu när allt dethär med hans sömn känns jättejobbigt,jag kan t.o.m känna ilska för att det alltid ska skrikas o gråtas..en stor fråga i sammanhanget är också ifall man genom att söva barnet m tex buffning gör att barnet inte lär sig somna om själv på natten??(enl. AW är det ju så)
Tacksam för tips!!
Svar på tråden: om att somna och gråt vid läggning(även på sömn)

Kanske fel att svara

Skrivet av  ÅsaL
Då jag är rabiatemot AW...
Men jag kan gå från mina erfarenheter. Min son har buffats, ammats och tröstats när han vaknat och det har INTE satt några spår på nattsömnen. Jag ser skrik som en signal att bebisen behöver något (närhet, mat...). Dessutom är denna signal typ den ENDA som bebisen har att ta till så jag tycker det är befängt att ignorera den.
Det är väl bättre att buffa bebisen i 5 minuter och sedan få sova, en att vara vaken o sur i 1 h för att den skriker. Jag kan inte se att ngn mår bra av det sistnämnda scenariot.
 

plus svar på dina frågor

Skrivet av  ÅsaL
jag undrar alltså hur ni fått era barn att somna?
* Först genom amning (0-4 månader), sen genom att han somnade på nån av oss (4-6 månader), sen att han somnade bredvid nån av oss (6 månader -1,5 år) och nu i egen säng (1,5 år...). Alla förändringar i nattning har skett på hans initiativ

Undrar också om någon annan haft barn som gråter o protesterar vid läggning, både dagtid o kväll?
Nej, nattning har alltid varit totalt smärtfritt för oss.

samt gråter när de vaknar?
Ja, det gör min son. ALLTID!! Han har fruktansvärt morgonhumör (precis som sin far)
 

Inte lätt

Skrivet av  Siv m. David 030813
Vi har iofs mycket sällan haft problem med nattningen... fast vad som är problem kan ju diskuteras det med. Att det kan ta 45 minuter från att man går in o ska lägga tills han sover - är det ett "problem"? Säkert för många... Det är jättesvårt att ge någon annan tips för hur barnen ska somna....
Här nedan försöker jag beskriva hur vi gjort. David är nu 16 månader, han somnar inte själv, men han somnar om utan oss när han vaknar på natten.

Till dina frågor:

jag undrar alltså hur ni fått era barn att somna?
--- Först somnade han vid bröstet, ammandes... Även på nätterna såg jag till att han åt från båda brösten och blev "riktigt mätt" innan han somnade om. Somnade han efter ett bröst bytte jag på honom - då vaknade han och åt från andra också. Det var sällan han åt oftare än var 3e - 4e timme på natten. Och han sov i spjälsäng bredvid vår säng.
--- När han var ca 7 månader flyttade vi hans säng till hans egna rum, han slutade ammas på natten ungefär då. Fick gå upp o ge lite vatten i början, och stoppa in nappen, men ganska snart somnade han om själv. Fortfarande ammades o vyssades han till söms.
--- När han blev ca 1 år o började gå tog vi bort spjälsängen. Nu sover han på madrasser på golvet i väntan på "stor" säng.... Någon av oss lägger sig med honom, och ligger där tills han somnat. Ofta utan större protester, men ibland går han upp några gånger innan han kommer till ro. Och är han inte dålig/sjuk eller så, sover han oftast ca 11 timmar innan han vaknar för dagen.
--- På dagen sover han ca 1,5 timme, oftast i sin vagn utomhus. Då tar det 5-15 minuter att få honom att somna, genom att dra vagnen fram o tillbaka eller gå på promenad.

Undrar också om någon annan haft barn som gråter o protesterar vid läggning, både dagtid o kväll?
--- Visst har han protesterat! Det var ett tag, runt 6-8 månaders åler, som vi i pricip fick hålla fast honom i famnen och sjunga/vagga ganska häftigt för att han skulle lugna sig... Nu gråter han sällan vid läggning. Jag har märkt att störst protester o problem vid nattning blir det när han är övertrött.

samt gråter när de vaknar?
--- Det gjorde han jämt innan han lärde sig att hitta och stoppa tillbaka nappen själv. Nu händer det bara om han inte hittar nappen / inte kan somna om o det är för mörkt för att han ska hitta in till oss. Annars går han bara in till oss o kryper upp i vår säng (dörrarna står på glänt mellan våra rum).
 

Tack ni kloka mammor för bra tankar o råd!imt

Skrivet av  mallan m hugo 040106
s