Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Dörr smällandet har börjar *S* *blev visst svammel

Skrivet av Dollan med Hampus och Samantha
Samantha är som ni redan hört en väldigt bestämd "ung dam". Men nu börjar hon ta priset *S*

I går blev hon arg för att hon inte fick rita på köksgolvet med tusch pennor, inte med andra pennor heller för den delen. När jag försökte förklara för henne varför jag blev arg och varför hon inte fick rita på golvet. Så ställer hon sig upp, skriker till mig - Jag vill inte prata med dig, mamma! Går i väg mot sitt rum och innan hon smäller igen dörren hårt säger hon - Jag vill vara ifred!

Jag kunde inte låta bli att skratta, vart ska detta sluta? Efter en stund kom hon ut ur rummet och var lika glad som innan vi blev osams.

Förstår inte vart allt kommer ifrån. Hon säger så mycket nu, så långa korrekta meningar. Det går ju faktiskt att diskutera med henne. Hur gick det till? Hon är bara två, det ska inte "gå" att föra riktiga diskussioner med en två åring, eller??? Hampus var ganska tidig i talet, men Samantha ligger ändå hästlängder före honom vid samma ålder. Visst är det roligt, men jag kan ändå inte låta bli att oroa mig. Det kan inte vara "bra" att vara tidig med nästan allt.

Hon har svårt med kompisar på dagis då hon tycker att tvååringarna är för små, fyråringarna är lite för stora och treåringar finns det inga tjejer. Hon hänger mest med brorsan och grabbgänget på dagis och de är busigare än busigast.

Både en personal på dagis och BVC tanten säger att vi ska behandla Samantha som en två åring och inte en tre-fyra åring. Men hur gör man då? Hon leker inte med saker som är för barn under 3, hon vill göra allt själv och kan göra det mesta själv. Hon skulle bli jättearg om jag inte diskuterade med henne och om jag inte lät henne göra saker som jag vet att hon klarar av. Jag kräver inte att hon ska klara en massa saker, men det hon kan och vill göra, det får hon göra. Det är väl inte fel? Visst kräver jag nog lite mer av henne (än vad jag gjorde med Hampus i samma ålder)eftersom hon är så bra på så mycket, men jag kräver inte mer än vad hon är kapabel till. Förstår ni vad jag försöker säga? Någon som har några synpunkter, ider, funderingar??

En stor guldstjärna till er som orkade igenom detta!

*kramisar*
Svar på tråden: Dörr smällandet har börjar *S* *blev visst svammel

Det är knepigt

Skrivet av  Sofia m. Aron 021002 & Alva 040826
Jag känner igen en del av det där, Aron är nämligen också väldigt tidig med allt. Han pratar mycket bättre än sin treåriga kusin och motoriskt vet jag inte på vilken nivå han är, men han klättrar utan problem högst upp i en klätterställning.
Min mamma säger att vi ska akta oss för att kräva för mycket av honom, att han inte kan förstå så mycket som det verkar eftersom han ändå bara är två år. Men roligt är det ju att kunna diskutera med honom redan :)
Nä, jag vet inte om jag har några tips. Låt henne vara som hon är bara tycker jag, klart att hon ska få göra sånt hon vill!
kramkram
 

*skrockar*

Skrivet av  Humla med Siri och magen v.20 idag!
... det är en försigkommen ung dam ni har där! ;-)
Jag tror ni gör rätt i att låta henne klara det hon kan göra - hur frustrerad skulle hon inte bli annars? Utmaningar måste hon ju få ändå trots att hon är framåt och tidig!

Jag tror ni känner er tjej bäst helt enkelt... gå på magkänslan!

Kramar!