Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

måste fråga

Skrivet av kaki
på mitt barns skola har de 2 pedagoger i varje klass (1:an) en fritidspedagog och en lärare. Fritids är inlemmat i samma lokaler och det är samma personal.
Det underliga som jag tycker är att fritidspedagogen har ämnes ansvar i matte, ska det vara så? Dessutom så hade mitt barn fått fritidspedagogen som mentor. Förra året hade mitt barn en annan fritids pedagog som mentor. Ska mitt barn gå igenom hela lågstadiet utan att ha en behörig lärare som mentor. Har ni behöriga lärare på era barns skolor?
Svar på tråden: måste fråga

Som mentor

kan man ha vilken pedagog som helst. Det ska inte skilja något alls. Däremot låter det underligt att fritidspedagogen har huvudansvaret för matten. Även om denne är pedagog och har ett stort intresse för matematik så ska det ju vara behöriga lärare som undervisar. Fritidspedagogerna har så mycket annat som de är bra på, bättre att ge dem tid till det. Det jag reagerar på är att barnet har bytt mentor. Men det kanske var någon som slutade. Våra elever har samma mentor genom hela \"lågstadiet\", för kontinuitetens skull. På alla samtal, om inte föräldrarna vill annat, brukar vi dock vara med bägge två. FP är bara i klassen halva dagen och sedan på fritids.
Skrivet av    Sofia*

ja

min dotter har sin \"lekisfröken\" som handledare nu i ettan och hade det förra året med. Jag tycker att det är bra. Det handlar ju inte om att vara behörig lärare eller inte.
Skrivet av    -jenna-

fast jag tycker...

att det är viktigt att ha en behörig lärare som mentor. Mitt barn är blygt och försiktigt, flera av mina kompisar är lärare och de berättade för mig om olika material och självstärkande övningar som kunde vara bra för mitt barn, när jag föreslog detta så visste inte pedagogen vad det var som jag pratade om... Jag vet att det finns behöriga lärare i kommunen som är arbetslösa och ändå så sitter jag i utvecklingssamtal men någon som är obehörig. Fritidspedagogen har massor att ge, hon är jätte bra som just fritidspedagog.
Skrivet av    kaki

Men

jag tycker att det är mycket viktigt att det finns behöriga lärare i skolorna. Det som vi avhandlat på mitt barns utvecklings samtal har ju handlat mycket om själva lärandet, då bör väl en lärare vara bäst lämpad, eller?
Skrivet av    kaki

håller med

Jag vet att det är så att t.ex. fritidspedagoger kan vara mentor, men om mitt barn har mattesvårigheter vill jag vid utvecklingssamtal prat med någon som är kan matte. Har hört att t.om. skolmåltidspersonal kan vara mentorer, jag förstår inte riktigt detta. Skulle vilja veta mer om vad för uppdrag den som är mentor har i så fall, skall man med mentorn kunna prata om lärande och pedagogik eller då skall man kanske vända sig till någon annan än mentorn i så fall och blir det inte väldigt rörigt för föräldrar, alla är ju av olika skäl inte insatta i skolans värld?
Skrivet av    villrådig

Men även..

..fritidspedagogen är behörig till att vara mentor. De har en ganska lång pedagogutbildning som ska innehålla just det du talar om. De precis som lärarna. Men om du inte är nöjd tycker jag att du ska be om att båda är med på samtalen. Att det finns behöriga lärare i kommunen hjälper inte, de kan ju inte ersätta en fritidspedagog, det är de inte behöriga till!
Skrivet av    Sofia*

instämmer

i det Sofia säger och kom oxo ihåg att behörighet inte alltid är = bra och kunnig. Det är nog mer undantag än regel skulle jag tro att lärare kan fler stärkande övningar av den sort du talar om än en fritidspedagog om jag ska vara ärlig.
Skrivet av    Qanna

fast

jag t.ex är behörig i två språk och sitter ändå och pratar med mina mentorselever om deras matte..Den info man som mentor behöver ha inför samtalen får man ju av respektive ämneslärare. Vill man som förälder veta något specifikt som läraren inte vet är jag sälker på att de flesta av oss inte har något problem med att ta reda på det till ett senare tillfälle.
Skrivet av    Qanna

Om ditt barn har svårigheter i matte

så kommer antagligen matteläraren ta ett personligt samtal med er, eller så kan du begära ett samtal med den enskilde läraren. Även om mentorn inte är undervisande lärare så föregås varje utvecklingssamtal av samtal och genomgång av omdömen. Där fritidspedagogen arbetar nära eleverna tillsammans med läraren så har fritidspedagogen med säkerhet god insyn i sina mentorbarns styrkor och svagheter rent ämnesmässigt. Det viktiga i mentorskapet är att skapa en trygg och solid relation mellan mentor och elev. Mentorskapet är inte bara att hålla utvecklingssamtal. Exakt vad som ingår i mentorskapet ser nog lite olika ut i olika skolor. Men grundtanken är att mentorn är den vuxne i skolan som har ansvaret för just den eleven, som är kontakten mellan skola och hemmet, som är den eleven ska vända sig till i besvärliga situationer osv När eleverna med stigande ålder får fler och fler olika lärare så faller ditt argument. En SO lärare har inte nödvändigtvis bättre kunskaper i matte bara för att h*n är behörig lärare. Det borde inte bli rörigare för föräldrar snarare tvärtom. Föräldrarna vet exakt vilken person de ska vända sig till - mentorn. Är det rent pedagogiska frågor så förmedlar mentor kontakten till berörd lärare.
Skrivet av    Lynxan

Vari ligger skillnaden då?

Att en lärare inte är behörig att ersätta en fritidspedagog, är en fritidspedagog behörig att ersätta en lärare? Att de två yrkeskategorierna har olika professioner förstår jag, men det verkar lite oklart hur de skiljer sig åt, och i vilken utsträckning deras olika professioner utnytjas i skolan. För mig känns det som att i skolan vill jag ha en lärare att vända mig till med frågor runt lärandet.
Skrivet av    kaki

tycker

att skolan ibland vänder kappan efter vinden. I dag skall alla kunna lite om allting för att vara så andvändbara som möjligt i systemet, vilket innebär att s.k.spetskompetenser tunnas ut, en fritidspedagog skall kunna vara lärare, en förskollärare kan undervisa på gymnasienivå och tvärtom (i bästa fall med tillägg av någon liten kurs). Alla i skolan skall kunna vara mentorer? Är inte riktigt insatt i lärarutbildningen, men åtminstone på lågstadiet måste väl lärare utbildade på detta stadium ha mer kunskaper om matte och svenskainlärning än en fritidspedagog, som åtminstone av namnet att dömma är mer inriktade på just fritiden.
Skrivet av    villrådig

Ja det kan man undra

En bekant till mig läser på lärarhögskolan och vad jag förstår så blir hon behörig att arbeta med allt från dagisbarn upp till lärare i åk 5. Jag tror att hon vill arbeta med 5-6 åringar men går samma kurser som lärarna.
Skrivet av    milla

Som lärarutbildningen ser ut idag...

..så är en fritidspedagog lika behörig pedagog som en annan lärare, alla lärare läser en gemensam utbildning på 60 p sedan har man olika inriktningar. Med den inriktning jag läser kommer jag kunna jobba både som förskolelärare, grunskolelärare och fritidspedagog. Om hon har valt en inriktning som matematik för mindre åldrar så är hon precis lika behörig som om hon hade jobbat som lärare mattelärare inom skolan.
Skrivet av    Wondergirl

Lönen.

Det är främst lönen som skiljer. En i mina ögon bra skola tar tillvara all personals kompetenser. Om fritidspedagogen är begåvad med en naturlig mattekunskap och har en fallenhet att stimulera inlärning så vore det rent slöseri att inte ta tillvara den resursen. Personen kanske inte vill eller har möjlighet att plugga till behörig lärare i ämnet.
Skrivet av    Lynxan

Vilka spetskompetenser

menar du? Som det har varit med systemet klasslärare så måste ju lärare i de yngre årskurserna ha en väldigt vid kompetens. De måste behärska Sv, Ma, Eng, So, No och kanske även musik. Spetskompetenserna kom inte förrens upp på högstadiet. Numera så är låg,mella och högstadierna avskaffade och uppdelat i yngre (lägre) och äldre (högre) årskurser. Jag är inte helt insatt i dagens lärarutbildningen, men jag uppfattar det som att den är mer spetsad än tidigare. Så en lärare som inriktat sig på matte kan bli klasslärare med ansvar för läsinlärningen hos en första klass. Tycker gott att man kan skrota hela klasslärarsystemet och se till att barnen omges av många olika kompetenser.
Skrivet av    Lynxan

jag håller

helt med dig! Jag jobbar i en 4-5-6 tillsammans med tre andra pedagoger. Vi är INTE klasslärare utan har ett gemensamt ansvar för alla våra barn. De är indelade i handledargrupper där vi har lite extra ansvar. Jag som handledare har utv.samtal, den mesta föräldrakontakten och skriver i deras planderingsbok varje vecka. Sen har vi delat upp oss och gör lite av det vi är bäst på. Jag har tillsammans med en lärare ansvar för so i år 4, sv i år 6 och 5. Alla har matte- och engelska där vi nivågrupperar barnen. När en klass går på prest så sitter inte en ner och planerar, utan då stärker vi upp i de eller den klass som finns kvar. På så sätt står vi aldrig själva med en klass, utan är ofta 2 eller tom tre lärare på en klass. Fungerar perfekt!
Skrivet av    -jenna-

jag menar bl.a. att

i dag kan en förskollärare som jag trodde var inriktade på lägre åldrar gå in och undervisa t.ex. i en elevgrupp på gymnasiet, varför heter det då förskollärare om man har den kompetensen? För att undervisa i matte eller andra ämnen i de lägre åldrarna räcker det väl inte att vara bra i matte, man måste väl ha kunskaper i hur man lär ut och i hur barn lär sig och har alla yrkeskategorier det och så att det täcker inlärning för både yngre och äldre elever? En fritidspedagog måste väl också kunna något och slussa vidare till olika fritidsintressen och då skall de dessutom ha kunskap om att lära ut skolämnen. Sen får man ju så klart hoppas att den som söker ett jobb vet sina förutsättningar och kunskaper, men i dag när det är ont om arbete kanske man ändå tar arbete om man är behörig även om man är mycket osäker på om man klarar det. Jag tror (känner själv flera) att bland de yngre barnen är det en hel del som inte klarar av att ha så många vuxna omkring sig under en dag utan hade känt sig tryggare med någar få, särskilt de elever som har svårigheter och/eller funktionshinder av olika slag.
Skrivet av    villrådig

Jag har aldrig

hört talas om förskolelärare som undervisar på gymnasiet, men det har tydligen du. Var då, undrar jag? De elever som har funktionshinder eller svårigheter så att de behöver resurs i klassrummet får ofta en fritidspedagog till hjälpjag. Fritidspedagoger är uppenbarligen en oerhört kompetent yrkesgrupp :-)
Skrivet av    Lynxan

Fritidspedagogerna...

...brukar vara jätteduktiga på gruppstärkande övningar och har ofta läst mer psykologi än lärarna under sin utbildning. När jag behöver hjälp med att komma på värderingsövningar och liknande så brukar jag vända mig till våra fritidspedagoger.
Skrivet av    En lärare

Jösses

Nog för att lärarutbildningen gjorts om (och blivit sämre) men aldrig att en fritidspedagog har en LÄRARES utbildning. Självklart ska LÄRAREN undervisa i skolan, inte fritidspedagogen. Om skolna väljer att ha två vuxna närvarande på lektion, så är det en bra idé att personen utöver läraren är frfitidspedagogen som känner barnen från fritids. Men fritidspedagogen kan aldrig bli annat än assistent på lektionerna. Aldrig någonsin ska hon ta över lärarens arbete! Hon är inte utbildad för att vara mentor i skolan heller (på fritids har man väl inte mentorskap). Men skolan sparar pengar på detta, en fritidspedagog har lägre utbildning och lön - blir billigare alltså. Tipsa arbetslösa lärare och deras fack att skolan gör så. Protestera hos rektor också! Själv vill jag t ex bli opererad av en läkare och inte av någon sjuksköterska...
Skrivet av    Raggan

Tack

för det, fast jag tror att fritidspedagoger har lika lång utbildning som t.ex. lärare för de yngre barnen. Men om alla som arbetar med barn i skolan har samma kompetens och alla är lika bra på allting behövs det ju inte olika utbildningar och olika yrkesbeteckningar
Skrivet av    villrådig

Jag håller med dig

Det är lärarna som ska ha det pedagogiska ansvaret för barnen och det är läraren som ska vara ansvarig för undervisningen. I den skola jag jobbade förut delade vi det \"sociala\" ansvaret för barnen, d v s hur de agerade i grupp, mobbingfrågor o dyl mellan oss, fritidspedagoger förskollärare, barnskötare och lärare. För att jag som lärare skulle kunna ha halvklasser i t ex matte eller svenska så hade fritidspersonalen ansvar för andra halvan av klassen och hade då antingen någon estetisk verksamhet (måla, hålla på med lera mm) eller någon rörelseaktivitet eller uteaktivitet i naturern. För sådan kompetens har även förskollärare och fritidspedagoger. De har nog bättre kompetens på dessa områden än vad lärare har, eller?
Skrivet av    maisy

Lika lång

Jo, det stämmer nog att utbildningen är lika lång, men det innebär inte att man lär sig samma saker. Fritidspedagoger har inte lika många högskolepoäng i svenska och matematik som lärare har.
Skrivet av    maisy

låter vettigt

och hur har ni det med mentorsuppdraget, Jag håller fortfarande på att jag på utvecklingssamtalet vill prata med den som är ansvarig för undervisningen dvs. läraren, sen om det finns behov är det ju klart också bra om fritidspedagogen kan vara med, som kanske ser eleven på fritids eller i andra situationer med kamrater i skolan som just raster och uteaktiviteter.
Skrivet av    villrådig

Skillnader och likheter

Vissa bitar läser man samma saker oavsett om man är lärare, förskolärare eller fritidspedagog. Men mycket skiljer också. Fritidspedagogerna är inte utbildade för att undervisa, men väl att arbeta med barn i grupp. Att man har både en lärare och en fritidspedagog kopplat till klassen är ju just att man vill ha bägge kompetenserna. Som mentor är det dock inte meningen att man bara ska rapportera om kunskaper. Det handlar mer om att vara en vuxen som barnet kan känna stöd hos. Inom mentorskapet ligger ockås kontakten hem. Men det är bara en del av mentorns uppgifter. Vill du ha kontakt med läraren för att specifikt diskutera ämneskunskaper så kontaktar du läraren. Utvecklingssamtalen är till för att mentor och elev tillsammans ska lägga upp en individuell utvecklingsplan. Du är förmyndare och har därmed rätt att deltaga i dessa samtalet. Till detta är en fritidspedagog lika behörig som en lärare.
Skrivet av    Sofia*

Bra skrivet Raggan! IMT

.
Skrivet av    kaki

Namnet fritidspedagog är lite missledande!

Har hört tal om namnbyte, men det är svårt att hitta ett klockrent namn. Dessutom har nog benämningen för hela kåren (förskollärare, fritidspedagoger, lärare, specialpedagoger) diskuterats fram och tillbaka. Att slussa vidare barn till olika fritidsintressen är nog inget som specifikt fritidspedagoger har som arbetsuppgift eller som ingår i deras utbildning. Det har du fått om bakfoten.
Skrivet av    Ingela E

fast

jag trodde att en av fritidspedagogernas uppgifter är att stimulera och uppmuntra barn till bra fritidsaktiviteter som de kan ha glädje av i framtiden. Att hitta intressen som kanske gör att man inte gör icke önskvärda saker på sin lediga tid är väl viktigt dels har man inte så mycket tid att driva på stan och verkligheten ser ju ut så att en hel del ungdomar nu och säkert också i framtiden i perioder (korta eller långa) går arbetslösa och då blir det extra viktigt med fritidsintressen.
Skrivet av    villrådig

En lätt undran.

Finns det någon mentorskapsutbildning öht på lärarhögskolan? Jag fick min på skolan jag arbetar på.
Skrivet av    Lynxan

Sonen hade första året

i 0-2 en fritidspedagog som hade läst 3.5 år på chalmers. Hon var toppen som huvudansvarig för matte. Sen är det ju inte så att mattekunskapen är särskilt hög hos de flesta lärare på det stadiet tyvärr så en kunnig och intresserad fritidspedagog kan nog vara minst lika bra.
Skrivet av    Jämställd pappa

Varför måste man vara lärare för att undervisa??

Pedagog och ämneskunskap räcker tycker jag. Det finns massor med lärare som inte är särskilt ämnes kunniga när de står och försöker lära ut. Matte är ett sådant ämne där kunskapen borde vara högre.
Skrivet av    Jämställd pappa

Kortsiktigt...

Varför undergräva den enda garanti som finns för att dina barn får någon kvalificerad undervisning alls? Varför inte kräva ändringar vad gäller intagningskriterier till lärarlinjen istället för att börja med det där tugget med att \"varför ska det vara lärare som undervisar\"? Bara för att du vid ett tillfälle hade turen att ha en överkvalificerad fritidspedagog till dina barn så betyder det inte att den lyckträffen infaller speciellt ofta i andra skolor.
Skrivet av    Pip

Jag håller med om att det är viktigt

Men det är fortfarande inte så att en fritidspedagogs huvudsakliga uppgift är att slussa vidare barn mot fritidsintressen. I alla fall inte mer än för en lärare som undervisar i bild, eller en idrottslärare, eller slöjdlärare, eller då elever och pedagoger arbetar med tema/samhällsorientering/naturkunskap, osv. Fritisdpedagoger har oftast huvudansvaret för fritids-tiden på skolan, men en fritidspedagog arbetar med och är utbildad inom mycket mer än så.
Skrivet av    Ingela E

bah!

inte under min tid iaf o jag gick ut 2002.
Skrivet av    4-9SO

Acceptera inte det!!!

Skulle aldrig i livet acceptera det!! Det handlar om att det är billigare för skolan att anställa fritidspedagoger i.s.f. utbildade lärare. Enligt skollagen ska undervisningen bedrivas av behörig personal. Zimba
Skrivet av    Zimba

Om du inte accepterade det

vad skulle du göra då, byta skola för ditt barn? Jag bara undrar för du låter så tvärsäker.
Skrivet av    Lynxan

Jag tycket nog att man skulle ändra hela

lärarutbildningen samt införa en skolledarutbildning på masternivå. Tyvärr är inte lärarutbildning en garanti för bra undervisning. Idag är så många barn starka i sig själva och de har god koll på mer än de flesta vuxna tror. Andra barn är mer osäkra. För att klara av att leda en sådan grupp krävs inte bara pedagogik och ämneskunskap det krävs ledarskapsförmåga. Tyvärr har jag mött för många dåliga ledare inom skolans värld (såväl skolledare som lärare). Många förskolepedagoger och fritidspedagoger har (i vart fall i de skolmiljöer jag har haft förmånen att möta dem) haft mer livserfarenhet och annan erfarenhet som de kunnat addera till sina pepdagogiska kunskaper. Varför utgå ifrån att man inte kan tillförskansa sig kunskap och kompetens på annat sätt en bara genom den utbilding som ges på lärarhögskolorna.
Skrivet av    Jämställd pappa

Sista garantin försvinner

Självklart kan man aldrig garantera att alla människor passar för sitt yrke. Jag har träffat på usla läkare, poliser som borde jobbat med annat och så vidare. Detta trots att de haft rätt utbildning och allt. Men samtidigt, om man skippar den lilla garanti som lärarutbildningen ändå ger, så kan man ju få precis vad eller vem som helst som lärare. Varför skulle en person som inte har lärarutbildning men har \"andra erfarenheter\" vara en bra ledare och pedagog? Vilken garanti finns för det? Jag ser det bara som att det är större risk för ännu större utarmning av lärarkåren. Vad är det som säger att befintliga lärare inte har haft ett annat liv innan de blev lärare? När jag började på lärarhögskolan så låg medelåldern blad de studerande på strax under 30 år, alltså måste de ha sysslat med något annat innan de sökte in. Visst fanns några som kom direkt från gymnasiet men flera hade rest och/eller haft andra yrken eller jobb dessförinnan. Jag är starkt emot att luckra upp kravet på lärarexamen. Den som är tillräckligt motiverad, söker till lärarhögskolan, helt enkelt.
Skrivet av    Pip

Men lyssa

Jag säger inte att man skall förkasta lärare som är utbildade men jag är inte beredd att ställa mig i jublekören och skrika hurra bara för att någon har en examen. Jag säger inte att alla utbildade lärare är dåliga och jag säger inte att alla utbildade lärare saknar annan erfarenhet. Vad jag säger är att jag har träffat på minst lika många bra som dåliga lärare (utbildade som icke fullt utbildade). Jag måste däremot säga att jag inom skolan mött förvånansvärt många dåliga ledare. Och i debatten roppas det på respekt för lärare mm och man hänvisar till hur det var förr. Den auktoritet som utövades då har inget med ledarskap att göra möjligen chefsskap. När skall vi får en svensk skola där rektor är den pedagogiska ledaren och som vågar stå för sitt ledarskap. När jag har samtalat med rektorer så upplever det som svårt att få med sig lärar kollegiet. När skall vi få en rektor som vågar säga (när denne har fått med sig 40-60 % av kollegiet) att ni som inte ställer er bakom skolans (dvs ledarens) pedagogiska mål och den pedagogiska planen måste ändre inställning och ansluta er alternativt söka er till en annan skola där ni kan jobba utifrån ert synsätt. I en skola idag finns det massor av olika lärare med olika utbildning. De riktigt gamla har bara läst in litet pedagogik i efterhand andra är utbildade på sjuttiotalet och vissa har utbildats helt nyligen. Det är ej heller så att skolan överöser sin personal med vidareutbildning i någon större och mer kvallificerad gard eller mängd. Utbildningsbudgeten är i jämförelse ett hån särskilt emot bakgrund av att det är kunskap som förmedlas. Klart att vi måste våga tänka nytt och inte alltid gräva ner oss i vi och dom. Däremot skulle det ställas krav på fortlöpande vidareutbildning (en till två veckor om året) för alla pedagoger som arbeter inom skolan.
Skrivet av    Jämställd pappa

Idel öron!

Men spetsa dina, du också. Ja! Det vore fantastiskt med riktiga rektorer som inte har häcken full med att få ekonomin att gå ihop utan också har tid med att vara pedagogiska ledare. Ja! Det vore ännu bättre att ha riktigt utbildade rektorer som kan skolan och inte består av ett gäng karriärklättrande förskollärare som inte vet något om hur skolan fungerar. Ja! Det vore utvecklande för alla att få genomgå kurser värda namnet, att verkligen få utvecklas inom sitt yrke och inte bara skickas på snuttifierade (billiga) kvällsföreläsningar istället för riktig vidareutbildning. Men dina idéer är i princip utopiska. I mina öron så är din kommentar om att \"måste alla pedagoger i skolan ha lärarexamen?\" bara ytterligare en signal om att utbildningen inte spelar någon roll (fast jag begriper att det inte var så just DU menade - fast skrämmande många tycker så). Med tanke på hur skolornas ledare ofta tänker idag, och hur \"bra\" vidareutbildningen är för befintliga lärare, så är det en enorm risk att säga ja tack till outbildad personal i skolan rent generellt. I bästa fall öppnar man vägen för personer som din fritidspedagog, men i de allra flesta fall kan det bli precis vem som helst som inte har någon pedagogisk bakgrund alls. Troligtivs har den personen även accepterat en ganska låg lön. Jubel från kommunens ekonomer.
Skrivet av    Pip

ja

klart att man måste hålla på utbildning, även om det inte finns några garantier för att läraren passar för sitt arbete. I alla fall blir man ju inte sämre med utbildning än vad man varit utan den. Däremot skulle det inte kosta den enskilde så mycket att utbilda sig, jag vet flera som vikarierat och haft stor fallenhet för yrket, men som redan haft både arbete och utbildning i ett annat yrke och av ekonomiska skäl dvs. gå en utbildning på 3 1/2 år och när man blir klar sen få en lön som understiger den man hade före utbildningen, inte sökt till lärarutbildningen. Hur detta skulle lösas vet inte ja, de som då bekostat sin utbildning skulle ju inte tycka det var kul om andra kom undan med mindre kostnader? Samtidigt missar man ju en del människor som både vill och skulle passa bra i yrket.
Skrivet av    lisa

Jag spetsar och tar till mig

Visst är det så att det saknas ekonomisk frihet (inte alltid pengar i sig) för skolledare. Vad gäller utbildningen av lärare så lämnar den i mitt tycket en hel del övrigt att önska. Det finns mycket som skulle behöva förändras inte kortsiktigt men långsiktigt och med en klart utalad målsättning och ambition. Det krävs mer vidareutbildning under en lärares hela karriär såväl inom ämne som inom pedagogik. Vilken anna verksahet har så litet fortbildning? Vad jag ville understryka var att det finns duktiga pedagoger som inte är lärarutbildade vi får inte slänga bort den resursen. Och det är ju barnens resultat som skulle vara mätare på \"effektiviteten\" i skolan. Resultaten får dock inte hälpas genom att kraven sänks (så som de faktisk har skett särskilt inom matte).
Skrivet av    Jämställd pappa

Det måste gå att karriärsväxla

Skolan och samhället skulle vara hjälpta av om vi hade fler som gick till och från skolans värld. Men vårt samhälle är inte byggt så tyvärr. Vem utbildar sig i 20 årsåldern till lärare för att sen vara det in i pensioneringen?
Skrivet av    Jämställd pappa

Att kraven sänks

Nu är jag kanske ute och cyklar för det här är mina personliga åsikter baserade endast på det jag själv sett, hört och varit med om. Att kraven i skolan sänkts (för det har de) beror på att föräldrarna inte vill att lärarna ska ställa krav på att eleverna själva arbetar och anstränger sig i skolan. Inte förrän i högstadiet och gymnasiet kommer någon sorts prestationskrav i och med betygen. Innan dess ska de vara mysigt och roligt och i första hand lustbetonat inom skolan. Nu låter det som om jag inte tycker att det ska vara roligt att gå i skolan. Så är det inte. Visst ska det i största möjliga mån vara kul, det är inte fel att få utgå från egna intressen i de fall det är möjligt. Läraren ska också anstränga sig att hitta infallsvinklar på det som tas upp i skolan, som berör eleverna och väcker nyfikenheten. Men sedan ÄR det bara så att en del av det jobb som var och en måste göra i skolan inte är jättekul. Det kan finnas perioder då det är jobbigt och motigt och kräver en stor arbetsinsats från eleven. Det får man nästan inte säga till föräldrarna vid ett utvecklingssamtal för då får man i värsta fall sitta och försvara sig för att man uppenbarligen inte gjort elevens skolgång \"lustfylld\". Detta + kravet att alla elever ska nå godkänt i kärnämnena (vilket egentligen är omöjligt) tror jag till slut leder till minskade krav. Finns säkert fler anledningar. Så att kraven minskat i skolan tror jag är en påtryckning från samhället, inte något som kommer inifrån skolan. Skolan har ju kommit att handla mer och mer om att fostra socialt än att vara en läroanstalt med kunskaper i centrum.
Skrivet av    Pip

Jag fick

i alla fall utbildning i att hålla utvecklingssamtal. Gick ut -96. Måste också fråga: har det verkligen examinerats fp redan med lika lång utbildning som lärare? När jag gick (och tills inte allt för många år sedan) så var grundskollärarutbildningen 1-7 längre än både utbildning för förskollärare och fritidspedagoger. Nu är ju inte längden allt, men olika utbildning och därmed olika kompetens är det allt. Jag skulle ställt mig lika frågande som kaki till arrangemanget, även om jag vill tro att skolan har koll på vad de gör.
Skrivet av    Hello