problem med skolan (långt)

problem med skolan (långt)
Skrivet av	HelenK
Har ganska länge trott att det är något som inte står rätt till med min son och försökt få hjälp, men utan resultat. Blivit avfärdad med att han kommer att mogna etc. Nu går han i åttan och skolsituationen är inte den bästa. Sonen är väldigt smart och egentligen duktig i skolan, men som det är nu går det inte. Han kan inte koncentrera sig på lektionerna och får inte det han ska göra gjort, avbryter lärarna hela tiden. Han sitter inte på sin plats utan går runt i klassrummet eller så sitter han och trummar på sin bänk och slutar inte när lärarna säger till honom. Han hamnar ofta i konflikter med lärarna. Hans lärare tror att det handlar om trots och att han är lat som inte gör det han ska och stör de andra. Men det tror inte jag. Han kan och har aldrig kunnat sitta stilla längre stunder, inte hemma heller. Han håller alltid igång på ett eller annat sätt. Han har också alltid haft svårt med koncentrationen och blir väldigt lätt distraherad. Hemma har han ett rysligt humör, det går knappt att ha en vanlig diskussion utan att han flyger i taket. Enligt lärarna försöker han inte alls bättra sig, men han själv säger att han verkligen försöker skärpa sig men att det är svårt. Och jag märker ju att han försöker. Själv undrar jag om det kan vara ADHD eller liknande, eller är det helt enkelt bara trots? Och vad ska vi göra för att hjälpa honom, för så som situationen är nu kan vi inte acceptera.
Svar på tråden: problem med skolan (långt)

Nänä, inte är det trots inte,
Skrivet av tanten
men det ser ju ut så och tolkas så. Bästa är att se till att få in honom nånstans där man kan titta närmare på det. Gör det omg för när han blir 18 får du bara mer problem.Din pojke behöver snabbt rätt fröståelse och hjälp i sko´lan så att han kan klara av den. Och det blir lättare att ge honom det om man vet mer om hans svårigheter, vad det är som ger honom de problem du beskriver. Om du säger var ni bor kan jag kanske ge mer konkret info om vart du vänder dig. Under tiden tror jag det är bra om ni själv i familjen skaffar er så mycket kunskap som möjligt om uppmärksamhetsstörningar, dit ADHD och ADD hör. Gå på bibl och låna böcker, av Gillberg, Kadesjö, Selikowisz bl a. Och boken "Flickor med ADHD" av Nadeau m fl. Den passar utmärkt bra att läsa även när det gäller pojkar. Gå också in på www.attention-riks.nu och titta runt på deras hemsida. Finns mer på nätet, t ex www.welcome.to/neuronatet, och www.mic.ki.se/Diseases/SWEF03.html www.akademiska.se eller www.uas.se Du hittar säkert mer.

Tack så jätte mycket
Skrivet av HelenK
för ditt svar och alla tips på böcker och länkar. Ska kolla upp det. Vi bor i stockholm och om du har något tips på vart vi kan vända oss så är jag verkligen jätte tacksam.


Ja ni kan börja på
Skrivet av tanten
skolan, med skolläk, skolpsykolog och se om de förstår och bryr sig. Då kan de hjälpa er vidare till det basteam som finns i er del av S. Utredningar av uppmärksamhetsstörningar, som det ju nog är, görs på basteamen, misstänker man autism så är det i första hand Bup som gör det.Basteam finns på Huddinge, Lidingö och Åkersberga, det är de som jag känner till på rak arm, men det bör finnas fler. Även en vanlig barnläk kan skicka er vidare.Kolla vad som fungerar bäst. Och låt dom inte snackla bort dig, stå på dig och få fart på dom så han blir utredd innan 18 och ni vet vad det är, då har ni större chanser med allt som ska hända i den åldern.

Tack!
Skrivet av HelenK
Ska ringa till skolan i morgon. Tyvärr har de inte vart så tillmötesgående tidigare, men jag får gå fram hårdare den här gången. Något måste ju hända.

Ett tips!
Skrivet av Bölgrodans mamma
Be sonens pappa ringa skolan om det är möjligt. Själv har jag just insett att det, tråkigt nog, är det enda sättet att få något gjort på skolfronten. Mig som mamma kan skolan tydligen välja att noschalera men om jag ber sambon säga exakt samma sak som jag till skolan då tar det skruv. Blä!


Då har vi samma son då..
Skrivet av 8-barnsmamma.
det är nästan kusligt så lika våra beskrivningar är,av våra pojkar..Har en son som går ut 8:an nu och det är exakt samma problem som du skriver om. Ska träffa läraren,skolpsykolog o speciallärare igen denna vecka.men är skeptisk-ska de ta detta på allvar?? Jo,visst gör det det på sätt och vis.Men inte tillräckligt. Har skrivit mera om sonen längre ner och på sidor bakåt,om du vill läsa hur "lika" deras problem verkar vara.Tyvärr har jag ju inget bra råd att ge dig..

Hej
Skrivet av HelenK
läste lite om din son i dina tidigare inlägg och jag håller med om att de liknar varann. Hoppas det går bra för er på mötet och att de tar det på allvar. Vet precis hur det känns när de bara avfärdar allt med att sonen är lat etc.

Har svarat dig också,
Skrivet av tanten
och driv bara på, ge dig inte! Det är ändå i senaste laget en utredning blir gjord och lite väntetid är det ju också. Jag kämpar med en del som börjar bli för gamla för Bup och barnläk. Och sen är det bara vuxenpsyk som återstår. De stora problemen kommer ofta i gymnasiet där det sen inte funkar alls. Sen är man 18 och myndig och vill så mycket och kan så lite. Klarar inte jobb, utbildning, sköta pengar, AF: s krav, bo själv, ta hand om vardagen... Ofta klarar de här ungdomarna inte en heltids sysselsättning och kan ha svårt nog ändå, ta sig till jobbet och stanna kvar där, klara arbetsuppgifterna, umgås med de andra. Som sagt, stå på er, ni har allt att vinna! Låt ingen få er att tro att ni överdriver, att det går nog, är säkert bara... osv. Gå inte på prata-kontakter, de leder ingenstans. Jag har flera som suttit på sånt, utan nån som helst effekt, mer än att tiden går och hoppet försvinner. Är själv utbildad på området så jag tar mig friheten att vara kritisk. Det betyder inte att en stödkontakt med någon inte skulle vara bra, men man kan inte "behandla" en störning av den här typen på det sättet, det krävs andra insatser, och ska man träffa rätt där måste man veta vad just den personen exakt har för problem av olika slag. Och det gör man med olika slag av tester och andra undersökningar, bl a noggrann anamnes.

problem med skolan (långt)

Nänä, inte är det trots inte,

Tack så jätte mycket

Ja ni kan börja på

Tack!

Ett tips!

Då har vi samma son då..

Hej

Har svarat dig också,

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information