Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Insulinkänning i morse..

Skrivet av Ingrid med Josefin -00
Usch, idag känns allt bara hemskt. Vi var på kräftskiva i går men Josefin åt ändå rätt mycket som vanligt. Barnen fick korv och makaroner till middag och hon gillade inte efterrätten. Ändå hade hon skyhöga värden i natt och vaknade på 21. Hon fick då extra insulin och vi väntade lite med frukosten. Jag hade sovmorgon och vaknade till att Johan och farmor bara skrek åt varandra. "Spring och hämta saft"! Jag störtade upp och då var Jossan helt likblek i ansiktet och låg på soffan.

Josefin har varit sjuk i 1,5 år och detta var nog vår första riktiga känning. Hon har haft låga värden förut och blivit lite trött men inte så här påverkad. När de pratar om inlärningssvårigheter i samband med att ha haft många insulinkänningar, handlar det då om den här typen av ändå "lättare" insidenter när de ändå är kontaktbara hela tiden eller blir det skador bara när de blir medvetslösa på riktigt? Jag har haft gråten i halsgropen hela dagen. Det är så _oerhört_ jobbigt att bli påmind om hur allvarligt sjuka de ändå är. Man är ju orolig hela tiden men när det faktiskt händer något så blir det ju ännu värre, även om man inte trodde det kunde bli det. Ro hit med en sådan där klocka jag skrev om nedan, NU!!
Svar på tråden: Insulinkänning i morse..

Kraftiga känningar

Skrivet av  Gunilla
Jag förstår din oro. Jag har själv undrat detsamma, men enligt vår diabetessköterska är det de kraftiga känningarna med medvetslöshet som kan orsaka hjärnskador. Men då är det också om man haft det upprepade gånger. Jag var väldigt orolig i början för jag tyckte Arvid var så liten när han blev sjuk (1 år) och det kändes som om han skulle kunna ta extra stor skada på grund av det. Några gånger har han haft riktigt lågt och mått väldigt dåligt av det, man någon kraftig känning då han tuppat av har han aldrig haft, tack och lov. Precis som du har jag undrat om han kan ha tagit skada ändå, men när jag ser tillbaka nu när han är 4 år så tycker jag nog han har varit ovanligt försigkommen och tidig med att lära sig saker. Än har det inte satt några spår i alla fall. Jag tror du kan vara lugn.

Hur lågt hade hon när hon mådde sådär dåligt? Kan det inte ha varit att hon sjönk väldigt mycket och snabbt som medverkade till att hon blev så påverkad? Hoppas hur som helst att ni hämtat er allihop.

Apropå Gluco-Watch så har jag själv egentligen inget att säga om den, men det har skrivits en del på Diabetesförbundets debattforum. Du kan ju gå in där och söka i gamla inlägg om du vill veta mer.
 

Artiklar från Familjeliv