Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

behöver kloka råd o tankar *långt*

Skrivet av Sorgsen o villrådig
Hej, har villat bort mig totalt o behöver lite inspiration o kloka tankar för att komma på fötter igen.
Jag har en dotter på 6 år som av Bup anses ha "i princip ADHD, men utredning är onödig i nuläget". Kommunikationen mellan dottern o mig har förbättrats och jag har lättare att få kontakt med henne nuförtiden. Dock, hon verkar inte trivas i sin förskoleklass. Jag har talat med hennes lärare och de har även varit på samtal hos BUP, i mitt tycke utan märkbar skillnad. Dottern är framåt o intellektuellt går allt över förväntan - hon är den enda i klassen som läser o skriver obehindrat. Socialt är det värre för henne - svårt att leka fritt, bland annat - men det är svårt att peka på den problematiken, verkar det som.
I höstas började hon kissa ner sig nattetid och det har pågått varje natt med ett fåtal undantag. När hon kom hem från sin pappa efter jul o nyår var hon torr fyra nätter i rad men natten innan skolstart så var det vått i sängen igen. Och hon ville inte gå till skola/fritids - "för att hon vill sova", enligt henne. Vi pratar om världens mest morgonpigga tjej så det känns som om det är något annat som är fel...
Jag försöker lyssna av o känna in o samtidigt inte överreagera - men det är en svåår balansgång. Än svårare har jag med att veta hur jag ska bemöta henne och hennes fruktansvärda humör. Vredesutbrott, fula ord o trots som får sägas gå utanför det som är normalt (vad nu det är?). I min iver att stötta henne försöker jag vara extra snäll - dvs låta henne få vara liten och hjälpa henne o ge uppskattning o stötta bäst det går. Men nu orkar jag inte längre!
Det känns som om hennes humör o beteende blir värre ju mer jag försöker vara på hennes sida?
Morgnarna samt hämtning på skolan är värst, med idel strejkande och ilska. Jag har försökt underlätta för henne utan att för den skull ge henne möjlighet att bete sig hur som helst. Men nu vet jag varken ut eller in...
Någon som varit/är i liknande situation? Hur tänker/jobbar ni? Är jag fel ute med att vara snäll o underlätta? O vad är i så fall alternativet? För min tanke är att hon upplever så mkt krav o dylikt i skolan att hon inte klarar av mer - men jag kanske tänker helgalet?
Jag vore enormt tacksam för lite feedback!
Svar
COPE, kanske
Jag har en grabb med en personlighet som drar åt ADHD -han är alltså inte diagnosticerad. Sånt som han har svårt att göra (klä sig när han var yngre, knäppa, knyta osv) tar jag det lugnt med - jag kräver inte att han ska klara det. Men man behöver kanske inte överdriva åt andra hållet och hålla barnet liten heller? Det är nog en balansgång som är svår att hitta. Jag tror nog att Hoppjerkans lärare tycker att vi har krävt för lite...

Att stötta och berömma det som är positivt är jättebra. Det är grunden i COPE, som jag gått kurs i. Det viktigaste är att berömma det som går bra, en del saker (negativa beteenden) behöver man kanske inte tjata om, är det inte viktigt kan man ignorera det. Eller så tar man tag i det när man betat av det som står högre upp på listan över negativa beteenden.

Man åtgärdar det som absolut inte kan acceptera, tex att barnet vägrar hålla en vuxen i handen och kutar runt på parkeringar, slåss med syskon eller "pick your choice".

Förbereda barnet på förändringar; om en liten stund kommer jag att säga åt dig att det är dags att sluta spela dataspel för att det är läggdags. Nu är det en bara en liten stund kvar.... Kommer du ihåg att jag berättade att det snart var dags att sluta? Nu är det dags.

Villkora tex att barnet måste vara klädd och tandborstad innan man börjar titta på TV. Fixa kläder kvällen innan och prata om dina/hennes förväntningar på morgonen.

Har ni pratat om hur ni skulle vilja att hämtningarna fungerade? Om hon vill att det ska vara lugnt och utan bråk så går det kanske att påminna henne när du hämtar?

Om du vill få henne att tex borsta klä sig på morgonen kanske du kan klura ut något belöningssystem som motiverar henne och och kan få det att fungera?

Det här är COPE i ett minst sagt kraftigt sammandrag och det är (sägs det) en bra metod att möta ADHD-barn med (och normalstörda barn med för den delen).

Har ert BUP några kurser i COPE? Det finns på en del håll i landet, eller genom kommunens försorg.

Det här var lite funderingar jag hade - jag vill inte hävda att det är patentlösningar eller att du inte gör så här, men det var vad jag kom på som kanske kan vara något...
Skrivet av  Hoppjerkans mamma
Skulle tänka i andra banor än
ADHD i första hand.
Men jag tror att vi då kommer in på en diskussion som hör hemma på en annan sida.
Se mitt svar nr 2 till Andrés mamma nedan!
Skrivet av  tanten