Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Lite hemlig ännu..*L*

Skrivet av Trebarnsmor (än så länge....)*L*
Hej på er här inne! Har läst ett par sidor bakåt nu och tycker att ni verkar vara ett härligt gäng *L*

Jag och maken har bestämt att försöka få en liten fyra till sommaren/hösten och nästa onsd åker p-staven ut. Det känns helt underbart!

Ni som har flera....var det stor omställning mellan trean o fyran?
Vi har en hundvalp på snart 7 månader oxå så jag är lite orolig över att det kommer bli lite kaotiskt. Vår minsta son är 10 mån nu och de andra två killarna är 5 och 8.

Hoppas att jag får tillfälle att presentera mig härinne snart!
Kram på er!
Svar på tråden: Lite hemlig ännu..*L*

Oj ja...

vi köpte en valp precis innan jag fick veta att jag var gravid:P Det går men kaotiskt är det förstås...v\'lkommen och hoppas det snart blir en fyra:)
Skrivet av    Cecilia m fem+bf 16 april

Hej...

Tack för välkomnandet! Jo... det är klart att det går, men jag har lite dåligt samvete över att jag inte riktigt hinner/orkar med att aktivera vår lille vovve. Han är en BorderCollie och behöver massor av aktivitet...... Men längtan efter en fyra är starkare än oron för detta så det är klart vi fixar det, dessutom hinner ju voffis bli över året innan bebis kommer. Kram!
Skrivet av    Trebarnsmor (än så länge...*L*)

Inte så stor omställning.

Har fyra barn och min yngsta var 18 månader då fyran kom. De äldsta var 7 och 10 år. Eftersom de två yngsta är rätt så tätt så blev det inte så stor skillnad mellan 3:an och 4:an. Vi måste byta bil, det var där det märktes mest :-). Någon hundvalp hade vi inte och har inte nu heller men vi har två kattungar just nu och det är som att ha småbarn i huset :-). Lycka till !!
Skrivet av    Sussi m 4

Nej..

..det var ingen större omställning för oss än när de andra småsyskonen kom. Den absolut största omställningen var som förstagångsförälder. Visst är det rörigt i början innan alla familjemedlemmar har rotat sig på sina nya platser i familjen efter att ha ryckts upp ur sina tidigare postioner och innan rutinerna har kommit. Men som sagt var det inte annorlunda eller värre.
Skrivet av    TheresS

Lycka till..

..med bebisverkstan då! Jag har också ganska precis fått min 4:a (eller hon blir 3 mån på söndag!) och det är 22 månader mellan henne och ena storebroren.. Det är faktiskt inte så stor omställning som jag trodde. Allt flyter liksom på, och det är riktigt roligt för tillfället! =)
Skrivet av    Lina m Ella o boysen

Tack för ...

att du delar med dig av din erfarenhet *L* Jo..det där med att byta bil är ju ett dilemma. Vi har en husvagn oxå...och om vi byter bil så måste nån av oss ta E kort för att få dra den..... men det löser sig nog det med. Kram!
Skrivet av    Trebarnsmor (än så länge *L*)

Skönt att höra......

...att det inte är sån stor omställning *L* Riktigt längtar till onsdag då p-staven försvinner *L* Tack! Kram!
Skrivet av    Trebarnsmor (än så länge *L*)

Tack och grattis till din fyra!

Är så skönt att se att det är många som skaffar fler än 2 som de flesta i vår omgivning tycker räcker. Bland annat mina föräldrar och svärmor, de tyckte att trean liksom var för mycket det med. Vilken chock de ska få snart *ler hemlighetsfullt* Kram!
Skrivet av    Trebarnsmor (än så länge *L*)

Tycker min omgivning oxå !

tyvärr tycker nog gubben att 3 räcker oxå......men en liten 4 ska jag nog försöka övertala honom till.
Skrivet av    mammsen

Måste bara fråga...

ser att du har tre killar... Det har jag också! Jag är fortfarande \"så pass ung (om man nu kan skriva så) så jag hade gärna skaffat mig en fyra om kanske 6-7 år när dom andra killarna är större. MEN jag oroar mig för alla kommentarer om att vi försöker att skaffa en flicka. Vet väl att man inte ska bry sig så mycket om vad alla andra tycker, men jag kan inte sluta tänka på det ändå... Jag vill inte att folk ska tro att vi skulle bli besvikna bara för att det hade kommit en fjärde gosse till familje. Är detta något ni har tänkt på eller är det bara jag som har konstiga tankar?!
Skrivet av    Lennis

Hej!

Vi oroade oss oxå för dessa kommentarer ang könet på barnen, det började redan när vi väntade tvåan tom. Alla sa att nu hoppades jag väl på en flicka då vi redan hade en pojke. Och så nästa gång, då var det liksom ett krav att jag absolut ville ha en flicka. Det gick så långt med denna hysterin omkring oss att vi beslutade att ta reda på könet. Och min magkänsla var rätt även den gången....en pojke till. Jag kommer att försöka hålla grav. hemlig så länge jag kan pga detta \"tjat\". Är helt övertygad om att vi får en pojke till och det spelar ingen roll! Jag är överlycklig bara det blir ett friskt barn. Det som oroar mig allra mest dock, är att omgivningen tycker det räcker med barn nu. Jag ser att fler har det bekymret här inne. När vi berättade om trean så var min mors kommentar \"Jaha, och var ska vi sova nu då när vi kommer på besök\"? Nu har vi iofs flyttat från sthlm och tillbaka till min gamla hemkommun och bor 5 min från mina föräldrar så nu kanske det bara blir kommentarer som \"ta hand om de ni har först\" osv.... Oj.... det blev långt det här. Ledsen! Men det är så skönt att få ventilera sig här inne när man är hemlig om det iövrigt *L* Du är inte ensam är väl kontentan av mitt något svamliga inlägg *L* Lycka till! Jag låter inte andras kommentarer hindra oss att skaffa vår efterlängtade fyra, och det tycker jag inte ni ska heller *L* Stor kram!
Skrivet av    Trebarnsmor (än så länge *L*)

Hehee...

Lycka till med övertalningen! Visst är det trist att folk inte kan respektera andras val? Kram!
Skrivet av    Trebarnsmor (än så länge *L*)

Jag valde bort hunden...

När jag fick mitt sista barn så hade vi en hund på två år. Han var av en aktiv ras precis som din. Jag hade tränat mycket med honom, både spår och sök samt varit mycket ute i skogen i övrigt. När jag blev gravid igen så insåg jag att det skulle bli väldigt svårt för mig att hinna med min hund. Jag bestämde mig, med stor sorg i hjärtat, för att inte tänka på mig själv i första hand... Jag visste att min hund inte skulle må bra av att inte bli aktiverad och därför beslöt jag mig för att placera om honom. Jag är övertygad om att jag gjorde rätt och mitt råd till dig är att du kanske oxå ska tänka lite på din hunds behov. En border collie mår definitivt inte bra av att vara oaktiverad.
Skrivet av    M

M!! (flyttar upp svaret)

Jo, innerst inne så har jag insett att vi kanske inte kan behålla honom om vi skaffar ett barn till, men jag vill ju så gärna ha honom kvar, för att inte tala om de stora barnen. Det är ju ett liv det med, och jag har ju valt honom och då måste jag ju se till att klara honom.... Hmmm...eller är det vad min omgivning har präntat i mig kanske, jag vet inte. Är så kluven ju. Vi har ju inte haft honom så länge, och jag har redan ågren för att vi kanske valt fel ras då vi inte hinner aktivera honom så mycket. Usch...känner mig usel ju.... Omgivningen kommer att vara hårda på oss, har redan haft två katter (vid olika tillfällen) som vi har omplacerat. Känns som om man inte tar ansvar för djuren pga barn eller nåt.... Jag tror jag bryr mig för mycket om vad andra ska säga helt enkelt. Oj...det blev långt det här, hoppas du orkade ända hit! Kram!
Skrivet av    Trebarnsmor (än så länge*L*)