Svårt med dagis

Svårt med dagis
Skrivet av	Jessica m. Isabelle&Fabian
Jag undrar om det finns någon som har samma problem med dagis som vi har. Det är så att personalen ibland "inte hunnit" att kolla sockret på Isabelle på den tid vi kommit överens om. Igår ville Isabelle inte äta lunchen som serverades och då är det sagt att dom ska testa något annat.Vi har ställt dit pastapåsar som hon tycker om.Men dom hade inte ens erbjudit något annan mat.Isabelle är två år och man kan inte riktigt förklara för henne att hon måste äta.Dom hade struntati att ge henne mat och hon hade fått gå och sova.Lunchen åt hon när hon vaknade,två timmar efter hennes egentliga lunchtid.Hur mycket ska vi ta innan vi ska byta dagis? Jag ska tilläga att personalen annars är jättegulliga.
Svar på tråden: Svårt med dagis

AHHH! Vad arg jag blir när jag läser..
Skrivet av Carina
om personal som inte fattar att det är livsviktigt att äta!!!! Har haft mycket problem med Celines dagis och det jag till slut gjorde som verkade hjälpa var att var gång det hänt nåt som inte var bra, var att skriva ner det som hände och sen en beskrivning på vad de skulle gjort istället. Typ: "Isabelle ville inte äta lunchen utan ni lät henne gå och lägga sig och sova middag utan mat. Det som kan hända är att hon får så lågt blodsocker att hon går i koma. Kan nog vara knepigt att upptäcka det när det är vila och hon sover... Istället skulle ni gett henne nåt alternativ hon vill ha, tex pastan som vi gett er, eller en grov macka med skinka/korv/ost och ett glas mjölk. Gärna en grönsak också." Får hon insulin till lunchen också? Isåfall så får hon ju insulinbrist ifall de hoppar över både mat och insulin. Sen skulle jag prata med den som är hennes ansvarsperson/resurs samt lämnar brevet till föreståndaren och kanske en kopia till den ansvarige/resursen. Ta upp alla saker som händer så snart du upptäckt dem till slut blir de nog duktiga på hur de ska göra.

Samma här...
Skrivet av AnnaS
Inte på dagis, men på skolan har vi haft det ungefär som ni beskriver. Jag har tjatat och tjatat och tjatat, och till slut gick det så långt att jag började gråta när jag pratade med en personal. Då tror jag att de fick upp ögonen för hur viktigt det är! Det är bara att stå på sig, ta upp problemen med föreståndaren om inte personalen vill lyssna! Sen vill jag passa på att tacka Carina för alla bra råd och tröst man har fått, tack!


TAck!
Skrivet av Carina
Stolt och rak i ryggen bugar och tackar. Beröm slickar jag i mig som grädde. Gud, så mycket jag själv gråtit över oförstående personal under dagis tiden. Det är faktiskt inte riktigt klokt hur det kan gå till ibland. Jag tror fullt och fast på att man inte kan dela ansvaret för våra barn på flera människor. Det måste vara En (max 2)som ersätter mamma/pappa i kunskap just på dagis för barnen kan ju inte svara för sig. Sen behöver denne person inte hänga som ett plåster på barnet men planera dagarna varje dag med de förutsättningar som gäller för den dagen. Nu när Celine är 7 så kan hon ju iallafall ibland säga till om det blir fel i nåt moment.

Så får det inte vara.
Skrivet av Gunilla
Jag blir också arg och lessen för din skull när jag läser vad du skriver. Har Isabelle någon resurs på dagis? Det har hon rätt till och det är ju precis sånt här de är till för, att ha speciellt avsatt tid åt ett barn med särskilda behov. Man ska helt enkelt inte kunna säga att man inte hunnit, det argumentet ska inte kunna existera inom en fungerande barnomsorg. När Arvid, nu 2 1/2, började dagis 16 månader gammal var bland det första jag tog upp med personalen och resursen vad som kan hända vid svåra känningar. Om man får coma och kramper när man är så liten kan det ge hjärnskador. Det brukar ta skruv när man berättar. I samband med det betonade jag att det viktigaste de har att se till är att han får i sig alla måltider på rätt tider. Arvid har en resurs på 25 tim/vecka men vi har lagt upp det så att all personal tar lika stor del men två av de ordinarie har huvudansvaret. Då blir man inte helt beroende av att resursen alltid är där. Ibland kan det ju bli missförstånd när det är flera inblandade och man får ofta säga samma sak flera gånger, men hittills har inga större missöden inträffat och det fungerar faktiskt jättebra. Vi har en dagbok som vi tar med till och från dagis varje dag. Där skriver vi upp när de ska kolla blodsocker och om det är något speciellt under dagen. Ibland skriver personalen kommentarer tillbaka. Så om det uppstår missförstånd någon gång kan man alltid skriva ner det och hur man vill att det ska lösas. Det kanske kan vara ett tips till er. Hoppas det ordnar sig för er!

Hej Gunilla!
Skrivet av Cecilia, Tyra & Svante
Vi har precis fått dagisplats till Tyra, 2år. Invänjningen börjar i morgon ihh Vi har ingen resurs som det ser ut nu. Jag tycker att det är jätteläskigt men också väldigt skönt att Tyra ska börja på dagis. Jag tar tacksamt emot alla tips och förslag som finns. Dagbok låter toppen, kan du berätta lite mer om hur ni använder den?


Lite om dagis
Skrivet av Gunilla
Det var faktiskt dagispersonalens egen idé med dagbok. Det är egentligen bara ett litet skrivhäfte som är lätt att ha med sig i väskan eller fickan. Ibland, inte alla dagar, skriver vi upp vad vi vill att de ska göra. T ex att de ska kolla blodsocker och vid vilka tider eller om vi ändrar insulindosen (Arvid får oftast bara en spruta på dagis till eftermiddags-mellis) och hur mycket de ska ge. När han är förkyld, vilket han är regelbundet, brukar det behövas en dos till lunch också. De dagar vi är osäkra på om mixinsulinet räcker till skriver vi att de ska kolla blodsockret innan lunch och ligger det över 10 kan de ge en 1/2 enhet och är det över 15 en hel. Sånt är lättare att komma ihåg om det finns nedskrivet än om man bara säger till om det. Oftast får man ju en liten rapport av den som är där när man hämtar på e.m om hur det har varit under dagen, men det är ju inte alltid samma person som t ex gav insulinet eller som såg till hur det gick med maten. Då brukar den som gjorde det skriva ner hur han åt, om de fått något annat än vanligt till mellis, hur mycket insulin han fått och såna saker. Ibland äter han inte så bra till lunchen, vilket är lite jobbigt eftersom insulatarden i mixinsulinet han får på morgonen förutsätter att han verkligen äter upp. Då kollar de blodsockret ett tag efter lunchen och ger något extra att äta om det är lågt och skriver upp i boken tidpunkten, värdet och vad han då fick att äta. Det fungerar väldigt bra och vid minsta tveksamhet så ringer de och hör efter hur de ska göra i vissa situationer. Det är ju olika hur man vill att det ska fungera med resursperson eller vem/vilka som ska ha huvudansvaret. Det kan ju vara bra med bara en person som tar hand om barnet, men det kan ju göra en väldigt beroende av att den personen alltid är där. För vår del har det varit lite oturligt med att det varit olika resurspersoner varje termin. Det skulle bli rätt hattigt att lära upp en ny person varje gång, för det tar ju ett bra tag att lära sig allt och komma in i rutinerna. I stället har två av de ordinarie huvudansvaret. De är tre ordinarie och en resurs, men alla kan t ex ta blodsocker och är lika insatta i vad som gäller. När det gäller att lära upp personalen och få in bra rutiner så får man nog räkna med att det tar tid. Och det är ju, som någon annan påpekade, en balansgång mellan att inte skrämma upp personalen och att inte betona nog hur viktigt det är med t ex rätt mat. Det är ju också så att de inte har skyldighet att ge insulin, så det är inget man kan kräva rakt av. Men det brukar gå att diskutera sig fram till bra lösningar på det mesta. Man kan ju själv komma ihåg hur mycket information det var att smälta när man nyss fått diagnosen, så man får ju ha förståelse för att personalen kanske känner sig nervös inför uppgiften. Det känns som om det finns tusen saker att säga om dagis men jag kommer inte på mer just nu. Du får gärna höra av dig direkt till mig om du vill. Jag är med på mailing-listan från diabetesträffen på Fleminggatan. Lycka till med inskolningen!

Börjar också bli frustrerad..
Skrivet av Karin
Tyckte till en början att det funkade ok med Elias dagis, men just nu har han en resurs på 15 tim per vecka för att jag är hemma med Elias lillebror. Elias resurs är ofta sjuk eller ledig, med följd att Elias inte kan gå på dagis. För ingen annan personal kan ta hand om honom, de har inte tid, men det känns som dom tycker att det är jobbigt med hans diabetes och att dom helst skulle vilja slippa oss. Flera gånger har jag tjatat på chefen ang detta, snart börjar jag jobba och Elias måste vara fler timmar på dagis, någon mer måste kunna ta hand om honom. Men ingenting händer. Detta gör att jag blir ganska orolig över framtiden, Hade planer på att börja plugga på heltid så småningom, men så länge inget händer på dagis så känns det omöjligt. Vad ska man göra så att dom ska förstå?

Det är ju fruktansvärt
Skrivet av Linda med Alex & Flisan
Har de minsta lilla aning om vad diabetes är?? Har de fått information så undrar man om de fullständigt skiter i barnets bästa och varför de i så fall fortsätter att jobba på dagis arg Vet de inte hur farligt det är att inte se till att de små får i sig maten och vid rätt tidpunkt. Isabelle kunde fått en grov känning och somnat in i sömnen. Jag hoppas att du gav personalen en rejäl utskällng. Hade jag varit du så hade jag gått vidare till rektor eller annan ansvarig för dagiset och sedan krävt att få en resurs. Vi tog dit dietist och Alexanders diabetes sköterska till dagis som informerade personalen om Diabetersen titt som tätt. För jag tror det är bra att de får höra informationen från en så kallad kompetent sjukvårds person. Jag blir så upprörd hör av dig och berätta hur det går för er, Lycka till


Hur det går på dagis
Skrivet av Jessica m. Isabelle&Fabian
Har inte varit inne på ett tag,men har idag läst era reaktioner.Samma dag som det hade hänt(att hon inte ätit) tog jag upp det med den personalen som var där när jag hämtade.Hon sa att hon skulle prata om det med sina kollegor.Nästa dag frågade jag en annan personal om hon hade blivit informerad om vad jag hade sagt dagen innan.Nej,det hade hon inte blivit. Så jag tror att det är väldigt dålig kommunikation mellan personalen.Vi har också en bok,men där är det bara dagis som skriver.Vad ska vi skriva i den? Det är ju samma rutiner varje dag.Ska tillägga att våran diabetes sköterska har varit och informerat personalen.

Svårt med dagis

AHHH! Vad arg jag blir när jag läser..

Samma här...

TAck!

Så får det inte vara.

Hej Gunilla!

Lite om dagis

Börjar också bli frustrerad..

Det är ju fruktansvärt

Hur det går på dagis

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Forum

Verktyg

Information