Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

En liten fråga bara

Skrivet av sara med 4:e på väg
Det är så att våran son är endast sen i språket inte särskilt många meningar och de han har består oftast av 2-4 ord och det är inte ofta de kommer. Han är annars "normal" i resten av hans utveckling och jag undrar nu om det finns någon här som sitter i samma situation.
Jag tillägger att våran son är snart 5 år
Svar på tråden: En liten fråga bara

Nästan :)

Mina är ju \"bara\" 2år men de följer sin utveckling med allt annat än tal och samspel, men där är de ju 1 år efter...en del motoriska saker är de tom tidiga på så visst finns det fler som har liknande situation som din :)
Skrivet av    Jessica m. Saga & Nora + Barry bf 28/9 (-6dagar)

helt fel nick ju... *imt*

sdsd
Skrivet av    Jessica m. Saga & Nora + Barry bf 28/9 (-3dagar)

Hej Jessica

att jag \"ser\" dig även här... välkommen... hoppas att du får åka in snart!
Skrivet av    Katah

Jodå

det är många här i samma situation. Jag har två pojkar, 5 och 7 år som båda två har språkstörning. Den yngsta går på en tal- och språkförskola, hans avdelning är för barn utan diagnos. Alltså att de har grava språkstörningar men har normal utveckling i övrigt. Han har gått jättemycket framåt sedan han kom dit. 7-åringen har börjat 1:an, en vanlig klass och det går väldigt bra trots uttalet. Men det går framåt.
Skrivet av    Andrea

svar till sara

Hej, Vi har också en 5-åring som har svårt att formulera ord och meningar, men som för övrigt är som alla andra barn. Hör gärna av dig.
Skrivet av    Lisa

HEJ LISA

Vad skönt att höra, (låter kanske lite fel) men det är skönt att veta att det finns fler som våran son, att han inte är så ovanlig. Vi har precis fått en remiss till habiliteringen så det skall väl ordna sig hoppas man ju. Hur är det för eran son??? Vad för hjälp får ni??? Hur påverkas ni och eran omgivning??? Vi själva har inte påverkats utav det men bla. min mamma och många man träffar ute låser sig helt och kan inte förstå vad han säger. De tittar konstigt på honom osv. Man börjar bli lite trött på alla kommentarer man får. Han är ju helt \"normal\" (vad nu det är igentligen) springer runt och leker och är jätte glad.
Skrivet av    sara med 4:e på väg

äntligen svarar jag!

Hampus är nu 5 år och det funkar bra på förskolan. Men det har varit en lång och krokig väg att få med honom i det sociala samspelet. Men nu älskar han förskolan och kompisarna där. Det oroar mig en hel del att han ska börja skolan till hösten och behöva bryta med de flesta kompisarna på förskolan. Annars går det sakta framåt med talet. Han har börjat intressera sig för tecken och äntligen har han börjat sjunga. Ganska obegripligt för utomstående, men för mig helt fantastiskt! Det blir så mycket roligare när det finns intresse från hans sida. Vi har gjort en utredning på habiliteringen under hösten och där kom man fram till att han är normalbegåvad med grav språkstörning. Han har svårt att ta in enbart talade instruktioner, men är snabb att förstå så fort han ser hur man ska göra eller om man talar med enkla meningar. Det jobbigaste än så länge är ändå det sociala. Han är inte intresserad att söka nya kontakter utan trivs bäst i familjens närvaro. Vi märker också att andra barn fort tröttnar på att de inte förstår honom. Jag tycker inte att vi har fått något bra stöd från något håll. Det är en ständig kamp och jättejobbigt!. Det borde finnas en självklar handlingsplan hur språkstörda barn ska få för stöd och hjälp. Men vi kämpar på och hoppas att träning ger färdighet!
Skrivet av    Lisa

Artiklar från Familjeliv