Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

JAg är vuxen diabetiker...

Skrivet av Åsa
...och tänkte bara berätta hur jag känner efter en känning.
Jag har haft måååånga känningar speciellt under mina graviditeter.
Man blir liksom bortkopplad på något vis. JAg hör och ser vad andra säger och gör, men jag kan inte förmå mig att reagera eller svara dem. Jag får dåligt periferi(?) seende och jag orkar liksom inte styra kroppen alls.
När känningen väl hävts brukar jag bli orolig och nervös i kroppen. Jag känner mig nedstämd och kan
t om bli ledsen. Får ett enormt pretbehov efteråt.

Tänkte bara jag ville berätta detta för kanske känner era diab.barn sig också så efter en känning.
Svar på tråden: JAg är vuxen diabetiker...

Tack! *imt*

Skrivet av  Kristin
*
 

Tack för att du delar med dig om hur du känner eft

Skrivet av  Anna
Det är svårt att förstå när man inte har Diabetes själv. Min sambo har Diabetes och jag märker på honom att han blir otroligt seeeeg när han får en känning. Han går långsamt och pratar konstigt och blir lite fnissig och flamsig. Då frågar jag honom direkt hur han mår och föreslår att han skall kolla sockret eller äta/dricka något. Det jobbigaste att leva ihop med en diabetiker tycker jag är att han inte känner själv när han har lågt socker. Ha till och med förnekar att han har lågt socker fastän jag märker det tydligt.

Vad menar du med en känning ? Hur lågt socker har du då ?
 

Tack! En fråga...

Skrivet av  AnnaS
...får jag citera dig i min ansökan om vårdbidrag? Det var så bra beskrivet!
 

Tack

Skrivet av  Pernilla j
Tack för att du delar med dig det är värdefullt för oss föräldrar ( och andra för den delen).

Pernilla