Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Hjälp hopplös skolsituation

Skrivet av millica
Hej! Vi har en son på 13 år som fick diagnosen dyslexi då han var 9 år. Skolan har alltid haft resurs timmar för honom. En kortare tid hade han och ett barn till en egen assistent, vilket gav mycket gott resulat i skolarbetet. Nu går han i åk 6 och skolarbetet fungerar inte alls. Han har en jätte trevlig och tillmötesgående spec.pedagog 2-3 lektioner 4-5 dagar i veckan.Och de övriga lärarna är också tålmodiga med honom. Men det fungerar ändå inte. Han kommer inte till lektionerna, han har inte med sej något arbetsmaterial, vet inte vad han ska göra på lektionerna, har ingen koll på tiden, orkar inte ta in information, Jag har påtalat att han skulle behöva en personlig assistent, men det finns inga pengar till det som vanligt. De är helt omöjligt att ordna det. Nu var jag med honom hela dagen i går...då går skolarbetet betydligt bättre. Han var mycket nöjd med sin dag. Ville gärna visa sin lärare att han varit på alla lektioner.
Om jag nu varit lyxhustru(hemmafru) så skulle jag vara där varje eller varanndag för att han ska få skolarbetet att fungera, men nu arbetar jag som de flesta kvinnor gör idag.
Finns det någon som vet om man kan få vård av barn för att ta hand om sitt barn i skolan och ge honom sin grundskoleutbildning. Ska tillägga att jag har halvt vårdbidrag för honom vilket gjort att jag har gått ner i arbetstid för ett år sedan. Men det räcker inte visar det tydligt. För varje dag som går försvinner en viktig bit av han framtida "utbildning" som ska göra honom till en självständig arbetsför människa.
Svar på tråden: Hjälp hopplös skolsituation

Om du har

Skrivet av  nie
fått ett halvt vårdnadsbidrag för honom är det väl bara mars iväg och vara med i skolan halva dagarna eller så många timmar du gått ner i tid, tills han lär sig att passa sina tider och gå på lektionerna. Du får ju betalt av staten för att hjälpa honom.

Att ha dyslexi är _ett_ problem, men det andra du beskriver är ett socialt problem som han måste ta itu med om han ska klara sig. Skolan har ansvar för hans utbildning och stödinsatser, men inte för att se till att han passar tider och lektioner. Det är inte deras fel om han inte kommer. De verkar vara rätt tillmötesgående med hjäp och stöd och då tycker jag faktiskt att han måste dra sitt strå till stacken och pallra sig dit.

Jag har träffat så många barn med dyslexi som gör allt rätt och alltid sköter sig och som får se sina resurser minskas hela tiden för att de som inte sköter sig kräver mer resurser och assistenter hela tiden, och det tycker jag är fel.
 

Ursäkta men ....

Skrivet av  millica
nu gjorde du det riktigt enkelt för dej. Påstår du att dyslexi "bara" handlar om svårigheter med läs och skrivförmågan. Så tolkar jag det du skrivit. Det värsta jag vet är när man enkelt påstår att barnet är lat. Hur tror du att man fungerar när man har svagt tidsbegrepp, dålig ordkunskap, svag koordinationsförmåga, koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter, dåligt korttidsminne och mycket svag uthållighet och ex. inte kan klockan riktigt, upplevs av omgivningen som om han är "inne i en glasbubbla". Hela skoldagen är kaos! Att inte kunna sitta still på en stol, att inte kunna låta bli att vända på huvudet så fort någon reser sej, rör sej, plockar upp från golvet osv. Men... aldrig stör sina klaskamrater. Vad vet du om dyslexi igenligen? Visst kan jag hålla med om att den tid jag gått ner i arbetstid kan läggas i skolan, som för min del handlar om 2 tim/dag...men jag har också ett jobb att sköta. Jag kan inte bestämma mina arbetstider. Jag har fått dom lagda under den tid han är i skolan. Det styr jag inte över. Nu lät du precis som en del lärare ursäktar sig då föräldrar märker att barnet har svårigheter i skolan som beror igentligen på dyslexi.
Visst har jag fått betalt av staten (rättare sagt mina inbetalda skattepengar till komunen ska det väl vara) för att ta hand om min son...och det är det jag gör. Jag har gett honom fasta rutiner varje morgon för att han ska börja kunna klara sig själv, förberätt läxor, och framför allt tränat och förbättrat hans almänbildning som varit mycket svag. Nä du har nog inte förstått vad jag menar och saknar nog kunskap innom området. Eller så är du kanske läraren som inte får tillräkligt med resurser.
Jag önskar fler komentarer från andra här om våra olika åsikter.
 

Det du beskriver....

Skrivet av  Sofia
...är inte dyslexi.

Du skriver:

"Hur tror du att man fungerar när man har svagt tidsbegrepp, dålig ordkunskap, svag koordinationsförmåga, koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter, dåligt korttidsminne och mycket svag uthållighet och ex. inte kan klockan riktigt, upplevs av omgivningen som om han är inne i en glasbubbla."

I mina öron låter det som ett barn med behov av "liten grupp undervisning". Med en sådan bred problematik så är det orimligt att tro att han ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i en stor klass - ens med en assistent.
Hans problem är inte i första hand någon "dyslexi" - det tror inte jag...

"Fastna" därför inte i om han har fått ev. dyslexidiagnos - utan gå vidare - din sons läs- och skrivproblem verkar härstamma ur just det breda spektra av inlärningsproblem som du räknade upp.

Är han wisc-testad? Var hamnade genomsnittsvärdet? Vilka testmoment gick bra, vilka gick dåligt.

Om ni inte testat/ eller om testen är mer än 2 år gammal - se till att testa (igen). Prata med skolledning/ skolpsykog om detta.

Han behöver självklart få hjälp med h e l a sin inlärningsproblematik och inte "bara" dyslexin.
 

Dyslexi "inte bara ord"

Skrivet av  Miranda
Har skrivit här tidigare om dyslexi som inte upptäckts eftersom min son kan läsa och skriva ganska bra. Dyslexin sitter "bara" på den auditiva förmågan alltså hörseln vilket ger mycket kort arbetsminne, svårigheter att komma ihåg muntliga instruktioner, alla ljud upplevs lika starkt; bakgrundsljuden som stolskrap, hostningar, och lärarens tal. Så klart det leder till koncentrationssvårigheter. Så visst är det dyslexi men det leder ofta till andra problem eftersom det tolkas som lathet/nonchalans när eleven aldrig lyssnar.
 

Men hur

Skrivet av  fegar och är anonym idag
resonerar du egentligen? Man ska väl inte ställa två barn med problem mot varandra när resurser diskuteras? Om man inte ger ett barn det stöd det behöver bara för att det inte bråkar, så är det ju inte det stökiga barnets fel utan faktiskt den som fattar beslut om detta som gör fel.
Sedan så är det så att man får vårdbidrag för det merarbete man har med sitt barn med funktionshinder och inte för att gå ner i arbetstid. Det finns inget som säger att man inte kan utföra detta merarbete under eftermiddagar, kvällar och helger.
Som förälder kan man faktiskt inta vara med sitt barn hela skoldagen utan måste kunna lita på att det fungerar när man inte är där.
Återigen vill jag poängtera det meningslösa att sätta ett barns behov mot ett annat barns behov!
 

Milda makter

Skrivet av  zickan
Jag får hålla med millica och säga att du har en väldigt begränsad insikt i dyslektikernas problematik.
Varje dyslektiker har sina egna unika problem och ingen är den andra lik.
Min son har också fått hjälp och vi stöttar allt vad vi förmår, ändå står det still på många plan i skolan.
Jag orkar inte ens börja förklara, så jobbigt har vi det just nu...
kramar till dig millica och en knäpp på näsan till dig nie
 

Nie, Om du har träffat....

Skrivet av  Lillemys
så många barn med dyslexi borde du ha erfarenhet om deras problematik tycker jag.
Många dyslektiker har problem med klockan, tidsuppfattning, minne, information, instruktioner mm.
Det är inte lätt, blir lätt missförstånd. Barn glömmer, gör bort sig, känner sig misslyckade mm.
Det hade varit mycket intressant och få veta i vilken omfattning de barnen har av dyslexi som du har träffat.
Jag tycker det känns som om du är lite fel på det.
Lillemys
 

Det känns....

Skrivet av  millica
bra när man får en knäpp på näsan. Tårarna är inte långt borta då. Jag har haft flera kvällar den sista tiden som det varit svårt att somna. Tankarna maler i huvudet, om hur man ska få skolgången att fungera. På morgonen har jag vaknat med spänningsvärk i tänderna. Nu ska jag med hjälp från en vännina och en kommunpolitiker ruska om kommunen så det händer något. Jag vet att det blir en tuff kamp som jag kanske förlorar. Men jag tänker inte ge upp..för sina barn kan man gå över eld.....
 

Skolans sak

Skrivet av  molle
Skolan skulle ha kallat till ett evs möte för länge sedan!
Det är läraren plikt att raportera till dig och senare efter ditt medgivande rektor specialpedagoger sjuksyster all frånvaro, alla missar med glömda böcker och allstörning som sker i klass rumet och inte är tillfälliga!
Detta ska utredas och din son ska erbjudas asisten eller special klass både för hans skull och övriga barn i klassen.
En sån här total flathet och tramsighet ska du INTE tillåta! Dom kan visseligen påstå att han klarar sig med de timmar specialpedagogen ger honom men då måste du ta hjälp från läkare logopeder och BUP och kräva att HELA skoldagen fungerar.
Att det är helt omöjligt att fixa asistent är det vanligaste skolan har som ursäkt.
Men då får du kräva möten EVS er och tala med komunen ansvarig för rektors området och förklara att han ej får den skolform han har rätt till.
I värsta fall får du vända dig till soc och höra dig för om hur dom kan hjälpa dig hota med att sluta arbeta för att vara i skolan hela dagarna och kräva soc bidrag. Det brukar ta skruv! Att soc kontaktar skolan för möte efter som mamman tvingas sluta arbeta för att sonen ska få en fungerade skoldag och utbildning biter på de flesta rektorer... Soc vill inte ha onödiga bidrags sökare.
Tala med skolan om att du om dom inte fixar asistent eller annan hjälp så får du vara i skolan under hela skoldagen och ta hjälp av soc för din försörning efter som dom ej kan erbjuda en fungerande skolformför honom.
Han ska upp i högstadiet till hösten och det fixar han inte utan asistent kanske inte en med asistent som han har det just nu kan han ligga efter för mycket!
Ska han flyttas till special klass måste det fixas nu!
 

Rör i grytan

Skrivet av  millica
Hej! Tack för ditt stöd. Ska berätta att en vännina till mej har erbjudut mej lite hjälp. Vi ska tillsamans forma fram ett krav till barn och ungdoms-nämnden i kommunen. Där kommer vi ta upp exakt hur hans skolgång fungerat(eller rättare sagt inte fungerat), gjort kopior på alla utredningar, åtgärdsprogram osv. Klassläraren har lämnat in en rapport till elevvårdteamet igen där hon skrivit att vår son måste få en assistent. Så nu blir det till att röra om i grytan ordentligt. Jag har bestämt att innan skolavslutningen vill jag att allt ska vara klart på pappret om hur hösten ska se ut.
 

Be att få tala med...

Skrivet av  Sofia
...skolpsykologen. Kanske kan det vara en idé att testa om honom? 9 år är en mycket låg ålder för en dyslexidiagnos - förutsättningar kan ha ändrats. Idag pratar man om att det egentligen är helt onödigt att dyslexitesta barn ö h t. Diagnosen behövs inte för skolans del eftersom barn har rätt till stöd och hjälp utifrån sina behov. Diagonsen tillför därför inget och förändrar inte insatserna.
Eftersom ditt barn har haft behov av en assistent tidigare så kanske det finns annan problematik också i bakgrunden?

Prata därför med skolans psykolog och hör efter om det kanske är dags att göra (om) tex wisc-testet igen.

Utifrån resultat på detta så kan man sedan diskutera vilket stöd din son behöver.

Jag tycker du ska skynda på detta, då han visar tecken på att "släppa" skolan - något som ofta visar sig i slutet av mellanstadiet/ början av högstadiet.

Lycka till!
 

Artiklar från Familjeliv