Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Behöver lite råd.

Skrivet av Annika m Melvin och Ville
I torsdags föddes min son Ville. Melvin, 22 månader, blev då storebror. Nu behöver jag lite råd från er supermammor om hur man hanterar svartsjuka syskon. Jag visste att Melvin skulle reagera starkt - han är ett barn med stark vilja, temperament och enormt humör. Nu får han ständiga utbrott om allt och inget. Det är JÄTTEJOBBIGT att samtidigt försöka få Ville att ta rätt tag om bröstet (brottas med såriga bröstvårtor) och se Melvin ligga på golvet och skrika över att en bil inte rullade åt det håll han ville.

Han är supergullig mot Ville och pussar och klappar försiktigt, men mot oss föräldrar har han blivit hemsk. Visserligen kom han in i den här perioden redan innan Ville, men nu är det bara så mycket svårare att klara av det.

Dessutom - hur gör man med sina känslor kring det här med att ha fler än ett barn. Jag brottas numera med ständigt dåligt samvete över att känna irritation mot min äldste son och hans utbrott. Jag älskar ju den killen oändligt, oändligt mycket. Nu vågar jag nästan inte visa Ville för mycket kärlek av rädsla för hur Melvin ska reagera. Och då känner jag dåligt samvete gentemot Ville. Suck.
Svar på tråden: Behöver lite råd.

Du har nog beskrivit vardagen för de flesta...

med ett nytt litet spädbarn i familjen. Vi har 18 månader mellan 1:an och 2:an. 1:an är just som din viljestark och bestämd. Vi hade det jättejobbigt första tiden, men oj vad mycket glädje det kommer ut i slutändan! Vi hade \"turen\" att jag var sjukskriven för kraftig foglossning även en månad efter förlossningen. Detta innebar att min man var hemma och kunde avlasta med framför allt det äldre syskonet. Det är en tuff period både att få syskon och att gå igenom trotsåldern. Oftast tidigareläggs denna trotsålder när ett syskon kommer in tidigt i bilden. Kramas, tala om att ni älskar dem båda två och \"härda ut\". Det kommer att bli bra till slut men även Melvin måste få tid att förstå vad som har hänt. Och din reaktion är helt normal! Den beskyddarinstinkt man har mot det lilla barnet är enorm. Även om man älskar det äldre syskonet vill man kunna \"boa in sig\" med den lilla bebisen också. Och någon stans försöker man nog göra ett utrymme för det nya barnet att ta plats. Därav irritationen mot det äldre syskonet. Mina egna små teorier i alla fall... Lycka till och stor kram på dig och din familj!
Skrivet av    Marie m. Moa 0006, Tilda 0201 & Stina 0405