Det här med vänskap

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Det här med vänskap
Skrivet av	Anonym
Just nu är jag så trött på hur en del tjejer bär sig åt mot varandra. Missunsamhet, ren och skär avundsjuka, lågstadiefasoner ("du får inte vara med...") mm mm. Jag skäms ibland för att vara tjej, för tyvärr är det ju oftast kvinnor/tjejer som beter sig så. Har den uppfattningen om mig själv att jag är långt ifrån felfri, men jag duger som jag är, försöker vara "om mig och kring mig" men månar faktiskt främst om mina barn och mig själv, speciellt då jag mår dåligt. Mår dåligt gör jag redan nu eftersom jag brottas med separationstankar och inte mår jag bättre av när en del "vänner" anklagar mig för att ha svikit, inte träffat dem etc etc. Att vi iaf under hela tiden haft telefonkontakt räknas inte, har jag upptäckt. I vissa fall kan jag dessutom se att dessa personer inte heller mår bra men då ska de bara skjuta skulden över på någon annan och framställa sig själva i bättre dager. I mina mörkaste stunder så kommer tankar om både självmord och hämnd men sedan inser jag att de är inte värda det, varför ska jag krypa/stöpa om mig bara för att _kanske_ få vara med i deras gemenskap igen? Tackar min lyckliga stjärna för att jag äntligen hittat mig själv och det är väl en del i problematiken, de vet inte hur de ska hantera mig längre när jag inte är så foglig längre... Är det bara jag som lever efter devisen att riktiga vänner finns till för varandra i vått och torrt, tar det väldigt långt tid mellan man hörs/syns så gör det inget, man tar bara upp tråden där man lämnade den sist, inte behöva förklara en massa för man känner varandra så väl och respekterar varandra och man dömer inte varandra. Det trodde jag i min enfald att flera av mina vänner också levde efter, men inte. Så nu krymper skaran av vänner men de som jag har kvar, de är ovärderliga. Att "göra slut" med vänner är så laddat, det gör man oftast inte utan biter ihop och lider men egentligen borde många göra sig av med vänner som bara stjäl energi. Alla kan inte passa ihop med alla... Eller???
Svar på tråden: Det här med vänskap

Tycker som du
Alla passar inte ihop. Och mår man inte bra när man är med vissa ska man nog inte fortsätta. Jag tycker att riktiga vänner är som du beskriver. Man behöver inte ses varje dag, man vet att dom finns där för en ändå. Ta hand om dom som du känner är riktiga vänner och ödsla inte tid på dom andra. Sköt om dig.
Skrivet av -Malin-
Det...
är därför jag har så få vänner... för jag känner precis som du. Och jag försöker inte skaffa några nya, för jag förstår mig inte på tjejer öht. Killkompisar däremot, skulle jag kunne ha 1000, men då skulle jag inte hinna med nån utav dem. Jag har några få, riktigt nära, som hängt med hela livet och några manliga kompisar, eftersom de är så okomplicerade och raka, och jag är nöjd med det. Jag har till slut slutit fred med insikten om att \"kompisar\" och \"bekanta\" inte är något för mig. Förr kände jag mig alltid ensam och lite utanför, nuförtiden känner jag mig stark och bekväm i det jag har, för jag vet att det är värdefullare. Jag blir inte lyckligare av att spela och göra mig till och känner inte heller något behov, för när jag är jag är jag fantastisk! kram på dig
Skrivet av *Sara

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv