Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Kolla in detta

Skrivet av Gale
http://www.aftonbladet.se/vss/foraldrar/story/0,2789,707837,00.html
Svar på tråden: Kolla in detta

Kolla även

in detta, http://news.bbc.co.uk/1/hi/uk/4304528.stm Det ger en lite annan bild av undersökningen och dess relevans utifrån svenska förhållanden. / Jennie
Skrivet av    Jennie

Helt underbart!

Artikeln bekräftar bara vad jag och min man hela tiden har trott vara bäst för vår dotter; nämligen att hon är hemma på heltid sina första tre år i livet. Att stanna hemma är det bästa beslutet jag har tagit i hela mitt liv, och jag ser hur bra min dotter mår varje dag.
Skrivet av    MmedN

det gör jag med

fast min dotter har gått på dagis sen hon var 1,5, men hon är en underbar 4,5åring idag. Smart, påhittig, empatisk, filosofisk... en toppentjej helt enkelt jag säger som Jennie, läs den lite mer nyanserade länk hon hänvisar ttill.
Skrivet av    Ella

Jag har precis läst länken...

Jag förstår inte riktigt vad du menar, men det är tydligt att du inte heller förstår mig. Jag sägar bara att VI inte skulle vilja ha vår dotter på dagis innan hon fyller tre, jag har ingenting emot att andra människor gör annorlunda. För oss passar det utmärkt att ha henne hemma hos sin mamma när hon är så pass liten, både hon och jag (och pappan) trivs med detta arrangemang. Sen kan du säga vad du vill om den mer nyanserade länken, men i slutändan säger den ju att små barn mår bäst om de är hemma hos sin mamma de första åren, såvida inte mamman mår psykiskt dåligt eller så. Jag förstår inte varför vissa känner sig så provocerade av sådanna som jag? Min avsikt är inget annat än att göra det bästa för mig och min dotter. Jag struntar personligen blankt i hur alla andra gör.
Skrivet av    MmedN

provocerad?

för att jag läser in något aant i länken än du så blir jag provocerad? Skulle inte tro det! Det är jättebra att ni trivs men varför provoceras du så av att andra mår lika bra av andra arrangemang? Blir det en liten törn på den heliga modersrollen?
Skrivet av    Ella

MEN snälla du!

För det första var det DU som skrev ett svar på något som jag kommenterade från början, och jag har varit väldigt tydlig med att säga att jag är glad över att det känns bra för OSS att ha vår dotter hemma, om andra gör annorlunda så är det deras ensak. Och min modersroll är inte så skör så att den får sig törnar av kommentarer som dina, annat är det nog tyvärr med din egen modersroll som tycks kunna \"läsa in\" annat i en artikel som överhuvudtaget handlar om att små barn mår bäst av att vara hos sin mamma de första åren. Vad är det du vill säga till mig? Att du gör rätt och att din dotter mår bra? I så fall så är det väl bara att gratulera dig och dina val i livet. Återigen; jag är inte ett dugg provocerad av dig. Jag är bara såååå glad över att jag gör det som är rätt för mig och vår dotter.
Skrivet av    MmedN

Kul med en provocerande länk!

Nu hoppas jag på en hel massa uppfriskande pajkastning! Själv behöver jag inte läsa generaliserande tidningsartiklar för att ta reda på att vi gör det bästa för vår familj! Vill passa på att påminna om att studier från utlandet brukar omfatta även barn som varit på dagis från 4 månaders ålder. Inget sagt om att det skulle vara dåligt för alla barn att börja då, men de kanske är mer känsliga än ettåringar, ifall just deras dagis inte skulle tillhöra de högkvalitativa som Penelope Leach efterfrågar fler av. Jag tycker artikeln fick fram sitt budskap ganska bra: Pengar måste skjutas till för att kvaliteten på dagis skall höjas. Bye, bye vårdnadsbidrag!!
Skrivet av    -Amelie-

För svenska

förhållanden så får jag säga att den här artikeln är ganska så ointressant. Det går inte att jämför kvaliten på svenska och engelska dagis. Dessutom så är mammaledigheten i UK bara några månader så väldigt små barn måste börja på dagis plus det så har mammorna inte rätt till att gå ner på deltid som vi har. Det kanske inte är så underligt att barn som börjat på dagis vid 4 månader, gått kanske 50 timmar i veckan och på ett dagis utan utbildade pedagoger med stora barngrupper mår sämre än de som varit hemma med sin mamma. Men hur många svenska dagisbarn har det på det sättet?
Skrivet av    Kristina

Vill inte alls delta i någon pajkastning!

Tycker att det är konstigt att du är så ironisk och bitter i din ton. Personligen tycker jag att du har missat artikelns budskap helt; att högkvalitativa dagis med mycket resurser skulle vara det bästa stället att placera sitt lilla barn på?! Detta är ju din åsikt och inte något som artikeln förespråkar. Hur du än vänder och vrider på det så säger artikeln att små barn mår bäst om de är med sin mamma, sedan kommer i tur och ordning barnflicka, dagmamma och sist dagis. Jag är inte ute efter att få bidrag för att stanna hemma med min dotter, jag gör det mycket gärna \"gratis\". Självklart skulle det vara ett välkommet tillskott i kassan om jag fick lite pengar för att ta hand om mitt barn, men jag skulle göra det oavsett. Allt handlar inte om pengar. Att uppleva min dotters uppväxt och vara henne nära är det enda som betyder något för mig.
Skrivet av    MmedN

Möjligtvis

indikerar artikeln \"att små barn mår bäst om de är med sin mamma\" just utifrån de förutsättningar som idag finns i Storbritannien. Jag undrar dock var papporna är ? Att papporna inte ens nämns gör att artikelns relevans känns lika med 0. / Jennie
Skrivet av    Jennie

Bitter? :-)

Inte alls, men eftersom du inte kan se mitt ansiktsuttryck i skrift så det var ju svårt för dig att veta. Ironisk, ja, jag erkänner, det är en dum ovana jag har, men jag jobbar på den! :-) Ibland är det kul att läsa pajkastning, man kan känna sig litet duktig som inte deltar. :-) Det handlar faktiskt mycket om pengar, för förskolans skull. Ja jag tror att bra kvalitet på förskolan är bättre än dålig. Men du behöver inte se det så bipolärt: Jag har ingenstans skrivit att det är bättre på förskolan än hemma, det kan ha varit ett uttryck för dina fördomar om alla som har barnen på dagis, eller så missuppfattade du mig ändå. Jag tror dessutom jag vet varför du missuppfattade min i så fall: Att jag uttryckte att jag inte vill ha vårdnadsbidrag. Jag tycker nämligen att de pengarna behövs bättre på förskolan. Visst är det svårt för föräldrar att vara hemma och inte ha några pengar, men det är ännu svårare för barn att vistas i en grupp på 14 barn, eller mer, med tre vuxna, det behöver förändras! Jag vrider och vänder på artikeln och kommer fram till att en liten men signifikant skillnad i normalfördelningskurvorna, eller medelvärdet eller vad det var för värde de använde, fanns mellan ett gäng engelska dagisbarn och ett gäng engelska hemmabarn vid 9 månader, 18 månader och tre års ålder, i fråga om vissa mätbara saker som de hade tagit fasta på. Jag tror på den. De har redovisat forskningsresultat som stämmer, annars skulle de inte få publiceras. Det är inte det som är problemet. Problemet är att en enskild forskningsrapport inte är en lag, och det tycker jag framgår mycket bättre i den här artikeln än i en del andra larmrapporter om dagisbarnens ohälsa. Här tycker jag att journalisterna har lyckats. Men jag ser inte artikeln som ett bevis på att mina barn mår dåligt. Du får gärna se den som ett stöd för att dina barn mår bra, men något bevis är det inte. Du har nog andra anledningar än den här enda artikeln till att tycka att du gör det bästa för er. Om du läser slutsatsen av artikeln, så är den att man måste öka kvaliteten på dagis. Det står lika klart och tydligt som det du fokuserar på och generaliserar till att gälla varje enskilt barn på alla dagis i allmänhet. Kanske inte från 9 månaders ålder i Sverige, eftersom få barn vet att de kommer bli dagisbarn då, och inte kan ändra sitt beteende därefter, men i övrigt.
Skrivet av    -Amelie-

Om man ska leka besserwisser...

...här så säger ju artikeln otroligt lite om hur forskarna gått tillväga och huruvida de tagit ställning till \"störningsfaktorer\" i sin studie. Studien är gjord i England där barnomsorgen är otroligt dyr och/eller brister i kvalitet. Det höga priset och den bristande kvaltén gör att många familjer \"väljer\" att låta mamma vara hemma. Pappa måste då jobba på som attan för att tjäna pengar för två. Denna grupp är ganska stor i England. Har däremot både mamma och pappa ambitionen att jobba och göra \"karriär\", och dessutom har möjighet att tjäna pengar så kan de ha råd att sätta barnet i en bra, men riktigt dyr barnomsorg. Denna grupp är mindre. I vissa fall har man dock inte råd att stanna hemma utan varje förälder måste ha minst ett jobb och barnen sätts i billigast möjliga barnomsorg. Denna grupp är stor i England. ... Detta gör alltså att budskapet i Aftonbladetartikeln verkligen måste nyanseras. Det är inte barnomsorg/icke barnomsorg som är det enda svaret på varför barn utvecklas som de gör. Det handlar också om föräldrarnas sociala situation, om var familjen bor (andelen barn i barnomsorg lär vara större i fattiga områden), och om kvalitén på barnomsorgen.
Skrivet av    Beabom m.2 + bf 10/2

Okej.

Vi får enas om att vi har olika åsikter i frågan. Jag behöver verkligen inte denna eller någon annan artikel som \"bevis\" för att tro att jag gör det bästa för mitt barn. Jag VET att jag gör det bästa genom att själv ta hand om henne när hon är så liten. Men jag respekterar att du och många andra tycker annorlunda, i själva verket har jag ingenting emot dagis alls, jag tycker bara att barn under tre inte ska gå på dagis. Sedan när de är äldre tycker jag att dagis är helt ok. Som sagt, detta är min åsikt.
Skrivet av    MmedN

Fattiga vs rika områden

Är andelen barn i barnomsorgen större i fattiga områden i England? Här är det väl tvärtom? Det lär vara det som är orsaken till att dagisbarn presterar bättre i skolan här, att de har mer intellektuellt stöd hemifrån. Men gäller inte det i vissa andra länder också? Jag läste ett gäng amerikanska studier för ett tag sen, när de värsta pedofil-, död-, knark- och kriminalitetsdebatterna rasade här på snacket. De gjorde något som inte nämns i den här artikeln: skiljde på kvalitetsdagis och budgetdagis. Resultaten visade alla på att skillnaden när det gällde barns lycka, trygghet, harmoni och prestation i skolan och i det sociala livet låg mellan hemmabarn och barn på kvalitetsdagis å ena sidan och barn på budgetdagis å andra sidan. Det behöver ju inte heller ha med dagiset att göra, utan kan ju vara en klassfråga. Man skiljde inte heller på kvalitetsmammor och budgetmammor, vilket man kanske också borde ha gjort. (Alltså, dagisbarn i de här studierna definierades som de som hade börjat innan ett års ålder, och hemmabarn de som hade varit hemma mer än ett år, så det var inte så relevant för Sverige, nej.)
Skrivet av    -Amelie-

Status Quo?

Vi tycker precis som innan. Men jag tycker det är jätteviktigt att de här debatterna förs! Jag tycker inte man kan blunda för att dagis måste bli bättre! Jag tycker inte heller man bör sitta hemma med sina barn och säga: Jag gör rätt och ni andra gör fel, när man hör en till rapport om nedskärningar på dagis. Nu är det snart val , så nu blir det nog bättre ett tag, tills de har vunnit valet, och det är ju bra att det är bra ibland.
Skrivet av    -Amelie-

Alltså..

Jag bara antog, rent logiskt, att fattiga har barn i barnomsorg i högre utsträckning i England. Detta pga att det helt enkelt inte finns den typ av trygghetssystem som finns här. Föräldrapengen är lägre och betalas ut kortare tid. Arbetslösersättningen är lägre, sjukpenning svårare att få + är lägre. Så har man inte en man som försörjer en (krasst uttryckt) så måste jobba. Till det kommer ju att segregationen är värre i England än i Sverige. Vi har ju riktigt fattiga områden här med, men jag tror inte de kan mäta sig med de områden man hittar runt städer som London, Manchester, Birmingham osv.. Lägger man ihop dessa två (möjligheten att vara hemma om man vill det minskar med familjens inkomst + högre grad av rumslig segregation) så tror jag att det visar sig att andeln hemmafruar är lägre i fattiga områden än i rika. Sen menar jag inte att \"barnomsorg\" alltid är vad vi kallar ett dagis eller en förskola. Det kan lika gärna vara en granne, en mormor eller en privat dagmamma som blir lösningen. Därav svårigheterna att dra slutsatser från den studien som är giltiga i Sverige (som många ju redan sagt). Över lag tror jag i alla fall att det är svårt att härleda barns lycka och framgång senare i livet till en enskild variabel (varesig det är klass, etnicitet, dagisfrekvens, stad, landsbygd...). Därför blir jag lite matt när militanta hemma-mammor eller dagis-kramare kommer med rapporter som ska \"bevisa\" att de har rätt. Man kan ha olika skäl till att vilja vara hemma länge eller till att vilja ha barnen på dagis, men i den här debatten slutar det nästan alltid med att man skuldbelägger motståndarsidan. Sossarna har ju genomfört många dagis-vänliga reformer på senare år (allmän förskola från 3 år, maxtaxa etc), men i den allmänna debatten verkar det som att de militanta hemma-mammorna har en ideologisk medvind. Jag vet inte vad det beror på, men beslutet att \"dra ut på dagisstarten\" verkar vara lika positivt laddat och oproblematiserat som påståendet att \"barn har behov av gränser\" för tillfället. Hej hopp!
Skrivet av    BeaBom m.2+bf10/2

Man undrar hur det gått...

...för de barn som tagits om hand av sina pappor - för dem måste det ha gått riktigt illa, de fanns ju inte ens med på skalan. Annars säger jag precis samma sak nu som jag gjorde den gången då en amerikansk studie (kanske samma som Amelie nämner?) påstods visa samma sak, och hyllades som \"bekräftelse\" för de hemmaföräldrar som uppenbarligen inte känner sig säkra nog på sitt val utan att behöva uppbackning från dylika dubiösa studier. Nämligen: Vad är det egentligen man har mätt? Hur har man mätt det? Går det att applicera på svenska förhållanden? Flera andra här har ju redan berört skillnaderna på \"sändarsidan\", dvs att svenska dagis och engelska dagis inte är samma sak. Själv skulle jag vilja tillägga att det förmodligen finns stora skillnader på \"mottagarsidan\" - barns utveckling och vad som krävs för att ett barn ska utvecklas \"bra\" ser man olika på i England och Sverige. Dessutom undrar man vem som gjort utvärderingen. Är det psykologer? Eller har man gjort som i det amerikanska fallet, och låtit lekmän i barnens omgivning svara på frågor? I det fallet fick man fördelen av ett stort underlag, men nackdelen att det var (i mitt tycke) en i det närmaste värdelös utvärderingsprocess. I det här fallet låter det ju som om man KAN ha låtit 1200 barn utvärderas av psykologer eller andra med rätt kompetens, men så har man istället fått vad jag betraktar som ett väldigt litet underlag för ett land med 56 miljoner invånare. Hur som helst måste jag säga att jag aldrig har förstått hur man kan bli så glad över att få läsa sådana här saker. Det val man gjort har man (förhoppningsvis) fått bekräftat för sig gång på gång av sina egna barn och deras utveckling - oavsett om man är hemmaförälder eller dagisförälder. Är man så osäker att man behöver få bekräftelse av ett referat av en studie i Daily Mail (som för den som undrar är en stockkonservativ, antifeministisk tabloid som läses företrädesvis av Englands bättre bemedlade damer, företrädesvis hemmafruar)? Det kan jag väl ändå aldrig tänka mig att en svensk förälder är, som gjort ett aktivt VAL? För klarhets skull vill jag också säga att jag - som är inbiten dagisförälder - inte ser något som helst uppmuntrande med dessa artiklar som då och då dyker upp där det står att \"dagisbarn klarar sig bättre än hemmabarn\". Som sagt, det är JAG som avgör om mitt barn klarar sig bra eller inte, och det visar sig inte genom nåt referat i Aftonbladet eller liknande.
Skrivet av    CM

Jag avgör också vad som är bäst för mitt barn

Förstår inte hur du kan tro att jag förlitar mig eller behöver stöd från diverse uppmuntrande artiklar för att känna att vi gör det som är rätt för vårt barn? Redan innan vi fick barn, och under graviditeten kände både min man och jag väldigt starkt att vi inte ville att vårt barn skulle börja på dagis innan han/hon fyllt tre år. Den saken var redan klar innan bebisen ens var född. Anledningen att jag kommenterade artikeln var att detta är en debattsida om just för-nackdelar med dagis. Precis som du är det JAG som avgör vad som är bäst för mitt barn, men det är trevligt när massor och massor av forskning stödjer våra tankar kring fördelarna med en senare dagisstart. Återigen, du och alla andra dagisföräldrar får göra precis som ni vill, och låt mig och alla andra \"militanta hemmamammor\" göra som vi vill.
Skrivet av    MmedN

:)

Massor och massor av forskning? Det är väl en sanning med modifikation. Men eftersom du skriver \"helt underbart\" ovan, och här \"det är trevligt när massor och massor av forskning stödjer våra tankar...\" kan jag inte annat än dra slutsatsen att det är relevant på något vis huruvida forskningen \"stödjer\" just din linje eller inte. Vilket jag alltså själv har svårt att förstå. Forskningen kan säga precis vad den vill (och den säger ju som bekant väldigt olika saker dessutom beroende på vem uppdragsgivaren är) för min del. Varje barn är unikt, och statistik inom psykologin är överhuvudtaget väldigt vanskligt just därför.
Skrivet av    CM

Detta är en

sida som handlar om för och emot förskolan. Alltså så är man för eller så är man emot förskolan och vill diskutera sina åsikter om detta. Detta medför att du tycker förskolan inte är ok för barn under tre år och andra tycker det är helt ok. Vad är problemet, är man här och skriver så får man ju tåla kritik annars har man inget här att göra tycker jag. Sedan är det underbart tycker jag att folk tycker olika. /Lena
Skrivet av    Lena

det var du som

började dra in detta med provocerad! Så på något sätt är det nog din modersroll som fick sig en känga i och med att det finns barn (fler än mitt) som är fantastiska trots de gått på dagis! Jag gav dig bara ett svar men antagligen hörde du till dem som skriver på ett disskussionsforum utan att vilja ha svar! Det är inte heller bara jag som tolkat undersökningen på ett annat sätt än du! Reflekterar man över de så upptäcker man flera brister. Men då ska man våga granska en undersökning kritiskt och det gör nog inte många om resultatet passar den egna tyckandet. Tyvärr brister den här undersöknignen på så många punkter att den överhuvudtaget inte känns särskilt relevant. Bla. så har pappan överhuvudtaget inte förekommit, vilken roll har papporna haft i dessa hemmamamma familjer? de barn som man jämfört med har börjat på dagis vid 3 månader eller vid 7 månader, bara det räcker för att inse att den eg. inte säger så mycket, inga svenska barn börjar vid den åldern och hur ser den verksamhet som dessa bebisar befinner sig i ut?
Skrivet av    Moa

OK

Som jag skrev tidigare så är det VÅRT EGET beslut att ha vår dotter hemma, vad är det du har så svårt att förstå med detta? Forskningen kan tycka vad den vill, men att den i detta fall stödjer vår linje gör att vi känner oss ÄNNU nöjdare med vårt beslut. Jag behöver verkligen ingen forskning för att se att vi gör rätt, men jag förstår att du behöver hävda det för att känna dig mer nöjd över dina egna livsbeslut. Att varje dag få vara den som tar hand om min dotter, att se henne växa upp, att planera och genomföra aktiviteter tillsammans med henne är något som jag inte skulle byta bort mot något, vad än forskningen säger. Nu lämnar jag denna diskussion och hoppas att fler inser fördelarna med att spendera så mycket tid som möjligt med sitt barn de första åren. Det måste upplevas för att förstås.
Skrivet av    MmedN

massor?.....

det finns även (massor) forskning som visar på att små barn mår bra av att inte alltid finnas i en kärnfamilj som är enormt emotionspräglad. Forskning som visar på att små barn klarar av att knyta viktiga och känslomässiga band till FLERA personer, till både mamma, pappa och andra barn och vuxna.
Skrivet av    Moa

Men du skriver ju själv...

...här att du är ÄNNU nöjdare med ditt beslut om forskningen \"stödjer\" det. Vad jag säger är att jag inte kan förstå hur man kan bli ett endaste dugg NÖJDARE med sitt beslut av något sådant. Med andra ord - du BEHÖVER ingen forskning för att se att ni gör rätt, men eftersom du är NÖJDARE när forskningen stödjer dig tillskriver du den ju ändå någon värderande betydelse. Att jag har svårt att förstå det har ingenting med mina \"livsbeslut\" att göra - det handlar inte om någonting konstigare än att jag själv aldrig skulle tillskriva forskning om andras barn någon som helst betydelse över huvudtaget när det gäller MINA barn. Fast om jag ska vara ärlig så tror jag att det är just där pudelns kärna ligger. Jag tror faktiskt inte att det alltid handlar om EGNA barn, när man hurrar och jublar över sådan här forskning, som påstås visa att man gjort Rätt. Som vi verkar vara någorlunda överens om, så kan man med egna ögon se på sina EGNA barn hur det ligger till med den saken. Nej, det verkar snarare handla om just ANDRAS barn, vilket du illustrerar här när du skriver att du \"hoppas att fler inser fördelarna med att spendera så mycket tid som möjligt med sitt barn de första åren\". Varför då? Varför hoppas du inte att fler väljer att bortse ifrån allt vad både forskningen säger och vad just DU trivs med, och istället ägnar sig åt att inse fördelarna med att välja efter eget hjärta? Oavsett om det sedan skulle resultera i att man faktiskt väljer dagis? Du har ju lämnat diskussionen, så jag kanske inte får något svar från dig. Men själv undrar jag om det inte har att göra med de frågor som kommer upp här på sidan med jämna mellanrum, nämligen pengar och så kallad status. Om valet att vara hemma med barn inte är vare sig bättre eller sämre generellt än något annat, utan är just ett personligt VAL som man gör för att det passar ens EGNA barn, finns det ju inte så stor anledning för samhället att klappa i händerna och ropa på en uppvärdering av hemmaföräldrarnas status (något som jag aldrig riktigt förstått vad det innebär, men som det pratas om mycket). Eller att finansiera hemmavarandet via bidrag, t.ex. Kan man däremot på något sätt övertyga folk om att hemmavarandet är ett bättre val för ALLA, och att den som är hemma med barn agerar mer \"rätt\" än den som inte är det, oavsett vems barn det gäller, då öppnar sig ju helt nya möjligheter till att få sitt hemmavarande uppgraderat till en sorts samhällstjänst, och belönas i enlighet med det.
Skrivet av    CM

Men...

\"Kan man däremot på något sätt övertyga folk om att hemmavarandet är ett bättre val för ALLA, och att den som är hemma med barn agerar mer rätt än den som inte är det, oavsett vems barn det gäller, då öppnar sig ju helt nya möjligheter till att få sitt hemmavarande uppgraderat till en sorts samhällstjänst, och belönas i enlighet med det.\" Det är ju det som händer i vårt samhälle idag fast precis tvärtom. De styrande politikerna (läs sossar) vill övertyga folk om att daigs från 15 månaders ålder är bäst för ALLA. För det är bara det som \"belönas\" med stora subventioner. Att välja att vara hemma är \"fel\" och då får man inget, inte ens pension och sjukpenning. Det skulel vara ett värdeneutralt system där alla barn får samma stöd och där barnomsorgen är ekonomiskt självbärande, då är alla val lika \"rätt\".
Skrivet av    Solros

hur stor blir

egentligen subventionen om man tänker på hur mycket de som arbetar bidrar med i skatt till staten? lägg på ökad konsumtion och arbetsgivaravgifter! jag tror inte att subventioenn är så stor och det är inte alls så att ALLA måste in i barnsomsorg, det står var och en fritt att välja något annat, men det är väl ganska naturligt att staten inte betalar dig något om du inte bidrar tillbaka med något. Tror du att det finns någon arbetstgivare som vill betala ut lön till någon som inte befinner sig på arbetsplatsen och bidrar till företagets produktion?
Skrivet av    Moa

Artiklar från Familjeliv