Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Tidigare bästa vänner

Skrivet av Moa 31
men idag vet jag inte. Känns som vi inte har så mycket gemensamt längre mer än vårt tidigare liv. Min bästa vänninna har träffade en man som ärvt massor av pengar.

Från början när vi var i 20-års ålden tänkte jag inte så mycket på det. Idag 10 år senare är skillnaderna större. De bor numera i stort hus i djursholm, har två bilar och olika sommarhus. Hon är hemma med barnen trots att hon tidigare var väldigt ambitiös (inte alls fel att vara hemma bara så olikt henne). Känns som att jag inte vet längre vad vi ska prata om. Jag och min sambo strävar på med våra utbildningar, har ont om pengar och bor trångt men trivs bra ändå. Men när jag pratar med henne känns det som vi är så fattiga och fel.

Från början hade hon och jag massor gemensamt men nu känns det bara tomt. Vet inte om jag är avundssjuk eller om våra liv bara är så olika. Någon som har liknade erfarenheter? Vad ska jag göra?
Svar på tråden: Tidigare bästa vänner

Pengar

Skrivet av  money
behöver inte vara grogrunden till allt ont men jag tror visst att det kan påverka relationen negativt, tyvärr.

Jag är själv inte den som i första taget blir avundsjuk eller missunsam och det är så tråkigt att det ska behöva bli det. Själv har kännet jag av det fast åt andra hållet, jag och min sambo jobbar hårt, sparar och sedan köper vi det vi vill ha. Även om vi har vänner som också tjänar pengar så gör de andra saker, mer nöjes saker, men sedan sneglar de ändå åt vårat håll och tycker att vi måste tjäna MASSOR med pengar. Bara för att våra saker finns kvar om man säger så.

Så är inte fallet de har det också bra ställt men gör kanske saker som inte syns sedan och då uppstår avundsjukan och det komenteras hur bra ställt vi måste ha det.
I det fallt glider vi ifrån varandra och har till slut inte så mycket att prata om, trots att oddsen var lika från början.

Oj vad jag pratar på, vet inte om du blev klokare av detta
 

Känner igen det

Skrivet av  Miranda
Jag och min man sparar och gnetar. Det blir väldigt sällan utemat eller halvfabrikat. Vi går absolut inte och shoppar för nöjes skull. Vi har gammal trist hemelektronik. Vi har aldrig köpt en enda pinal på avbetalning, utan sparat och gnetat till somligt. Annat har vi nöjt oss med att köpa på auktion. På semestern far vi och lånar mina svärföräldrars stuga. Aldrig reser vi på charter eller liknande. Vi lyckas på detta sätt spara undan en del pengar, så att vi tex kan hålla oss med ny bil och betala av bolån snabbt, renovera i lägenheten osv. Så har vi då vänner med i princip samma inkomster som oss som blir sura pga detta. De själva äter ute flera ggr i veckan, särskilt luncher. De åker på charter och köper såväl möbler, som vitvaror och hemelektronik på avbetalning, ska jämt ha senaste inom digitalteknik osv. Dessutom går de en hel del ut på stan och festar och åker taxi hem... och så är det ett evigt tjatande om hur syyyynd det är om dem som inte har några pengar. Äh, vet inte vart jag vill komma med detta... Blir bara arg för att de inte kan unna oss som sparar och gnetar den där nya bilen, eller nya köksgolvet. Då ska det gnällas om att livet är orättvist, även fast utgångsläget är i princip det samma.