Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Apropå de/dem/dom diskussionen

Skrivet av Ifos
Jag retar mig istället på att endel skriver "han" istället för "honom". Till exempel läste jag något liknande detta: "Jag ska sätta på han en mössa när jag går ut".
Jag antar att det finns de som verkligen pratar på så här och att de alltså skriver talspråk, men för mig är det också "fel". Jag antar att samma människor inte skulle skriva "hon" istället för "henne" i samma mening, men man kanske skulle säga "na", eller vad tror ni? "Jag ska sätta på na en mössa innan vi går ut".
Svar på tråden: Apropå de/dem/dom diskussionen

Han

är den äldre formen för direkt objekt (ackusativ) och alltså något som bevarats på vissa ställen medan man på de flesta andra börjat använda dativformen honom i stället (något som naturligtvis många tyckte var fel när det skedde). \"na\" är en reducerad form av den gamla feminina ackusativen och alltså, som du påpekar, funktionellt parallell med han (som ju dock också har en reducerad form: \"en\" eller bara \"n\": \"har du sett (e)n?\" eller \"flå\'n levande\").
Skrivet av    Akenanogavos

Liksom Proitavos

..tycker jag att språket är levande och får förändras, så att jag retar mig är kanske fel uttryck. Jag hakar snarare upp mig, tappar tråden om vad personen egentligen vill säga och börjar fundera på grammatikregler istället.
Skrivet av    Ifos

Vi svarade visst samtidigt

Jätteintressant svar. Ungefär när började man använda dativformen \"honom\"?
Skrivet av    Ifos

Tänk, att man...

tycker att det är något att reta sig på... ;-) Jag tillhör de som säger \"han\" då många andra säger \"honom\" - det tillhör min dialekt, jag skäms inte för det och vet du, jag pratar till och med så i klassrummet... Självfallet berättar jag för mina elever att det är skillnad på talspråk och skriftspråk, att det finns olika dialekter runt om i Sverige och att det är rätt kul att det dessutom finns sociolekter (även om jag inte uttrycker det exakt så). Sen händer det att eleverna fnissar lite över att det finns folk som inte vet vad man gör när man \"her\" något någonstans... Vad många roliga ord det finns, som man inte ännu upptäckt! ;-)
Skrivet av    Fröken Fräken

Jag tror

att det finns exempel belagda från 1300-talet, men i huvudsak skedde förändringen under 1400-talet. (\"Dem\" är förresten också en gammal dativform.)
Skrivet av    Akenanogavos

Lindberg

Det här med böjningen av pronomina (han-han-honom respk, hon-henar- henne) var bara en av alla intressanta upplysningar om vårt språk jag inhämtade i Fredrik Lindbergs bok \"Världens Dåligaste Språk\". Jag tycker \"Jag slog han\" resp \"Jag slog \'na\" låter helt okej, men min (moderna) grammatik protesterar vilt... Men för fem-sexhundra år sedan hade det språkbruket alltså varit korrekt...
Skrivet av    Annika60

Kan du berätta för eleverna..

..att jag som förortsstockålmare inte har en aning om vad man gör när man \"her\" något någonstans? När jag tänker efter så tycker jag inte att det gör något att man pratar eller skriver \" grammatiskt fel\" om man samtidigt har en dialekt. Bara man är konsekvent. Jag inser nu att jag läser andras inlägg här med min egen dialekt och då låter det \"fel\". Jag läser inte som författaren talar alltså.
Skrivet av    Ifos

*En* av

det moderna språkets grammatiker protesterar nog väldigt vilt, men det finns fler ... PS. Här är det faktiskt befogat att tala om fel, för han heter Lindström. ;-)
Skrivet av    Akenanogavos

Och formen HOOONOM

kom vän i slutet på 1960-talet (R.Stolt)??????
Skrivet av    AJ aj

Det är ju modernt (modärnt)

att mn får säga hur man vill, så Lindman går väl oxå bja...
Skrivet av    AJ aj

Det enda (under- eller överdrift???)

som Pappa AJ, han med Lilla aj, hakar upp sig på är när man skriver DOM i tveksamma fall. Dom anger att vi ska träffas varannan veckohelg... Rätten eller några andra personar??????
Skrivet av    AJ aj

Märklighet, om man får inflicka

(inpojka?) som det står i Fem-böckerna, att man (kvinn) ibland läser politiker, författare osv som man hört läsa sina egna verk/tal, och då HÖR dem tala genom deras sätt att skriva - t.o.m. om man inte vet em det är. Han... det är väl \"norrländskt\" så det föschlår, har fattat det mer efter att ha flyttat i landet...
Skrivet av    AJ aj

Jo, det brukar falla sig...

naturligt att berätta att såna som bor kring Stockholm oftast inte vet vad man gör när man \"her\" saker någonstans... ;-) \"Att he\" är ett otroligt användbart uttryck. Jämför med engelskans \"put\"; man ställer, lägger, sätter, placerar... Det täcker in det där som man gör (och som man förvisso kan uttrycka med diverse andra bestämda ord om man vill) när man förpassar ett föremål från en plats till en annan... \"He den där!\" eller \"Var har du hett den nånstans\" är fraser som man kan behöva förstå om man kommer hit till de norrländska urskogarna... Och nu gör du det, eller hur? ;-)
Skrivet av    Fröken Fräken

Hahaha

Ja jag och namn... Det är tur att jag skrev fel på just vår vän språkvetaren som ju är så tillåtande :-) Nyfiken fråga bara: Har du en grammatik som tycker \"Jag slog han\" är korrekt alltså? Skrev vi så i plugget (på 70-talet) fick vi en stor röd bock i kanten på uppsatserna...
Skrivet av    Annika60

Nu tänkte

jag i och för sig inte på grammatikböcker i första hand utan på den uppsättning mentala regler som talarna av ett språk har i sitt huvud (vilket man också brukar kalla grammatik och som grammatikböcker med större eller mindre framgång lyckas beskriva), men visst finns det med även i grammatiböcker, t.ex. Svenska Akademiens Grammatik. Dock är de flesta grammatikböcker beskrivande och delar inte in språket i korrekt och icke-korrekt, så jag kan nog inte säkert säga att jag har en där det uttryckligen står att det är korrekt (eller inkorrekt, för den delen). (Att lärare sätter röda bockar i kanten utan att förklara eller ens känna till syftet med att lära ut standardspråket är bara att beklaga.)
Skrivet av    Akenanogavos

OK

Jag syftade på standardspråket när jag hänvisade till \"grammatik\". Det som lärdes ut när jag gick i skolan och som jag tror lärs ut än är att han/hon är subjektsform och honom/henne objektsform. Dvs att den gamla dativformen i dagens standardspråk används även för ackusativ. I skolan fick jag lära mig att diverse gamla kasusböjningar lever kvar och är accepterade i dagens standardspråk (\"står i ljusan låga\", \"till sjöss\" osv), men jag hade faktiskt inte hört att \"han\" är en gammal ackusativböjning förrän jag läste det i Lindströms bok. Man lär sig något nytt varje dag :-)
Skrivet av    Annika60

Jodå

det finns en del gamla kasusformer gömda lite här och där. En annan är \"allra\" (genitiv plural) ...
Skrivet av    Akenanogavos

Minsann

Nu har jag lärt mig ännu mer i dag... Men hur såg böjningen ut i det fallet? \"Jag gillar dem allra mest\" är väl det jag närmast kommer att tänka på, men vi säger ju också \"Jag gillar honom (han) allra mest\". Vad \"borde\" man säga i det sista fallet?
Skrivet av    Annika60

Hmm

tyvärr förstår jag inte riktigt din fråga. Skulle valet mellan han och honom på något sätt vara relaterat till allra?
Skrivet av    Akenanogavos

Förtydligande

Jag menade alltså skillnaden mellan dem och han/honom, dvs singular resp plural. \"Allra\" var ju genitiv plural.
Skrivet av    Annika60

Okej..

Jag ska he denna kunskap någonstans för framtida bruk.
Skrivet av    Ifos

Håller med!

En annan inflickning på detta: Jag försökte läsa \"Ett öga rött\", på min egen dialket. (Jag bor alltså inte i samma förort som Tankesultanen). Det var jättesvårt. Först när jag försökte föreställa mig hur killen pratade, flöt texten. Underbart språk f.ö.
Skrivet av    Ifos

Ja!

Vart ska jag he den här då? Lovely! Jag får nog återerövra lite mer av min dialekt tror jag, är typiskt kvinnlig i så måtto att jag kvickt som tanken anpassar mig till min omgivning språkligt - medan två av mina gamla killkompisar låter som de \"kom me mjölkskjuss\'n i måranst\" efter närmare 20 år i exil:-)
Skrivet av    Helena

Artiklar från Familjeliv