Ngn med lite större barn...?

Ngn med lite större barn...?
Skrivet av	Malena
Skrev här för flera år sedan när mina tätisar var bebisar, men nu var det ett tag sedan jag läste här inne. Iallafall - mina pojkar kom med 13 månaders mellanrum och är idag snart 6½ och 5½. Och nu till min fråga! :O) Ni vars tätisar har blivit lite större, hur gör ni när de har kompisar hemma? Här hemma är det nämligen hög konkurrans om kompisarna. För oftast är det bara en kompis åt gången som är här och leker. Det blir minst sagt stressig ibland; ena stunden vill ena sonen leka ifred med "sin" kompis. Vilket jag verkligen kan förstå! Men då känner sig brorsan utanför, och blir ledsen. Så det känns ofta som om jag står och trampar på två ben; å ena sidan så behöver man ju känna att man har en egen kompis, och att få leka ifred ibland. Men å andra sidan är det ju roligast (och lugnast för mamman i huset!) om alla får vara med. Det ultimata hade ju varit att båda hade haft kompisar här hemma samtidigt, men här i kvarteret vimlar det inte av barn tyvärr. Så det blir oftast en kompis åt gången här hemma... Svamligt inlägg blev det märker jag; men jag är nyfiken på hur ni andra gör just med kompisar? För det är ju just det som är grejen med tätisar; så pass jämngamla att de har samma kompisar, _samtidigt_ som de har ett behov av en egen sfär.
Svar på tråden: Ngn med lite större barn...?

lite yngre.....
mina tjejer är 5 år i torsdags o 4år om 2½ månader. Alltså går de på samma förskola och känner samma barn. JAg har ännu inte märkt problemet, för här leker oftast alla grannbarn även att de äldsta är 10 år. Min yngsta tätis är yngst av de barn som leker. Min yngre är en tjej som ofta och gärna leker själv, men hon brukar få vara med om hon vill även om det bara är en kompis här. Själv har hon aldrig haft någon jämngammal kompis hemma. JAg tycker att man visst ska kunna leka med sin kompis själv ibland, men att de ävan kan leka alla tre ibland. Hos oss vet jag inte hur vi skulle lösa det, eftersom mina tätisar delar rum. Så är de hemma hos oss, så är det svårt att säga att den ena inte får vara med.... Jag känner att jag inte har några direkta svar, men visst måste barnen få ha rätt att leka själv med en kompis ibland också!
Skrivet av Cayenne
Olika kön...
...har löst en del av det problem du beskriver, men jag känner väl igen mig i det du beskriver. Våra barn har dessutom delat rum, vilket gjort det hela än mer komplicerat. Ibland har det varit så, att om de absolut vill vara ifred, så får de vara hos kompisen och leka. Ibland har jag sagt till att \"alla får vara med\", och ytterligare ibland har jag varit lyhörd för den som vill vara ensam med kompisen och själv engagerat mig i syskonet som \"blivit över\". Då har det gällt att hitta på något lyxigt så att sorgen över att bli över försvinner, t.ex. läsa favoritboken, spela spel eller baka. Egentid med mamma helt enkelt! PS. Jag har flicka - pojke med 18 månader emellan.
Skrivet av Maria med 3

det händer då och då
att stora tjejen har kompisar med hem och de (twinnsen )tvunget vill vara med,den ena accepterar att storasyrran vill vara i fred men inte den andra tvillingen,och då blir det rama skri vill jag lova:) Den som bara måste vara med storsyrran får jag oftast handgripligen lyfta bort och bära ut rummet för att stora tjejen ska få vara i fred. Beslutet om han får vara med eller ej , tas av stor tjejen och det måste lillebror lära sig att respektera! men det blir ofta myyyycket motstånd för det e en envis pojk. Efter ett tag kommer kompisen och storatjejen och leker med dem igen :)
Skrivet av andromeda
Ja det är rätt stressande här
Jag har 19 mån. mellan mina och de är 6 och 4 1/2 år De hade också gemensamma kompisar och gick på samma dagisavd. Men nu då tjejen är 6 år och går på Förskoleklass med nya barn samt att på sonens dagis har det börjat nya så har det ändrats på kompisfronten. Det är jätteviktigt för dem att få ha en varsin kompis. (rättvisan du vet....) Får hon skall jag osv. Eftersom jag går på fp med en liten så hämtar jag mina barn relativt tidigt mot de andra barnen så mina har oftast med sig en kompis var från dagis/skolan. Men ibland blir någon utan och då blir det gnäll.... 6 åringen klarar sig själv och njuter av ensamheten men den yngre vill bara leka leka leka!! Eftersom de sällan bara leker inne på rummen sina utan är i hela huset samt trädgården så blandar sig allihop och leker ibland. Men oftast så säger jag till sonen att lämna dem ifred när jag ser att de vill det,det måste de få vara! de är ju olika individer och måste få ha egen kompis speciellt nu när åldern börjar skilja en del (tycker jag) 6 åringen har dragit iväg mentalt på ett helt annat plan och mognat och leker och pratar och fungerar mkt mer nyanserat nu än 4 1/2 åringen gör. Och hans leksätt irriterar de äldre. Så jag försöker se från gång till gång,minut för minut och vara lyhörd när det är dags att bryta,medla osv. Det är inte lätt! Men det jag tänkte på var om inte dina också nu har olika kompisar då de inte längre vistas på samma ställe dagtid i omsorgen? Uppmuntra dem att hitta nya kompisar och som kan följa dem hem och leka? Det underlättar massor även om man lätt får \"huset fullt\" av ungar men man slipper gråt och tandagnissel... Vi har inte heller massor av lekkompisar i området utan vi hämtar och lämnar hitan och ditan,det är ett himla stress ibland! Men men för att barnen skall vara nöjda och glada och få leka så.... Svamligt var det här med...
Skrivet av Mia m. Linneá-99,Tobias-01 & Pontus-04
Jag har äldre barn
Det är 15 månader mellan tjejerna och de går i högstadiet nu. Tjejerna har ju följts åt sedan dagis då de skolades in samma dag. De hade ofta samma kompisar, ensambarn eller sykonpar. Hade den ena en kompis så fick den andra vara med, just när man leker är det ju alltid fördelar med fler. Har de velat leka i fred, så är det oftast den gästande kompisen som vill det, inte någon av tjejerna. Så jag upplever det mer som att kompisarna har svårt att vara med sykonen i så fall. Men de delar fortfarande på kompisar än idag, och de har gått på skilda skolor (i olika kommuner) sedan 5 år tillbaka, vilket gör att de har kompisar som syskonet inte känner. Ändå får den andra vara med om de är här hemma. När de är med syskonpar så kan det ju variera. Det är ju inte säkert att syskonparen är så sams, men det brukar lösa sig när de är med våra tjejer. Men jag är lite av den åsikten att är man hemma och den ena inte har en kompis, så tycker jag att de kan vara tillsammans allihop. Skillnad om man är ute och gör något. Hade det däremot varit större åldersskillnad så hade jag känt att det var viktigt att kanske hålla dem skilda. Egen sfär vet jag inte om man har så stort behov av när man har ett syskon så tätt. Det är ju inte samma sak som att vara utan syskon eller ha större åldersskillnad. De har ju ändå väldigt mycket gemensamt, och mycket gemensamt med tvillingsyskon. Det är nog något man måste ta med i beräkningen också. Hoppas du blev klok på vad jag skrev... annars får du gärna fråga.
Skrivet av Lena_O

Hoppas på...
att mina småkillar som är 1 och 2 år nu (11 mån+3 v. mellan dom) ska ha gemensamma kompisar. Det kanske är ett önsketänkande. Har två barn sen tidigare med 14 mån mellanrum som är 19 och 20 år nu. De var inga problem med kompisar men så var det pojke o. flicka. De lekte mycket med varann också och är fortfarande väldigt beroende av varann.
Skrivet av Monika m. Theo-03 & Hannes-04+6 till
Huset fullt
Våra,rara barn är nu;10 stora sonen,7 dottern, 6 yngsta sonen. Kvarteret här är fullt av barn så det brukar krylla av dem här hemma ... När de har varit bara ett barn och tjafs så har vi medlat,oftast så \"får det plats\" en till i leken. Storebror kan dock ibland kräva ensamrätt på sina kompisar och det är ok,de är lite äldre och gör andra saker än småsyskonen.
Skrivet av -Dellen-
Förstår precis ditt problem, samma läge här
Våra äldsta tjejer är 3½ och 5 år. Vi hade så sent som idag problem med denna frågeställning. Grannens dotter är 5 år och går på samma avdelning som vår äldsta på dagis, dvs hennes kompis. Men eftersom vi är grannar leker även 3½ åringen en hel del med denna tjej på fritiden. Idag ville vår äldsta tjej gå själv till grannen och leka med följd att 3½ åringen blev jätteledsen. Men jag känner att det också är viktigt för vår äldsta tjej att få vara själv med sina kompisar och inte alltid ha med lillasyster. Är de här hemma och leker måste mellantjejen få vara med (våra tre tjejer delar rum) och det måste kompisarna acceptera. Men mellantjejen kan inte hänga med äldsta tjejen överallt bara för att de är syskon och leker mycket och bra ihop. De måste få utveckla sina egna personligheter också. För mig är det viktigt att de både lär sig leka och vara tillsammans, men att de också får tid med sina egna kompisar och får utveckla sina egna personligheter. Svammligt, jag vet men det är inte enkelt och så svårt att vara konsekvet. Lär inte hellre bli lättare med åldern... Våra barn kommer att få egna rum allt eftersom de börjar skolan för då känner jag att det är viktigt att de får ha sin lilla \"hörna\" och kan stänga dörren om sig om de så önskar.
Skrivet av Marie m. Moa 0006, Tilda 0201 & Stina 0405

Hej!
Vi kör med att alla alltid får vara med hemma hos oss. Däremot om någon av de vill åka ensam till en kompis så är det alltid okej. Det är faktiskt inte något problem alls. Killarna kör samma visa i skolan så att ingen ska bli utanför - då menar jag inte med varandra utan med klasskompisar. Det är kanonbra! Killaran är 8 resp 9 nu.
Skrivet av bettis
känner igen mig..
..i det du säger. Jag har också 13 månader mellan mina tätisar. Simon fyller 7 på torsdag, och Josefine 6 i oktober. Nu är ju mina pojke och flicka, men problematiken känner jag igen!! Jag brukar lösadet med att de få ta med sig kompisar hem varannan gång, och då är det faktiskt den av dom som har kompisen med sig som bestämmer om syrran/brorsan får vara med eller inte. Om inte, så brukar jag och \"den som blir över\" baka eller spela spel. Förhoppningsvis blir det bättre nu när vi snart flyttar till ett mer barntätt område där många av barnens skolkompisar bor.
Skrivet av jenjen

Ngn med lite större barn...?

lite yngre.....

Olika kön...

det händer då och då

Ja det är rätt stressande här

Jag har äldre barn

Hoppas på...

Huset fullt

Förstår precis ditt problem, samma läge här

Hej!

känner igen mig..

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information