Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Kanske naiv

Skrivet av Mia m Jesper
men jag måste säga att jag inte funderat så väldigt mycket över min ålder, som blev 40 i somras. Enda aspekten som jag kan tycka är lite trist, är mina föräldrars möjlighet och min egen i framtiden att umgås med mina barn. Själv har jag en ung mamma (60 år) och vi umgås mycket.
Jag är överlycklig över att vara gravid och skulle ha fått min bebbe, men han behagar inte komma ut ännu. Går här hemma och försöker med det mesta, stapla ved och baka bröd.
Blev positivt överraskad när jag hittade denna chat, för det verkar som medelåldern trots allt är något yngre än min.
Svar på tråden: Kanske naiv

Vi är många ..

.. som har/funderar på barn och har passerat 40-strecket. Själv är jag snart 42 och funderar skarpt på ett fjärde barn. Bebislängtan har bara blivit större för varje barn jag fått. Det enda jag sörjer är att min far aldrig kommer att få träffa den lille, då han dog ifrån oss för snart två år sedan :-( Och den lille heller aldrig får lära känna sin morfar, annat än vad vi berättar för henne/honom. Lycka till med magen och den nyfödda! Du återkommer väl och berättar vad det blev?! Liza
Skrivet av    lizape

Jag känner mig inte heller

ett dugg gammal och blev jätteglad när jag testade positivt en månad efter 40-årsdagen förra året, oplanerad graviditet till trots. Men jag kände dessvärre ett ganska stort tryck utifrån, vet ej riktigt varför, men nojjade en hel del över åldern den första halvan av graviditeten. Ändå var jag inte förstföderska utan det var tredje barnet. Jag kände mig nästan tvungen att göra fvp, och kunde inte pusta ut förrän jag hade det lugnande svaret och efter ett specialist-UL i vecka 22. Först efter det blev graviditeten harmonisk! Visst tänker jag ibland att mina barn kanske hade velat ha en yngre mamma som de kunnat umgås med längre i livet, men nu är det som det är och det är bara att hoppas att man blir jättegammal och pigg så länge som möjligt!
Skrivet av    Katta-64

Men du, i Frankrike

görs ju allt för att man ska bli nojig under en graviditet. Är man det inte av sig själv, är omgivning och sjulkvårdspersonal duktig på att \"nojja upp\" en... Om \"försäkringskassan\" bara gick med på det, skulle väl nästan varenda fransyska gör fvp - i alla fall en graviditet (har faktiskt hört flera säga att det är det värsta de varit med om, och att de aldrig kommer att göra om det). Med en vägran att göra fvp och ett genomtänkt fvp (för att få en lugnare graviditet och slippa simma mot strömmen) i bagaget samt en \"massa\" UL som bara gick ut på att leta fel, vet jag hur jobbigt det kan vara med fosterdiagnostik...
Skrivet av    Bonddottern

Jo, det är ju sant förvisso..

men samtidigt har jag förstått att i Sverige gör en hel del fvp bara för att de fyllt 35, därför att det \"rekommenderas\", så det kanske inte är jättebra heller...? I övrigt så håller jag med om att graviditeten här i FR är väldigt medikaliserad och kontrollerad, men för alla då, inte bara för de som är äldre tror jag. Trycket utifrån kände jag inte så mycket från sjukvården som från allmänheten, och ändå fick jag ALDRIG höra av någon att jag skulle vara gammal. Jag läste mycket här på AFF också, och det gör väl sitt till! T ex tänkte jag på missfall och sånt, säkert för att man läser mycket om det här...
Skrivet av    Katta-64

Jag valde bort fvp

kände att jag skulle aldrig kunna ta bort ett barn, även om det var något \"fel\". Det är inte mitt beslut (kände jag). Jag är väl något av en fatalist. Fick dock gå på ett antal extra ul (sex st) pga en misstänkt svår kromosomskada, men läkaren rekommenderade trots detta inte fvp, eftersom hon sa att risken finns för ett missfall. Vi hade is i magen och nu verkar det som om bebben är fullt frisk. Oavsett är han mycket välkommen! Fortfarande ingen bebbe alltså :)
Skrivet av    Mia m Jesper

Jag var 36 skulle fylla 37 när jag väntade

mitt första barn och det var IGEN som föreslog ens att jag skulle ta FVP.... jag gjorde ett NUPP och hon som gjorde det tyckte att det var så bra siffror så det fanns ingen anledning till det.
Skrivet av    Lotta

Men när du fyllt 40

så blir NUPP-siffrorna högriskiga i vilket fall som, sa min gyn i alla fall, så han tyckte inte det var nån idé att göra det utan gå direkt på fvp om vi ville. Jag gjorde NUPP när jag väntade mitt första resp andra barn dock, vid 33 resp 35 år, och fick bra siffror då.
Skrivet av    Katta-64

Du gör alldeles rätt

i att välja bort fvp eftersom du aldrig skulle kunna ta bort ett ev skadat barn. Det är ju det man måste veta innan man gör provet, d v s vad man gör med svaret... Lycka till med bebisen! Det är stort att bli mamma.
Skrivet av    Katta-64

NUPP?

Är det lika med mätningen av \"nackspalten\" plus blodprov? Jag hade ett högt riskvärde då jag väntade ettan (35 år), och det var därför \"alla\" ville att jag skulle göra ett fvp. Jag hade dock redan bestämt mig för \"nej\" innan jag fick riskresultatet - jag tyckte det var illa nog att vänta på det. Med tvåan vägrade jag blodprovet (ingen har ändå kunnat förklara för mig hur de räknade ut riskvärdet), men sa\' att får jag ett fvp så tidigt som möjligt, går jag med på det. Vill de inte ge mig ett fvp genast (det ville de dock, jag råkade fylla 38 i samma vecka och sedan var det inga administrativa problem kvar), ville jag inte höra talas om det senare i graviditeten (med ettan kom\"erbjudandet\" tillbaka flera gånger om).
Skrivet av    Bonddottern

Ja..

det är det, och precis som du säger så tycker inte heller jag att de siffror man får visar så särskilt mycket. Senaste exemplet är en jobbkollega till mig, som vid NUPP fick bra siffror, men sen på andra UL:et visade det sig att barnet hade DS... Jag gjorde ju fvp direkt som sagt, men först i vecka 18. När jag frågade om det var nöjligt tidigare så sa överläkaren att dels är resultatet mer pålitiligt senare, dels är missfallsrisken större ju tidigare man gör provet. Men tydligen har inte alla sjukhus samma policy beträffande detta.
Skrivet av    Katta-64

Här i USA...

verkar man inte vara så åldersfixerad. Då jag var 36 år och väntade Thora fick jag själv föreslå fostervattensprov (vilket var rätta valet för oss) och när jag tog provet menade de att jag var i yngsta laget. Min läkare tyckte jag skulle gå direkt på fvp och strunta i nupp och dylikt. De ger siffror som inte är så pålitliga då jag känner till flera fall där man fått dåliga siffror, men friskt barn och bra siffror, men barn med downs... Får man väldigt dåliga siffror så kommer man att vara orolig resten av graviditeten alt. få göra fvp fastän man kanske inte vill. Jag skulle i alla fall inte kunnat låta bli att oroa mig om jag fått dåliga siffror...
Skrivet av    evaOregon

För sent....

När jag funderade på att göra fvp i v.18 sa man till mej att det var för sent. Så jag har varken gjort fvp eller NUPP.
Skrivet av    Mods

Fast jag gjorde fvp

i v17+1, det blev ganska akut men med snabbanalys på trisomi 13, 18 och 21. Två dagar tog det att få svaret. Men å andra sidan så hade jag fått en hög risk på trippeltest så det blev väldigt snabba boliner och kanske jag fick något undantag.
Skrivet av    Suddagumman

Det är skillnaden mellan Frankrike....

... och Sverige. Här kan man erbjudas/rekommenderas (tvingas?! i teorin inte, men, men, jag litar inte på systemet...) ungefär hur sent som helst. Det har troligen att göra med att man, av medicinska skäl, kan göra abort när som helst under en graviditet.
Skrivet av    Bonddottern

erbjudas/rekommenderas att göra FVP

Det var alltså FVP jag pratade om nyss!
Skrivet av    Bonddottern

kan man se ds på UL?

det brukar de säga att det inte går
Skrivet av    eva

Man kan se..

tecken på DS, typ näsbenet och nackspalten och nåt annat, minns ej vad. I detta fallet tyckte alltså UL-läkaren att det såg misstänkt ut och då gjordes fvp som bekräftade misstanken.
Skrivet av    Katta-64

Gjorde

minst 6 UL när jag väntade minstingen, ingen såg det var nåt \"fel\" på fostret. När han var född fick vi så veta han har ds, inget som de ens misstänkte trots att de gjorde många UL (pga tvärläge)
Skrivet av    anne.h med fyra perfekta barn =)

Nej, i normala fall

kan man väl inte se nåt, men jag går hos en UL-läkare här som är känd för att vara väldigt kompetent, hon gör endast detta i sitt jobb och hittar mycket som andra inte hittar. På gott och ont, för det kan gå för långt också. T ex sa hon att min bebis hade en liten missbildning på ett lillfinger som var lite böjt, och visst, det ÄR lite böjt men det är mitt finger också och det har ingen som helst betydelse för något... Men som sagt, hon är väldigt duktig och extremt observant.
Skrivet av    Katta-64

Artiklar från Familjeliv