Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Jag vet att min kompis man är otrogen.

Skrivet av anonym i lojalitetskonflikt
Min man och hennes man är kompisar, och min man har anförtrott mig att han är otrogen. Det är ingen engångsgrej heller utan en sexuell relation han inlett vid sidan av. Vi umgås ganska mycket och det känns verkligen inte bra att veta om det här och låtsas som ingenting inför henne. Dom är nygifta och har två små barn. Jag är så förbannad på killen som beter sig så här svekfullt. Någon som varit i samma situation? Otrohet kan drabba många fler än den otrogna och den bedragna. Vad gör man?
Svar på tråden: Jag vet att min kompis man är otrogen.

Jag tycker

Skrivet av  Anna
att du ska tala med honom och säga vad du tycker. Vore jag du skulle jag be honom avsluta sidorelationen och helst också berätta för sin fru vad han hållit på med och förklara varför - ifall han vet själv. Så kan hon få ta beslutet om ifall hon kan tänka sig att leva vidare med honom eller ej.

Säg att du tycker så och förklara att du annars berättar för henne vad du vet. Ge honom chansen först s a s, men om inte - ja jag tycker du ska berätta för henne.

Jag är själv bedragen och jag känner mig jäkligt sviken av några s k vänner som inte lyfte ett finger och inte berättade utan bara blundade, fast de visste vad som pågick. De är inte vänner längre, helt enkelt.
 

Problemet är ju att jag fått veta det...

Skrivet av  anonym i lojalitetskonflikt
..av min man i förtroende. Om jag pratar med honom sätter jag min man i en besvärlig situation.
 

Till anonym...

Skrivet av  sviken
Jag förstår att det inte kan kännas så kul för din man att svika ett förtroende,men är inte din vänninas liv viktigare?
Vad är det för vän att ha för din man,egentligen?
Han kan gott också säga ifrån tycker jag;att jag tycker det känns jobbigt att veta och gå bakom ryggen på frun.

Har precis som Anna varit med om samma sak och det kan aldrig förklaras vilka känslor det innebär...
Förnedringen och skammen när man inser att alla andra vetat utan att berätta.
Att andra vetat så intima saker om mitt eget privatliv!
Så intimt att jag inte ens själv visste!
Och framför allt känslan av att vara sviken och övergiven av de som man betraktat som sina närmaste vänner.

Man skall alltså inte bara kämpa med mannens svek utan också omgivningens!

I mitt fall var det samma sak.Min "bästa vännina" och hennes man som jag också tyckte mycket om,ansåg inte att de hade rätt att lägga sig i..
Att det skulle förstöra vår vänskap,framför allt då männens.
Som du säkert förstår förstörde de än mer genom att inte hjälpa mig..

Jag känner ofta att en del av mitt liv blev förstört för all framtid.
Har svårt att lita på män förstås,men framförallt undrar jag över sann vänskap..
Finns det,och har alla olika definitioner på det?
 

????

Skrivet av  MiaS
Jag citerar: "Vad är det för vän att ha för din man,egentligen?"

Jag har också vänner som varit otrogna, i olika skeden av livet och i förhållandena. Så du tycker att man inte kan ha vänner som gjort snedsteg eller är otrogna?
De är inte sämre vänner till mig för det, även om jag därmed inte sagt att jag tycker de gör/gjort rätt.

Så om din bästa väninna berättade för dig att hon är otrogen, så skulle du bryta kontakten med henne??????

 

Mia S

Skrivet av  Anna
Min bästa väninna har varit otrogen mot sin man och jag är fortfarande hennes vän. Dock hade vi inte kontakt med varandra då det hände (de bodde utomlands en period) och när jag fick veta var det över för länge sedan. I detta läge har jag valt att inte lägga mig i att hon inte har berättat om otroheten för sin man. Jag tycker att deras förhållande delvis bygger på lögner, men det är hennes val och min vänskap till henne sätter jag inte på spel för det. De har haft stora problem men har det bra nu och jag ser inte poängen med att han skulle få veta idag.

MEN. Skulle hon göra det igen, då tänker jag inte låta det vara, och det vet hon om. Om min bästa väninna alltså skulle vara otrogen, då skulle jag be henne lägga av omedelbart, be henne reda ut det hela, och om hon inte gör det, så berättar jag själv för hennes man. Goda vänner måste också kunna säga ifrån till varandra. Och ja, skulle hon i det fallet bryta kontakten med mig, då tycker jag inte att vår vänskap är nåt att ha. Men jag är säker på att det inte händer, här är det öppna kort som gäller. ALDRIG att jag skulle hålla en otrogen person om ryggen och springa hennes eller hans ärenden!



 

Tvingas välja sida

Skrivet av  blåögd för länge
Tyvärr ahr ju den "otrogne mannen" tvingat er att välja sida. Genom att tiga kommer det när det uppdagas (för det gör det ju till slut) komma fram att ni visste men inget sa. Så då kommer hon ju dumpa er. Om din man eller du avslöjar allt för henne så kommer ju "den otrogne mannen" att bli sviken, som han sviker själv... Och det är klart, han är väl också i en kämpig situation och behöver anförtro sig. Så frågan är helt enkelt - vem är bäst vän med vem - för tyvärr tvingas ni välja sida - det är ju inte ert fel, men ofrånkomligt.

Stackars alla, men allra mest stackars den bedragna kvinnan. Alla mina sympatier är hos henne. Alla.

 

Kanske enkelt?

Skrivet av  Ano
Jag råder dig att be DIN MAN berätta för sin kompis, den otrogne, att han ska göra slut på sitt sex-förhållande. Jag tycker alltså att det är din man som är den som ska ta och råda sin vän. Om hans vän vägrar att avbryta sex-förhållandet, har han själv satt sitt äktenskap på spel. Då har han i alla fall fått en chans till att lösa "problemet", men dock avböjt hjälpen. Då får han åxå stå för konsekvensen/erna.

Jag hade alltså bett min man om att han fick hjälpa till att medla. Sen är det din mans uppgift, i andra hand din uppgift, att berätta för din väninna hur illa läget är.

Mkt svår sits du är i, må jag säga, men din väninna kommer i slutändan att tacka dig för att du, eller din man berättade för henne, ifall din väninnas man väljer att hålla tyst om sitt förhållande vid sidan om. Man är vänner i vått och torrt.
 

Kommer hon verkligen tacka mig om jag berättar?

Skrivet av  anonym i lojalitetskonflikt
Jag tror inte att vår vän kommer lämna sin fru. Men det är troligt att hon kommer lämna honom förr eller senare om hon får veta. En separation skulle vara värre för henne på många sätt bla. ekonomiskt och socialt (hon har inte samma back-up från släkten tex.)Deras barn skulle kanske bli skilsmässobarn för att jag berättat. Min man skulle mista en kompis.Värst av allt för mig personligen, min make skulle inte känna att han kan anförtro sig åt mig.Min lojalitet ligger i första hand hos min man. Hade jag bara haft några bevis som inte kan knytas till min make hade jag berättat för henne. Det är inte kul att veta att hennes liv delvis är en lögn. Nu är hon ung och skulle säkert kunna träffa en bättre man som respekterar henne. Samtidigt skulle jag aldrig kunna säga sanningen orden som bokstavligt talat skulle rasera hela hennes tillvaro, jag tror inte hon skulle bli så tacksam för hon är så beroende av honom och han skulle säkert manipulera henne till att inte tro mig.
 

Allvarligt talat

Skrivet av  Anna
Det låter som om du anser att hon inte är gift med någon bra man. Är det inte bättre att hon får upp ögonen för det och kan välja själv? Berättar du inte så låter du ju henne leva i en lögn (och tro mig, hon får antagligen veta ändå, och DÅ lär du och din man ligga risigt till).

Jag blev bedragen och fick ett helvete, men inte skulle jag ha blivit arg på budbäraren! Tvärtom, jag önskar att de som visste hade talat med mig långt tidigare.

Jag tycker din man borde tala med den otrogne skitstöveln, och om han inte gör det så borde du.
 

Men Anna

Skrivet av  väninna
skulle DU tro ifall någon annan sa att din man inte är värd din kärlek. Att du borde byta man. Att han aldrig kommer att vara den man du önskar dig..

Det är ju du själv som avgör ifall han är "god enough" eller ej. Sen spelar det ingen roll vad andra säger. Tvärtom faktiskt. Det kan bli surt för den väninnan som påstår att ens man inte är något att ha..
 

Det man inte vet lider man inte av! (IMT)

Skrivet av  Min åsikt!
klklklklklklklkl
 

Jo

Skrivet av  MIN åsikt
Det gör man ju. Inte kan ett förhållande där den ena är otrogen vara bra???
 

Det gör man

Skrivet av  Mycket ledsen
Ärlighet är absolut viktigast i ett förhållande. Att inte veta saker som berör förhållandet/livet och därmed inte kunna välja eller påverka kan vara förödande för en människa. Hur ont än en sanning gör är det bättre att leva med den än att leva i en lögn.
 

Självbedrägeri

Skrivet av  Amandas mamma
Just detta klyschiga uttalande har jag hört så många gånger och jag tycker ärligt talat att det rent ut sagt stinker. Att inte veta att man blir bedragen betyder inte att det inte har hänt, det betyder endast att den otrogne bygger luftslott åt sig själv och sin partner som partnern kanske inte alls är intresserad av att bo i, men av enbart egoistiska skäl så beslutar den otrogne att så skall det vara och den som verkligen borde få en chans att välja, förs bakom ljuset fram tills den dagen då allt kommer fram och då är sveket ännu större.

En del hävdar då att de inte vill utsätta sin partner för den simpla sanningen och då hävdar jag att det var något de skulle ha övervägt innan de försatte sig i denna situation. När det väl har skett så bör den bedragne åtminstone få en möjlighet att välja själv vad de vill i stället för att få detta bestämt över huvudet på sig.

Dessutom så tycker jag att den otrogne kör med självbedrägeri och målar upp en bild av dem själva som inte stämmer, och om inte det är att leva på en livslögn så vet inte jag vad en lögn är.

Ursäkta mina något hårda ord, men just detta med att få bestämma över sitt eget liv tycker jag är en demokratisk rättighet som alla har. Att leka envåldshärskare i sitt förhållande där man tror sig veta vad den andre vill utan att rådfråga personen är också rent självbedrägeri.
 

Men vadå?

Skrivet av  sviken
Tycker din man att det hans kompis gör är okej?
Om du skulle prata med honom om att du vill berätta för att du mår dåligt annars,skulle han väl inte tappa förtroendet för dig?

Jag måste undra hur nära vänner du anser er vara igentligen?
Inte kan du väl för en sekund tro att det är bättre att ni håller er utanför detta och låtsas som ingenting?!
Om ni var riktiga vänner skulle du väl inte kunna stå och se på när hon lever i en helt falsk värld,där det till slut handlar om att hon blir otroligt sårad och sviken av er alla!!

Nej NÅNTING måste ni ju göra!
Prata åtminstone med mannen i fråga och tryck på honom litet innan ni tar nästa beslut.
Tänk på att hennes oskyldiga liv blir förstört för att han är ett fegt kräk!
 

Ja, om ni är vänner....

Skrivet av  Kulla
så kommer hon ju givetvis inte bli arg på DIG. Om hon blir arg på dig, att du får sota för något som du gjort i ren vänskap, så var ni ej heller vänner, som någon annan skrev tidigare. DU ska agera som den vän du är till henne.

Din man, däremot, hade inte orken att hålla denna hemlighet för sig själv, och valde att dela med sig om denna till dig. Om det var så schysst av honom, njaeää-...det känns fel, så här snabbt tänkt....jag tycker lixom att han lade över "ryggsäcken" på dig, så slapp han bära det tunga, för tungt är det.

Det finns egentligen tusen sätt att lösa detta enorma problem som du hamnat i, ofrivilligt ovan på allt, eftersom din man blandade in dig.

Jag hade, ifall jag hade varit i dina kläder, talat med din man, sagt till honom att du inte kan bära denna ryggsäck (ensam), be honom tala med er manliga vän. Vägrar den manlige vännen att lyssna, alltså han fortsätter att hålla kvar vid sin otrogenhet, så får du försöka bita ihop, stunta i din mans lämnade förtroende/ryggsäck, och berätta för din goda vän.

Jag har levt ensam i 3 år, med 2 barn varannan vecka. Det är knapert ibland, jag klarar mig ekonomiskt. Inget fett lönekonto har jag, inga större lyxsaker, men dock, så har jag det ändå bra. Jag har under dessa 3 år, både haft lägre lön än vad jag har idag, + att jag har gått arb-lös i 4 månader. Hu! Men jag klarar det.

Så gör även din väninna.

Återigen, din man lade ryggsäcken på dig. Utav egen feghet, i att vilja göra det rätta, men att han inte klarar det själv? Kanske vill han att du ska ta tag i berättandet? Fråga honom, vetja, hur ni ska göra. Ja, det var bara en tanke som slog mig.

Berätta för vännen ni 2 tillsammans?

Jag tycker vi kan vända på sitsen. Vi säger att DU blir bedragen utav DIN man. Hur vill du att din vän, och hennes sambo ska handla?

(Jag hade velat veta, inte gå som ett ynkligt mähä, att det bara är jag som inte vet, men resten av världen vet det).

Hoppas att du kan hjälpa din vän.
 

Jag tycker...

Skrivet av  Amandas mamma
att din mans vän har försatt er i en väldigt pikär situation. Att förutsätta att hans livslögn skall hållas hemlig, allt medans han roar sig i sänghalmen på annat håll, tycker jag visar att denna vän inte är mycket att hänga i julgranen.

Jag hade pratat med min sambo om hur jag kände för detta faktum och om han insåg hur detta plågade mig så skulle han troligen ta upp det själv med sin vän eller säga att det är ok att jag gör det. Då skulle jag gå till mannen och förklara att jag inte tänker deltaga i hans charader och att han får en möjlighet av dig att tala om allt för sin fru själv eller så gör du det.

Det är absolut inte ditt eller din mans fel om de skiljer sig, eller om barnen bli skiljsmässobarn, det är föräldrarnas ansvar att vara ansvarsfulla och antingen reda ut det eller gå skilda vägar. Oavsett vad de gör, så kan du känna att du har rent mjöl i påsen och det är nog en skönare känsla än att känna att du genom att inget säga låter hans lögn fortgå.

Hade du varit min väninna och hade berättt detta för mig så hade jag garanterat inte sött bort dig, tvärt om så hade jag respekterat dig för att du hjälpte till att sätta stop för det som skedde utan min vetskap. Hade du däremot varit min väninna och vetat men inte sagt något så hade jag troligen inte velat umgås med dig något mer. Ungefär så ser mina åsikter ut. Jag hoppas att det löser sig till det bästa.
 

En sak förbryllar mig verkligen

Skrivet av  väninna
"Hade du däremot varit min väninna och vetat men inte sagt något så hade jag troligen inte velat umgås med dig något mer."

Hur kan det komma sig att en väninna skulle dömas mycket hårdare än den äkta mannen fast väninnas enda svek skulle bestå av att hon inte hade berättat din mans otrohet medan mannen hade både tigit och varit otrogen?

Detta sätt att tänka och agera får mig verkligen att må illa när jag tänker på alla dessa väninnor som låter bli att berätta med hänsyn till barnen, familjelivet etc. Det är alltså väninnorna som är de stora skurkarna medan männen kommer undan med blotta förskräckelse -. som vanligt..
 

Jamen,herregud,

Skrivet av  sviken
Vem har sagt att karln blir förlåten och vänninan förskjuten?
Kanske finns det svaga individer som tar tillbaka hur länge som helst,men det är ju deras problem.
Handlar det inte nu om hur man som vännina skall bete sig för att må bäst och vara en sann vän?
Tror du verkligen på alvar att du gör henne en tjänst genom att inte avslöja lögnen hon lever i!?
Fattar inte varför man skall behöva bry sig så himla mycket om en feg krake som gör något så vidrigt mot sin fru...
Varför skall det tas så mycket hänsyn till honom,och den vänskapen?
 

EXAKT!!!

Skrivet av  bloody mary
Det verkar som om du drar dig mer för att svika mannens vänskap än att hjälpa en vän i nöd...
Varför verkar det som om man nästan tycker synd om fanskapet?
Skit i vad han tycker,ha litet ryggrad och visa att sånt här accepterar inte du..
Nu råkar du veta och det är inte din stil att hålla tyst.
Antingen får han vara man nog att berätta eller så får DU vara kvinna nog att stå upp för en medsyster.
Vad som händer sen är väl skit samma,inte kan du väl bara sitta och se på!
 

Artiklar från Familjeliv