Tuffa tag mellan 3-4 års killarna

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Tuffa tag mellan 3-4 års killarna
Skrivet av	Hur mycket ska man acceptera?
De är hela 15 stycken i gruppen och det går vilt till ibland. Personalen är förstås också för liten. Det är en hel del handgripligheter, killarna kritiserar varandras kläder ("Kalle sa att jag hade ful tröja"), kastar sand på varandra, "skjuter" med leksaksvapen (bl a var det PANG PANG på mig när jag skulle hämta min kille tidigare i veckan), den ena inte får vara med och lika med den andre osv. En av min sons bästa kompisars mamma berättade att hennes lille 3,5-åring ofta klagar på ont i magen för att han inte trivs. I går kväll berättade min kille att en annan hade "jagat och stampat på" honom (och de är ändå så kallade kompisar). Stampat vardå? frågade jag oroligt. På foten. Jag beslutade att ta upp det vid lämning i morse och då var det en vikarie + kokerskan som var enda personal att ta emot. Rektorn är sjukskriven, hans ena fröken är sjukskriven på halvtid och den andra (som för övrigt bara är deltidare) vikarierar för rektorn, de skall anställa en ny fsk men har inte lyckats hitta någon, det finns en barnskötare som jobbat i flera månader men som inte får fortsätta om och när de hittat någon fsk...
Svar på tråden: Tuffa tag mellan 3-4 års killarna

Ja tyvärr tycker jag det
återspeglar fsk när det går ( för vilt ) till i en barngrupp dvs, bristen på att styra upp, personaltäthet är jätte viktig. Usch låter väldigt tråkigt tycker jag, att leka cowboy eller kasta sand tror jag är väldigt vanligt, men som sagt återigen där ska ju fsk lärarna styra upp så att inte andra barn tar illa vid sig. De barn som har lätt för att ta för sig mår inte heller bra av att ingen lärare styr upp dom behöver gränsdragningar och barn som är tillbakadragna eller restrektiva behöver ges möjlighet att lyftas fram. Vad är mitt råd ? Gå ihop föräldrar ta en disskusion med fsk chefen om inte det går så gå vidare till kommunen. Försök påverka så mycket ni bara kan. Lycka till.
Skrivet av Rebeccas mamma
Personalen gnäller ALLTID när...
...när jag hämtar upp min 4 -åring, eller åtminstone 3 dagar av veckans 5, att han har knuffats/buffats/brottats/ritat på något annat än papper/ etc. etc. Det är alltid negativ feedback, i princip aldrig något positvt. Jag har numera en klump av oro och ångest varje dag när jag ska hämta honom \"vad ska de säga idag om honom\". Jag har talat med honom hemma ofantligt många gånger att det_är_fel_att_slå eller göra någon annan ledsen med vilje etc. Jag slåss inte, ingen annan i våran familj heller. Jag känner mig bara trött, ledsen och maktlös för jag vet inte vad jag mer kan göra?! Jag kan också känna att lite av ansvaret ligger hos personalen, för som jag ser det bråkar och slår han eftersom det finns utrymme och tillfälle för honom att göra det! Ingen personal i närheten heller, de själva säger att de inte ser incidenten utan reagerar först när \"offret\" skriker.. Situationen känns ohållbar. Snälla ge mig lite tips på hur jag kan gå vidare med detta!!!
Skrivet av Anonym idag

Men vad jobbigt
det måste vara för dig ( er ). Personalen ska ju verkligen se din son, uppmärksamma honom dom ska ju vara med innan det händer. Ok, man kan inte hålla ögonen på barn hela tiden. Men här känns det ju som om dom inte gör annaat en att talar om för dig vad som redan har inträffat. Vi hade en pojke på våran fsk som slogs och bråkade mycket, fsk personalen började lyfta fram och påpeka alla hans possitiva sidor ge mycket beröm och delade in barnen i mindre projekt grupper. Min dotter var en som han slog ganska ofta. Hon fick vara med i samma grupp, och han fick faktiskt en uppgift som han växte enormt med, dvs de hade en kompis dag annordnad, där man skulle göra något possitivt för ett barn som fsk lärarna hade utsett. Man fick ge något possitivt och man fick tillbaka något possitivt. Barnen växte enormt. Sen bör ju fsk lärarna sätta tydliga gränser, t ex målar man på väggen så får man lämna målar rummet och gå ut och komma tillbaka när man sköter sig igen osv.. Ja som du beskriver det nu känns det ju helt fel. Ta en samtalstid med fsk personalen tala om exakt så som du upplever det. Begär en handligsplan och ha efter det uppföljning och utvärdering. Du ska ju inte behöva gå omkring och känna oro, du kan ju inte göra mer en vad du gör, du är inte med honom på fsk, där måste personalen styra upp.
Skrivet av Rebeccas mamma.

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv