Behöver vara för mig själv, eller?!?

Behöver vara för mig själv, eller?!?
Skrivet av	Hmmm
Hejsan! Jag har en underbar familj. En omtänksam, intelligent och rolig fru. Två helt fantastiska barn (7 & 3 år). Jag har ett bra jobb, med för bra lön. Jag åker i ett par bra bilar och bor i ett nytt hus... Jag har trott att jag varit lycklig. Men är inte säker längre... Min fru har alltid kommit med små pikar om att jag inte hjälper till hemma och gör "andra saker" istället för att ordna med det ena eller andra. Jag har oftast varit snäll och accepterat, men på senare tid (några månader) verkligen sagt att det bara är hon som tycker på ett visst sätt. Hon gnällde exempelvis på att jag satt vid datorn för mycket. Jag har nästan slutat helt med det (läser av jobb-mailen någon gång under kvällen + lämnar in en V75 på lördagen). Jag tar egna initiativ med städning. Jag har alltid försökt att hitta på saker med familjen, men där har det varit motvilligt ibland, utan "man ska vara hemma och bara vara". Jag har då ställt upp på att bara "vara hemma och vara", vilket är skönt ibland men inte alltid... Jag har dessutom känt mig oälskad. Sedan sommaren (och även innan och under dock i mindre utsträckning), så har jag frågat om hon verkligen älskar mig. Jag tror inte att hon sagt det spontant sedan innan sommaren (förutom när hon kanske varit lite på lyset). Jag är på resande fot inom jobbet ibland. I snitt är det nästan en övernattning varannan vecka. Ytterligare någon kväll i månaden kan det vara ett möte med middag som gör att barnen hinner lägga sig innan jag kommer hem. Det gör att jag får förmaningar när jag vill hitta på privata saker. Det känns som om jag inte får tillåtelse att ha ett liv utanför familjen och arbetet. Det känns som om jag kvävs. Jag känner att jag måste vara för mig själv. Jag har förklarat detta för min fru, men hon verkar inte förstå mig över huvudtaget. För en vecka sedan så satte jag mig ner och förklarade min situation för henne och sa att jag ville att vi skulle leva på olika ställen en tid. Jag vet egentligen inte vad jag ville uppnå med det. Jag tror att jag såg en möjlighet i att ha barnen varannan vecka och kunna unna mig själv tid varannan vecka... Funkar det så? Min fru blev ju förstås totalt knäckt. Jag känder mig elak och värdelös och som ett stort egoistiskt svin. Vi pratar varje kväll (jag har inte gjort slag i saken). Jag tror dock fortfarande inte att hon förstår hur jag menar. Jag tror själv att jag blir mer lyckligt när jag kan göra andra saker och jag är övertygad om att lyckliga föräldrar är bättre än olyckliga föräldrar. Jag kände att jag var tvungen att skriva ner hur jag tänkte. Jag vet egentligen inte om jag har någon fråga. Jag behöver nog bara någon att prata med... Kanske kommer min fru att läsa det här, då hon vet att jag för en gångs skull sitter vid datorn och hon själv brukar vara inne på den här sidan... Jag vet inte om jag tycker det är bra eller dåligt... Jag vill bara veta hur jag ska göra...
Svar på tråden: Behöver vara för mig själv, eller?!?

Svårt, ett problem
kan vara er traditionella familjesyn. Din fru är ytterst ansvarig för barn och hem och som du skriver själv så \"hjälper du till\". Ett sät kan vara att sätta av någon kväll i veckan till det du vill och se gärna till att din fru får samma chans. Jag vet av egen erfarenhet att det är svårt att vara både äkta man och \"hushållerska\" eftersom saker i hemmet blir man aldrig färdig med.
Skrivet av PBSthlm
Låter som en våldsam överreaktion
Klart att man behöver ha tid för sig själv ibland! Det behöver förmodligen din fru också. Men det borde ni väl kunna komma överens om utan att separera!
Skrivet av Christopher

Tid för sig själv??
Tja det är en lyx som man får se som en ren bonus om det råkar hända.Tid för sig själv det kommer en bra bit ner på listan och det är mycket som måste gå före...familjen, hemmet är betydligt högre prioriterat. Jag tycker många allt för ofta stirrar sig blind på att man måste få \"egen tid\" ...visst det kan man få men det är inte högsta prioritet. Visst var det många gånger man längtade bort till att få vara ensamen, man höll på att kvävas men så känner nog alla mer eller mindre under vissa perioder. Det ni kan göra är att sätta er ner och fundera på hur ni ska lägga upp er vardag så att alla kan känna att man har en uppgift + att man i detta kan få lite tid över för sig själv, med gott samvete. Jag tycker mig ana att ni aldrig har skaffat er någon riktig struktur på hur ni lägger upp hemmaarbete, familj och arbete. Jag tycker mig också ana att din fru håller på och kvävas lika mycket som dig...att hon blev häpen förstår jag om du helt plötsligt pang på förklarade att ni skulle separera. Jag tycker man ska ge sitt äktenskap både 3,4.5 6 chanser innan man kastar ut att man ska separera. Återigen...sätt dig ner med din fru, prata om er livssituation, anklaga inte utan båda ska få säga precis hur ni känner och upplever er situation. Utifrån det kan ni sen börja bygga men räkna med att ni måste komromissa om ni ska få det att funka, det är inget lätt arbete men jag är övertygad om att det kommer att funka bara ni båda vill bjuda till. Prata, prata, prata med varandra.Lägg alla korten på bordet.
Skrivet av Smålandspappa
Vad har du för känslor för din fru?
Jag menar, nog måste ni kunna komma överens om egen tid, utan att för den delen separera. Eller är ditt behov av egen tid så stort för att du egentlien inte vill leva ihop med din fru. Om det senare så är ju valet \"lätt\". Om det första så måste nu ju kunna prata med varandra, kanske med hjälp av någon utomstående.
Skrivet av mergnu
Ett förslag
Som modern man skall man räcka till så mycket: hemmet, barnen, jobbet, sin fru och sig själv. Det verkar som om du har prioriterat ner dig själv mer än vad du mår bra av. Kan du inte gå ner till 75 - 80% på jobbet? Det har du laglig rätt att göra. Du har barn i en ålder då de kräver mycket energi, både av dig och din fru. Det låter som om du har ett spännande och intressant arbete, men också som om det tar en hel del tid och energi. Personligen tror jag att det är svårt att kombinera ett arbete som innehåller resor och kvällsmöten med ett energikrävande engagemang i småbarn. Jag tycker det då är fullt förståeligt om din energi inte räcker till både hem, barn, arbete, din fru och dig själv. Fördel med reducerad arbetstid: Du får tid att vara med barnen och tid att vara med din fru - och därmed förhoppningsvis större acceptans för den tid du behöver på egen hand. Du får själv mera energi att ta hand om vardagliga bekymmer. Du blir troligen också effektivare på jobbet och presterar bättre per arbetad timme. Nackdel med reducerad arbetstid: Du kanske möts av oförståelse från din chef och dem du jobber med. Du kanske möts av attityden att du visserligen jobbar 75% men förväntas prestera 100%. Då gäller det att kunna sätta gränser för jobbet, säga nej till aktiviteter som inkräktar på ditt liv. Din chef blir troligen förvånad över hur mycket som faktiskt fungerar även då du jobbar deltid. Naturligtvis finns även den ekonomiska nackdelen med lägre lön, samt att karriären troligen går lite långsammare än om du gick för fullt. Detta ser jag för min del som nödvändiga investeringar i familjen. Att bo var för sig med barnen varannan vecka ser jag som ett av de alternativen man har när förhållandet omöjligt kan fortsätta, inte som ett alternativ i ett förhållande. Om du känner att du kan eller inte kan leva kvar med din fru, vet nog bara du själv. I vilket fall tror jag att ni borde pröva familjerådgivming, förhoppningsvis få råd från en utomstående.
Skrivet av Zast

hej
Tror ju säkert att du är en bra man och vill det bäst för din familj, men samtidigt måste man ju se även från hennes synvinkel att alla de dagar hon är själv så är det extra jobbigt.Att man hjälper till lite då och då tänker man inte på när man behöver hjälp varje dag, tyvärr Ni skulle nog ha nytta av att även hon skulle kunna vara hemmifrån 1-2 dygn då och då för att vila och att bäda får se hur det är att vara hemifråcn och själv hemma?? Ett litet tips bara
Skrivet av ar

Behöver vara för mig själv, eller?!?

Svårt, ett problem

Låter som en våldsam överreaktion

Tid för sig själv??

Vad har du för känslor för din fru?

Ett förslag

hej

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information