Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Hur tänker ni

Skrivet av PiaFia
Jag tänker mycket på det där med mediciner.
Hur har ni vägt fram och tillbaks innan ni bestämde er?
Jag står i valet och kvalet och funderar om det kan vara en lösning.
Svar på tråden: Hur tänker ni

Titta på Disk diagnoser.

Skrivet av  tanten
Under Hälsa, där har Mamma till 15-åring fått lite svar.
 

Medicin Ja tack

Skrivet av  keringan
Efter att ha haft ett h-vete som inte hade ett slut,beslöt vi oss för att prova medicin och ingen av oss(grabben o vi föräldrar)har ångrat oss,problem finns kvar men allt har blivit lättare. Hoppas det kan lösa lite hos er
 

Som jag skrev nedan

Skrivet av  marikaL m fem
så har det för min pojk inneburit skillnad natt-dag sen han började medicinering.

När vi ställdes inför alternativet medicin hade det gått så långt så det var ingen fråga om avvägningar hit eller dit - han hade haft problem sen ettan i den här skolan, ingenting hade hjälpt, varken "assistent", sociala berättelser, belöningar eller nåt. Och nu skulle han börja fyran och vi var verkligen desperata att prova nåt som kunde bryta hans nedåtgående spiral av "dåligt uppförande", snar-till-utbrott, koncentrationssvårigheter etc på skolan (hemma har han ju funkat ok hela tiden, dock med typiska AS-svårigheter men såna måste man ju få ha!).
 

Tack ni som svarat

Skrivet av  PiaFia
Ibland går det så villt till här hemma så jag funderar om de har nån medicin som de kan ge MIG istället som man får lite extra ork av.
Ingen tid att pusta ut med andra ord, fast vi är två som hjälps åt hela tiden (min man och jag) för att hänga med i vår pojkes tempo.
Tack ni som svarat.
 

Vi har gjort så här

Skrivet av  Rebecka 98/02/04
Först har vi såklart kämpat med att få bättre rutiner hemma, bemötande och massor av olika tekniker för att hjälpa Andreas och oss själva. Pedagogik helt enkelt. Och visst blev det bättre och bättre. Till en punkt när vi inte kom längre. Nu har vi stått och stampat där i ett år eller nåt och är sååå trötta. Vi har alltså kommit så långt som vi som föräldrar mäktar med, men alla har vi våra begränsningar. Så nu tackade vi ja till medicin, för att få lite hjälp på traven förhoppningsvis. Började igår, får hoppas att det kommer gå bra. Självklart kommer Andreas även fortsättningsvis behöva mycket extra hjälp, även om nu medicineringen skulle vara framgångsrik. Lärarna på vår skola har mycket goda erfarenheter av medicinering av de andra barn som medicinerar/har medicinerat. Lycka till i erat val! ;)
 

Artiklar från Familjeliv