Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Ser bara risker och problem?

Skrivet av U
Det är kul att läsa om alla lyckliga människor här, men själv känner jag mig rätt vilsen. Jag är i början av min graviditet, men känner mest oro och bekymmer. Väntar mig många problem, svår förlossning, trötthet, sömnbrist, trots, stress, tonårskonflikter, gamla morföräldrar, ja ni fattar... De fina delarna ser jag inte framför mig, de "vet" jag bara om i teorin.
Vet inte vart jag vill komma med inlägget egentligen - kanske få lite stöd mest? Eller höra om det finns fler som var så här negativa...? Blir det så jobbigt som jag tror, eller orkar man...?
Svar på tråden: Ser bara risker och problem?

Nej! det blir inte alls så jobbigt! ;0)

Jag hade världens lättaste graviditet, förlossningen tog 3 timmar. Dom första 2 månaderna så sov jag väl inte jätte, jätte bra...men sen så har junior i stort sätt sovit från 19.00-6.00. Så klart har han haft sina dåliga nätter som när tänderna har tittat fram. Just nu så är han världens busigaste och gladaste och argaste osv :0) Hur det blir senare vet jag ju inte, han blir 2 år i dec och jag fyller snart 39 år. Men om jag jämför mig med yngre mammor så tycker jag inte att jag är direkt tröttare..snarare tvärsom. Det kommer säkert att gå hur bra som helst för dig! Lycka till så mycket!
Skrivet av    Lotta

jadå

jag har oxå mina tvivel ibland..fyller 40 nästa år i januari då jag även har b.f Jag har tankar som du på hur man ska orka med o inte få sova som man vant sig vid..hur kul det kommer och vara för barnet att ha en 80 årig mamma när man är 40 osv..Men man får ta det som det kommer man vet ju inte hur det blir förrens man är där..kram
Skrivet av    oja39

Äsch

Min mamma var nästan 35 när jag kom och hon är nu 80 och jag 45. Hon är piggare än många 65-åringar och verkar inte alls vara \"åldring\". Är knappt rynkig ens. Ålder är en siffra och högst individuell.
Skrivet av    Dino1

Risker ja, problem nej

För mig handlar HELA ångesten om att något ska hända under graviditeten, att jag ska få sent missfall, att barnet har någon missbildning/skada (inte nödvändigtvis kromosomfel), att barnet ska dö i magen sent... Inga som helst problemtankar om att vara en äldre mamma till en liten bebis.
Skrivet av    Helena

jo det vet jag..

men det är iallafall mina tankar o funderingar
Skrivet av    oja39

Åh jag känner igen mig

Särskilt i början av graviditeten så var jag jätteorolig. Ska kanske tillägg attt det tog oss 2,5 år att bli gravida också så jag bev rädd att det var \"enda chansen\". (Vi hade fått ganska negativa svar från tester på Sophiahemmet också). Men efter v 12 så lugnade jag mig lite - jag tror det hör till att man ororar sig´, man är ju rädd om det lilal livet. Och tyvärr är det så mkt skrämselpropaganda kring \"äldre\" mammors graviditet. Vi bestämde oss faktiskt för att lita på livet om nu bebisen lyckats ta sig hit trots svårigheterna är det nog meningen att den ska vara som den är. Vi har inte ens gjort Ultraljud för att inte störa den gudomliag harmonin i onödan. Vi sa att det gör vi bara om det finns tecken på oro. Jag har mått jättebra hela tiden - är beräknad till 3 december men nu fått foglossning. Det häftiga med det är att man verkligen VILL föda hahahaha Jag läset en jättebra bok om naturlig förlossning förresten av Michel Odent, kan rekommenderas Sen är ju Ina Mae Gaskin en favorit.
Skrivet av    JoJo