Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Någon med barn som ej trotsat eller trotsat lite..

Skrivet av Malin med Samuel & Hanna
Hej
Samuel blev 2 -år i augusti och jag bäver verkligen för trotsåldern som snart kommer. Ser på Nannyjouren och tänker, nej ska vi ha det så där !!!! Är det vanligt med barn som inte trotsar alls eller bara trotsar lite ??
Svar på tråden: Någon med barn som ej trotsat eller trotsat lite..

Jag har inte

märkt av den förskräckliga trotsåldern, syskon avsundsjuka och allt som barn nu för tiden \"ska\" få igenom. Inte är de några mähän, och visst protesterar de ibland, men ren och skär trots kan jag inte kalla det. Och Nannyjouren är ju extremfall, har aldrig sett nåt sånt i verkligheten.
Skrivet av    MsK

Inte sett i verkligheten?

Det är väl inte regisserade avsnitt :=) Vi hade ingen som helst trots fram till 5 år sexmånader & 23 dagar...sen bröt helvetet löst :=) fast nu är sonen ett halvår äldre & det verkar sakta avtaga... Så det är väldigt olika :=)
Skrivet av    Annette m Malte & Greta

Inte min!

Han har tagit sej igenom utvecklingsperioderna utan några större bekymmer. Nu när han är i sex-årsutvecklingen märker vi det desto mer. Han hittar inte riktigt sej själv. Har blivit mer osäker och kan bli arg på småsaker. Men det är inte så att vi har panik på något sätt. Jag har sett många två-åringar gå igenom det omtalade två-årstrotset. Rent kaos och barn som inte kan hantera känslorna än. Det är en jobbig tid för dom, framförallt tror jag mycket frustration ligger kring att inte kunna uttrycka alla känslor. Jag tycker inte du ska vara orolig alls. Det hör till utvecklingen och skulle han få det jätte-tufft så vill man finnas vid deras sida. Våran lilla tjej är där nu och bara vi är lugna så lugnar hon sej snart. Ju mer ett barn är upprört desto lugnare behöver föräldrarna vara, anser jag. Dessutom så ska man alltid tänka på att barnen vill inte bete sej så här. Dom vet bara inte hur dom ska hantera allt ännu. Två år gamla med massa känslor inombords. Måste vara jätte-jobbigt för dom. Jag kan tipsa om Vi föräldrars trotsboken. Dom tar upp allt detta på ett enkelt och tydligt sätt. Den har hjälpt oss mycket med lill-tjejen!
Skrivet av    Emma

Jo...

det är nog tyvärr precis vad det är, regisserat alltså. Inte helt och hållet såklart men en hel del har de vinklat så att det framstår som betydligt värre än det är. Har hört om att de provocerat fram en del intressanta utbrott också.
Skrivet av    Sara med flicktriss

Om de provocerar & du vet det med säker

het så borde det anmälas! Jag har hört motsatsen, bla en grannes barns klasskamrat har varit med. Men är det regisserat & det gäller barn där de provocerar fram dessa reaktioner är det under all kritik!!!! Den form at trots jag har sett i programmen är väl ganska vanliga? det är ju bara att läsa här, eller är jag helt el ute?!
Skrivet av    Annette m Malte & Greta

Min 6-åring...

visade inte minsta tendens till trots förrän vid 3-årsåldern. Men det är nu vid 6-år som han slagit alla rekord. Min 3,5 års dotter har hållit på sen hon var 10 månader utan uppehåll. Så det finns båda sorter.
Skrivet av    Wondergirl

Inte säker

jag har för mig att det var här jag läste om det, jag kan väl inte påstå att et rävker som underlag för en anmälam =) Någon kände visst någon vars vän varit med i programmet och de hade berättat att teamet var lite besvikna över att de där riktigt färgstarka utbrottet i mataffären (som visst var ett av den familjens större problem) uteblev så mamman fick innan handlingen lova barnet glass och sedan neka till detta och så filmades då barnets utbrott som givetvis kom som ett brev på posten- astaskigt anser ju jag, begriper inte att föräldrar ställer upp på nåt sånt) men det klipptes på ett lite annat sätt om man säger så. Men jag håller med om att den sortens utbrott och brist på s\"snyggt uppförande\" är rätt vanligt (min lilla busiga, högljudda, viljestarka trio skulle nog kunna vara ganska underhållande ;-)) jag tror inte att fallen i de programmen generellt sett är överdrivna även om de säkert till viss del är rätt regisserade för att göra bättre tv. På barnens bekostnad, gör j-t tycker jag. Visst behöver de familjerna hjälp men behöver barnen visas upp i tv när de visar sina sämsta sidor utan att nli tillfrågade om de vill det...= Tror inte det.
Skrivet av    Sara med flicktriss

Det irriterar mig nåt så

vansinnigt att de gör så...för att om man som familj väljer att ta hjälp på ett sådant offentligt sätt, så är det ju extra känsligt för barnen...Men nåt som är bra är att programmen verkar ha hjälpt massor av föräldrar, framför allt med att belysa fenomenet\"trots\" ännu en gång :=)
Skrivet av    Annette m Malte & Greta

hehe

min son var likadan so din dotter :) ett tag vågade man knappt öppna ytterdörren =) bättre nu då han är 4 år. barn som är lugna när de är små brukar få en jobbig tonårskris ;) lycka till jonas
Skrivet av    padre

jag vet att det inte gör det

har kompisar som varit med. Men det de visar filmas under en väldigt kort period.
Skrivet av    nanny

Tack! jag hoppas verkligen att det du & jag har

hört är det rätta!
Skrivet av    Annette m Malte & Greta

Har sett det

En bekant hade världens snällaste lille pojk, hela uppväxten. Inte en protest. Tills han blev 16 år och började knarka, bli anarkist och han är numera inlagd på psyket.
Skrivet av    Anonym

Min dotter...

hoppade över treårs trotset och tar det nu istället vid 5 år.....starka viljor!!!
Skrivet av    Ela

Nej

Vad som är mycket eller lite \"trots\" (ogillar uttrycket eftersom det oftast handlar om utveckling/frigörelse och inte att avsiktligt vara elak) beror nog mycket på vad man själv har för preferenser även om det naturligtvis varierar stort också. Vi har haft våra duster här men så länge jag inte behöver ta det personligt och vet att det är en period som inte är så lätt för barnet heller så tycker jag att det ändå går bra. Man har ju mysstunder emellanåt ändå och rätt vad det är så är allt som bortblåst - till nästa period. Jag tycker Nannyprogrammen är fruktansvärda, verkligen. Nu har jag inte sett de svenska programmen men i de jag plågat mig igenom har jag fått intryck av att förlädrarna antingen inte kunnat sätta gränser eller varit oeniga i uppfostran. Det har inte med \"trots\" (som i utvecklingsperiod) att göra utan handlar om vilsna barn som söker stöd i tillvaron.
Skrivet av    Maja m 3

Artiklar från Familjeliv