flickor hur tänker ni ang. fler barn?

flickor hur tänker ni ang. fler barn?
Skrivet av	molga
Jag har sex underbara barn men är lite sugen på en till. Ibland verkar mannen vara med på noterna om än lite motsträvigt och ibland säger han stopp det räcker nu. Själv är jag vankelmodig emellanåt och hett önskande de andra stunderna. Nu vill jag ju inte "tvinga" på mannen något han inte är beredd på så vad göra. Anledningen till att han är vankelmodig är inte barnet utan bilen, pengarna, ja det praktiska. Sedan vill han resa och leva med mej lite innan vi blir altför gamla (39 nu). Men ska vi ha en till måste det bli snart känner jag. Hur tänker tänkte ni när ni stod i valet och kvalet?
Svar på tråden: flickor hur tänker ni ang. fler barn?

I valet och kvalet vet jag inte
Men jag och maken förlorade det som skulle blivit vår femma nu i maj (är återigen gravid, bf är i juni - läääänge kvar) och då var det mycket funderingar fram å tillbaka... Men dels vill mannen gärna ha ett till biobarn och dels så är jag inte helt färdig med barn känner jag det som så det var inte mycket tvekan där..... Plus att jag hade haft två missfall och en abort innan detta och jag kände att abort var ingen lösning för den förra höll på att ta död på mig själsligt.... Nu väntar jag som sagt var barn igen och detta är nog mitt mest planerade barn någonsin..... Jag har haft bra koll på ÄL och så, det har jag aldrig haft förr och vi har medvetet struntat i att skydda oss och sagt att vi tar det som kommer med glädje.... Men en sexa vet jag inte om jag skulle våga mig på.... Fem känns som en bra siffra..... Men kom tillbaka om två-tre år och fråga då för jag kan mycket väl ändra mig....
Skrivet av -Jessis-
Helt nöjd
Bebissuget är borta för första gången och jag känner mig helt nöjd med mina fyra gullungar! Det är underbart! Sa till mannen att det är så skönt att kunna titta på bebisar nu och tänka \"verkligen jättesöt, men nej, ingen mer för mig\". Då säger karln att han blir sugen när han ser bebisar!!! Jag blev så förvånad - för han var ganska nöjd med 3, men gick med på en fyra. \"Vaa???!!\" sa jag och kände ett litet nyp i livmodern, men då sa mannen \"ja, jo, men det är nog bra nu\". Så om det verkligen var viktigt för mannen med en till så vet man aldrig, men för min del känns det som att det är dags att gå vidare nu och blicka framåt. Njuta av att de blir större och livet antar en annan form! Men fyran kände jag att jag bara var tvungen att ha! Då övartalade jag mannen liiite. Han var rätt lätt övertalad. :o)
Skrivet av Bibbi m Juni + 3 söner

Svårt detta...
har varit här o nosat o velat skriva inlägg just i detta. Här har mannen lite samma attityd som din tror jag, ibland är han helt nöjd o ibland skulle han nog allt kunna tänka sig en till. Jag blir 37 nästa år och skulle vi ha en liten sexa här så vill jag helst ha senast -07. Men då vill jag ha ett fast jobb innan för nu har jag gått på vikariat som gått ut straxt innan fyran o femman skulle ut. Sedan så är det det där med förlossningen, vet inte hur jag skulle klara att vänta på ännu en sådan???? Inte för att jag haft några särskilt långa eller svåra men jag är rädd ändå o den rädslan verkar inte bli bättre..... så hur det blir det får jag ta ställning till om ett halvår eller så helt enkelt..men det står o väger det gör det....
Skrivet av terez m Klara + 4
Sexan får bli en evig längtan
Vi har inte råd med större bil, och det är näst intill omöjligt att hitta större boende. Vi bor nu på 118kvm/5rok, 5 barn och två vuxna. Men vi vill båda två ha minst ett barn till. Jag måste ju vara helt ärlig och säga att känslorna går i vågor och lusten på ännu en baby är självklart starkast just när jag har ägglossning. Den dagen önskan om en till är starkast mitt i värsta pms\'et, är det kanske dags igen. Men min mann och jag är överens om att det enda som hindrar oss i att skapa fler barn just nu är bilen.
Skrivet av Marie-72
Är inte precis i valet och kvalet,
har nyligen fått vårt 6:e barn och vi får nog anse oss nöjda med det. Vårt 5:e barn miste vi, och denna 6:e graviditet var väldigt jobbig psykiskt pga det. Jag vet ärligt talat inte om jag skulle våga en gång till. Bli fri från bebislängtan blir jag nog aldrig, och det är inte lätt att säga att vi inte skall ha fler! Min man är dock helt säker på att det räcker med de 5 vi nu har, men som sagt, själv kommer jag nog aldrig bli fri från suget på fler. Skall vi mot förmodan ha fler så får det inte dröja för länge iallafall, men ännu så länge är yngsta barnet bara 5 veckor, så det är i tidigaste laget att fundera på sådant.
Skrivet av Mimmi

Jag tänkte som så
vid 25 års ålder och nybliven fyrabarnsmor att jag kände mig helt nöjd med de barn jag fött fram. Steriliserade mig när minstingen var fyra månader och har inte ångrat mig en sekund. För mig så var det rätt beslut, jag började skaffa barn som ung, fick fyra i rask följd och nu är det så ofantligt skönt att de börjar bli alltmer självgående. Jag är fortfarande ung (snart 30) och har många år på mig att hinna med mig själv när barnen så småningom flyttar hemifrån. Så jag har liksom aldrig varit i valet och kvalet. Mitt val var att skaffa barnen tätt och sen sätta stopp på bebisfabriken. :)
Skrivet av Nettan
Tänker som du
och vår \"historia\" liknar er. Miste också vår femma. Vår sexa är nu 1år och 8dgr. Kram
Skrivet av Cia m.5 & ängeltös
Min make
är överens med mig- gärna fler om vi får. Du kanske kan övertyga din med att 7 är ett perfekt tal ;-)
Skrivet av Elsa B

Jo det
blir nog fler bebisar här. Men inte än på ett tag. Första vill jag studera klart (2 år) och sen kanske jobba ett litet tag. Men jag är 24 nu så jag har ju inte åldern emot mig. Två till skule jag nog kunna tänka mig. min man är inne på samma linje.
Skrivet av Flingan med fyra
Gärna
blir det fler så inte oss emot. ;-) Sex är dom och det är underbart med alla olika individer dom utvecklats till.
Skrivet av Petra m. 6 troll
Vi
vill nog ha en till någon gång,men det får bli längre fram.6 räcker ett tag...jag har nog försakat det där med resor och \"självförverkligande\",eller snarare,sparat det till vi blir äldre.
Skrivet av Cecilia m fem+bf 16/4-06

Vi är lika gamla som
er och har också sex härliga ungar. Vi känner att det räcker nu trots, eller kanske på grund av, att lillflickan på 1½ är nästan sju år yngre än näst yngsta barnet. Vi har tillräckligt stor bil för en till och skulle säkert klara av en till men har nog faktiskt inte ork till det. Jag blir trött bara jag tänker på att ha mer än ett småbarn=)
Skrivet av Malla med sex barn
TACK ALLA för era tankar. IMT

Skrivet av molga
Jag vill med:)
fast vi har \"bara\" 4 barn. Mannen tyckte det räckte m 2 sedan kom nr 3 oplanerat men välkommen. Nr fyra dröjde några år och mannen var velig om han ville eller ej:/ Ena dagen var det ok nästa var det det inte... När jag sedan blev gravid så gjorde ju jag det för att bråka (han var medveten om att jag inte hade skydd och han ville ej skydda sig). Var i stort sett ensam om graviditeten o fick en hel del skit under tiden, men...Han var med vid förlossningen och av våra 4 goa ungar har han varit mest med lilleman under hans första år. När de andra var små jobbade han dygnet runt. inga problem sedan lilleman kom ut alltså. Senast idag tyckte han att en till är helt ok:)Men vågar jag??? Mådde jättetaskigt sista gången och tyckte förlossningen var HEMSK! De andra har inte alls kännts så jobbiga. Åldern här är 39 så det är ju till att bestämma nu eller aldrig känns det som.
Skrivet av liten jag

Men om han är med på det
känns inte graviditeten lättare att stå ut med då? Han ger kanske mer avlastning om han vill vara med. Lycka till med valet.
Skrivet av Petra m. 6 troll

flickor hur tänker ni ang. fler barn?

I valet och kvalet vet jag inte

Helt nöjd

Svårt detta...

Sexan får bli en evig längtan

Är inte precis i valet och kvalet,

Jag tänkte som så

Tänker som du

Min make

Jo det

Gärna

Vi

Vi är lika gamla som

TACK ALLA för era tankar. IMT

Jag vill med:)

Men om han är med på det

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information