Sök på innehåll hos Allt för föraldrar
Vad är det för fel på min karl??? |
|
| Skrivet av | Maria.K |
|
Han är det lataste som går i ett par skor. Själv är jag inte helt handfallen när nåt måste göras men det finns ju gränser... För att inte pusha på för mycket så brukar jag ge honom tid att fixa grejer. Men han tar ändå aldrig initiativet. Så jag måste i alla fall be honom att hjälpa till. Och då säger han oftast i alla fall; kan inte du göra det? Jag som håller på med nåt annat hushållsarbete. Han som bara tittar på tv ellerspelar tv-spel vill inte. Jag får aldrig nån fritid på det här sättet. Medan han får massor. Jag får göra allt. Vi har varit på familjerådgivning och delat upp sysslorna någorlunda rättvist men det är just när det händer grejer utöver våra löpande sysslor som han inte vill samarbeta. Nån som känner igen situationen? Några råd. Han är "allergisk" mot order. |
|
| Svar på tråden: Vad är det för fel på min karl??? | |
|
|
|
Felet? |
|
| Skrivet av Siv m. David 03 | |
|
Gissar att felet är att han är van vid att någon annan gör det som behvöer göras. Först mamma (ev. pappa) och nu du. Han vet ju att du gör det om han inte bryr sig, speciellt om det är sånt som måste göras. "Allergisk" mot order? Vad betyder det? Får han astma-anfall eller börjar det klia på honom? Eller, troligen, han blir arg o sur... då är det ju egentligen det som behövs. De enda råd jag kan ge är att du ber honom göra det, sen struntar du i det hur mycket det än går dig på nerverna av att det inte blir gjort. Nu vet jag ju inte exakt vad det handlar om eftersom jag antar att det ni delat upp är sånt som tvätta, diska o dammsuga? Vad är "grejer utöver våra löpande sysslor" då? Ett exempel på hur jag menar: Lampan på toa går sönder. Du ber honom byta. Han "vill inte". Du säger: "det vill inte jag heller men jag bytte vindrutetorkare på bilen igår så nu är det din tur". Och sen låter du det vara. En lampa på toa klarar man sig utan... så ni är utan tills din late karl inser att ska han få ljus på toa får han fixa det själv... |
|
Ja just så |
|
| Skrivet av Maria.K | |
|
Disk, tvätt, hämtning och lämning på dagis har vi delat upp. Så det funkar perfekt. Men allt det andra lilla plottriga som: trasiga lampor, bajsblöjor (han känner inte lukten trots att det annars inte är fel på hans luktorgan). Fixa eller slänga vadhelst som gått sönder. Ledsna och gråtande barn intill desperation ignorerar han totalt och fortsätter och tittar på tv, tv-spelar eller läser. Där rycker jag in ganska snabbt för jag får så hög puls och mår dåligt när barnen mår dåligt. Fast även då säger jag till honom först (för vi är ju två om barnen) men för det mesta bryr han sig ändå inte. Och säger; ja ja barn gråter. Jag fattar inte hur människan kan koppla av och koncentrera sig på tv när en liten står och illvrålar i örat!? Barnen tyr sig till mig som alltid finns där. Vilket gör att jag får ändå mindre tid för mig själv. Jag måste verkligen bråka och kämpa för att få den minsta lilla hjälp och då känns det som jag skiter i allt och gör det själv. Jag har börjat hata honom på sistone. Tycker han är ful och äcklig när han ligger och jäser på soffan. |
|
|
|
|
du måste inte |
|
| Skrivet av inget hopp. | |
|
bråka o tjata det fungerar ju inte som dr p säger, strunta i det som siv skriver du måste släpp över ansvaret , han är van att du gör det , ta en promenad o lämna hemmet ofta , gå ut regelbundet och lämna över ansvar Som det nu är tar du för mycket för att han tar för litet och han tar för litet för att du tar för mycket ni har hamnat i ett hjul ,, Som du kan bryta men det kostar i nuläget men kan bli bra på sikt blunda o tig,,, |
|
Hej! |
|
| Skrivet av Maria.K | |
|
Ja visst tar jag i för mycket de gångerna jag är hemma - absolut och det har jag försökt ändra många gånger genom att prata. Vilket leder till bråk. Ända sättet att få andrum är ju att gå hemifrån ofta. Vilket jag också gör. Men det är ju ingen idealisk familjesituation tycker jag. En mamma som ofta är borta. Jag önskade att vi alla kunde vara _tillsammans_. Att fly hemmet är ingen rolig lösning - men nödvändig för min del tyvärr. Vad jag inte föstår är att han är så dum att han inte fattar vad han ställer till med. Han är normalbegåvad i andra fall. |
|
O herre jävlar! |
|
| Skrivet av a | |
| Jag förstår att du hatar honom. Och jag förstår att du är ekonomiskt beroede- men det är inte sant. Man klarar allt! Du kommer att klara dig och barnen utan honom, jag lovar! Min sambo är däremot en sån som gör allt när jag säger åt honom men inget av egen kraft. Jag piskar runt honom här hemma, gör det och det och det, och han fixar rubbet! Men jag är också trött på min, och rädd för att inte klara mig ekonomiskt, men detär skitsnack rent ut sagt, som sagt, man klarar sig alltid. Jag hade inte stått ut en dag till med din sambo, han borde inte ha nån familj! | |
|
|
|
Visst |
|
| Skrivet av Maria.K | |
| skulle man få sänka på standarden. Men jag tror precis som du att man skulle klara sig ändå. Kanske jag lyssnar för mycket på min omgivning? Alla runtomkring tycker att vi ska hålla ihop för barnens skull. | |
Med tanke på att... |
|
| Skrivet av Mrs Jane Doe | |
|
... vissa delar av ert hushåll fungerar pga uppdelning er emellan borde det väl fungera om ni satte er ner och fördelade upp resten av sysslorna i hemmet också? Alltså - om ni precis som ni delat upp disk, tvätt, hämtning och lämning på dagis (det fungerar ju perfekt skriver du) - delar upp även trasiga lampor, bajsblöjor, etc... Personligen hade jag inte kunnat leva tillsammans med en man som inte självmant tog ansvar för vårt gemensamma hushåll, dock... |
|
Visst skulle det vara bra men |
|
| Skrivet av Maria.K | |
| Att vi fick till stånd en uppdelning av sysslorna var endast familjerådgivarens förtjänst. När jag försöker få till en fördelning av det andra så går det inte att få honom med på noterna. Det blir bara tjafs, sura miner och sen så får han _mig_ att framstå som en bråkmakare. Till syvende och sist så blir det i alla fall ingen förändring. Det spelar ingen roll om det så är traditionella "karlsysslor" som t ex inställning av tvättmaskin. Borra upp hyllor e.t.c, han lyfter inte ett finger utan världskrig. | |
|
|
|
Den enda du kan ändra på |
|
| Skrivet av Mini | |
| är dig själv. En "psykologklyscha" som faktiskt stämmer. Om du ändrar ditt sätt agera och tänka, kommer han att bli tvungen att förhålla sig till ditt "nya" jag. Jag fastnar t ex för sista stycket där du skriver "jag måste verkligen bråka och kämpa för att få den minsta lilla hjälp". Hjälp ? Är det dina arbetsuppgifter han ska hjälpa dig med ? Är det ditt ansvar som du vill bli avlastad ifrån ? Eller ... är det hans arbetsuppgifter, hans hem, hans ansvar ... också ? Dvs han ska "hjälpa" sig själv (och sin familj). Jag kan bara instämma i flera svar här nedan. Du måste ändra på ditt agerande. Vänta inte på att något ska hända med honom, då får du vänta i evighet. | |
Jag har en |
|
| Skrivet av Ida & Toritrollet | |
|
likadan! Fast någon familjeterapi skulle vi inte gå i, för det var bara löjligt... Jaja. Jag har försökt att tillsammans med maken dela upp saker och ting som ska göras, men utan resultat. Nu har jag mer och mer konstaterat att jag inte har ett barn utan två som jag ska plocka upp efter och tvätta/städa/mata för att det ska vara hanterbart här hemma. Jag lagar ALL mat, städar ALLTID, tvättar alltid, tar hand om nästan (för här kan han ibland förvåna mig) nattning av dottern. Är alltid den som får kliva upp på natten om hon är lessen eller för den delen om hon vaknar först så är det jag som får kliva upp med henne (1,5år och med en trapp i huset går det inte att ha henne vaken själv!)... osv.. osv. Det finns som två lägen, antingen får man inse hur det är eller så ger man f*n i det och flyttar ifrån dem. Jag har dock insett att jag ekonomiskt inte fixar det utan maken så då får jag bita ihop istället. |
|
Ja det måste |
|
| Skrivet av Maria.K | |
|
verkligen vara tungt att inte fixa det ekonomiska utan honom. Situationen gör ju dig helt låst. Usch. Min gubbe ville inte heller gå till familjerådgivningen. Men jag ställde ultimatum att nu går vi eller jag flyttar (vilket var ytterst nära). Det fick honom motvilligt att gå med. Ett lyckodrag för oss alla. Att få i väg din karl skulle nog kunna underlätta för dig. Kan du inte göra ett allvarligt försök och få i väg honom? Kanske ge honom ultimatum... |
|
|
|
|
Jag har |
|
| Skrivet av Ida & Toritrollet | |
|
till och med packat en gång... For hem till min mor som genast kastade ut mig, eller rättare sagt hävdade att om vi inte kunde lösa det som folk fick jag söka annat boende. Så jag har som gett upp på den fronten. Har ingen annan stanns jag kan fara med dottern och två rätt stora hundar, för jag lämnar ingen av mina småttisar efter mig. Nu har jag insett hur livet kommer att arta sig och då går det faktiskt bättre. Jag lägger saker och ting på lägsta möjliga nivå och kräver ingenting av honom utan försöker bara göra det hela så smärtfritt som möjligt för alla inblandade. Nu ska jag däremot ta och motionera dammsugaren, samt torka golv och annat jox inför nyårsaftonen. |
|
Jag blir faktiskt |
|
| Skrivet av Maria.K | |
|
berörd av det du berättar. Att inte få stöd hemifrån ens när man behöver det som bäst...Det var ju inte mycket du begärde precis. Fy sjutton vad nedrigt! Sen tycker jag faktiskt du är värd mer än att lägga ribban på lägsta möjliga nivå! Men jag vet också att det hjälper att tänka så när man inte tycker sig ha en möjlighet till att förändra sin situation. Jag gör det själv ibland. Det hjälper ju en inte i praktiken, men gör så livet känns lättare att uthärda. Håhå jaja vad deppigt det blev... Jag som egentligen bara ville ge lite styrkekramar:-) |
|
Dessvärre |
|
| Skrivet av Ida & Toritrollet | |
|
uppskattar inte särskillt många att härbärgera annat än folk, mig och dottern vore det inga problem att flytta hem till brorsan eller så med, men iom att jag vägrar lämna hundarna så blir det kruxigare. Har sökt lite olika lägenheter, vi får se hur det hela slutar. Dock är det förb* dyrt att bo här måste jag erkänna och som student har man det inte så fett. |
|
|
|
|
Så länge |
|
| Skrivet av Mamma Mu | |
|
du inte ändrar ditt beteende så behöver ju inte han ändra sig. Eftersom du gör allt så behöver han ju inte göra det,mer än att "bara" höra lite gnäll om det. Jag tror att om du ändrar dig så _måste_ han ändra sig. *lycka till* |
|
Nja... |
|
| Skrivet av Maria.K | |
|
Tro mig skiten ligger där i flera år om jag inte 1) tar tag i det själv 2) bråkar mig blå i ansiktet för att han ska fixa En del grejer blir förstörda av hans slapphet. Och vi blir då ersättningsskyldiga om det inte lagas. Han kan t ex råka spilla nåt på den ljusa tapeten. Om det inte torkas bort ganska omgående blir det fläckar som inte går bort. O.s.v Jag kan tjafsa om det och det blir världens bråk. Men han torkar ändå inte. Jag får ta det i alla fall eller tapeten blir förstörd... Han har inget sunt förnuft. Saker som behöver fixas eller städas undan bekommer honom inte. Han ligger lugnt kvar på soffan med illvrålande barn medan hela hushållet förfaller. Som tjuren Ferdinand:-) Men när det kommer till att jag ber om hjälp ja då har han plötsligt energi till att tjafsa. |
|
Så länge |
|
| Skrivet av Mamma Mu | |
|
du inte ändrar ditt beteende så behöver ju inte han ändra sig. Eftersom du gör allt så behöver han ju inte göra det,mer än att "bara" höra lite gnäll om det. Jag tror att om du ändrar dig så _måste_ han ändra sig. *lycka till* |
|
|
|
|
det är fel på dig |
|
| Skrivet av oa | |
|
som tog honom som man och som inte tolkade dom allra första signalerna från början.. Släpp ta hand om skiten hemma i 1 v så får du se.. |
|
Tyvärr tyvärr |
|
| Skrivet av Maria.K | |
|
så hjälper inte det att strunta i skiten. Han skulle ändå inte höja ett finger. Även om det låg framme i fler år. Om det inte rörde sig om helt nödvändiga saker som t ex fixa lampa i ett kolsvart rum. Och javisst ångrar jag mitt val karl i dag. Signalerna fanns där från början men jag fattade inte vad det skulle innebära i praktiken (var tokförälskad). Det är lätt att vara efterklok med facit i hand. Livet blir ju helt annorlunda när man får familj. Med det är en insikt jag tyvärr fått med erfarenhet. |
|
Ärligt talat |
|
| Skrivet av Siv m. David 03 | |
|
...vad skulle vara sämre med att bo ensam med barnen? Det verkar ju tyvärr så att det är just det du gör redan nu - bor ensam vuxen med några små och ett stort barn... |
|
|
|
|
om du |
|
| Skrivet av lotta | |
|
har fast arbete så törs jag nästan lova att du klarar dig ekonomiskt vid en separation. För mig blev det faktiskt ingen skillnad alls ekonomiskt, trots att min exmake tjänade dubbelt så mycket som jag. Och jag har inget högavlönat jobb, utan är fskllärare. Jag får bostadsbidrag, lägre avgifter på det mesta och kan t o m dela barnbidraget med exet och får det ändå att gå runt rätt bra! Separerar ni så får du i vart fall varannan vecka för dig själv, och han MÅSTE fixa vardagen.... |
|
Nya riktlinjer – det här gäller för snoriga och hostiga barn på förskolan
Blir du akut sötsugen? Det här kan du baka snabbt
70 fina flicknamn och pojknamn
Hon spelade Ronja Rövardotter – det gör Hanna Zetterberg idag
Fina låtar till dop – 15 tips på musik att ha på ditt barns namngivning
Så kokar du perfekta ägg – tips och råd
Populärt spel anmäls för reklam riktad mot barn
Pappor fortfarande sämre på att vara hemma och vabba
Varannan förskola har dålig utomhusluft
Julkalendern "Kronprinsen som försvann" blir biofilm
Skådespelare i nya "Ronja Rövardotter" 2024
Populäraste namnen på nyfödda barn 2023
Expertens tips om barnförsäkring: Så undviker du vanliga fallgropen
Kan man vispa matlagningsgrädde? Enkla tipsen
Skala potatis i förväg – går det?
Gravid trots mens – är det möjligt?
Brunsås utan grädde – så gör du
Bleka kläder med klorin – 7 enkla tips
Pensla bullar utan ägg: Enkla och effektiva metoden
Kan man få vattkoppor två gånger? Här är svaret
Penny Parneviks sluga drag mot barnen – så lurar hon dem
Carolina Gynnings känslosamma ord – talar ut om gravidkampen: ”Blev aldrig...”
12-barnsmamman Madeleine Ilmruds saftiga lön avslöjad – så mycket tjänar hon
Sofia Wistams dyra inköp – avslöjar sanslösa priset: ”Sån ångest”
Tareq Taylors okända koppling till Hanna Hedlund avslöjad: ”20 år sedan”
Här visar Tuva Novotny upp döttrarna på röda mattan
Följarnas oro för 13-barnsmamman Mirka Norrström efter nya bilden: ”Vi är många som...”
Jill Johnson om relationen med Mattias Elg – ärliga orden: ”Inte perfekt”
Tilde de Paula heter egentligen något annat – här är hennes riktiga namn
Pernilla Wahlgrens avslöjande om relationen med Christian: ”Galen”
Irma Lehtosalo bryter ihop helt – känslosamma stunden med Marko: ”Förlåtit mig”
Daniel Lindström försvann helt efter vinsten i Idol – så lever han idag
Amandas dotter fick RS-virus: 'Ville inte se mitt barn dö'
Ann Söderlund om operationen efter förlossningsskadan: 'Känner mig så jäkla mycket friare'
Fanni, 27, om att vara änglaförälder och ofrivilligt barnlös: 'En livslång sorg att förlora ett barn'
Videon på Mariettes son får följarna att jubla: ”Värmer i hjärtat”
Därför har Johan Rabaeus och Camilla Thulin inte skaffat barn: ”Massa problem”
Sofia Ståhl avslöjande om första dejten med Tareq Taylor: ”Skakig…”
Zoe Häggkvists utseendeförändring – videon visar chockerande detaljen
Irma Lehtosalo i tårar – efter händelsen med Marko: ”Hoppas han fattar…”