Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Flicka 2½år... hur tidigt märkte ni, och vad?

Skrivet av orolig
Jag undrar om någon här vill dela med sig av en beskrívning av hur dessa symptom, ADHD/DAMP märktes på en flicka i tidig ålder 1-2½års åldern. Det känns som att de flesta får sin diagnos och anar sina misstankar först när det närmar sig skolålder. Jag tycker att allt indikerar på att det är bra ju tidigare man upptäcker "felet" för att hjälpa barnet. Är det någon som fått en diagnos så tidigt?
Svar på tråden: Flicka 2½år... hur tidigt märkte ni, och vad?

inte diagnos, därmeot misstankar

står att läsa i journalen från ca 1 ½ års ålder, Flicka söker för problem i luftvägarna Noterar hög aktivitetsnivå trots feber och infektion. Flickan har också ett uttalat litet sömnbehov, och en hög aktivitetsnivå genom hela dagen. ( Detta visade läkareen mig när vi senare vid 4-årsåldern brörjade tala om adhd, han menade att det fanns indikationer redan som så liten )
Skrivet av    fifi m 5 underbara speciella barn

Misstänkte

redan från tösen var nyfödd. Diagnos fick hon när hon var 6½... Det är bra att få diagnos tidigt, men tidigare än när de närmar sig skolåldern kan man inte räkna med om man vill ha ett tillförlitligt resultat.
Skrivet av    Nettan

ska jag säga något....? hjälp

min allra bästa väns flicka (kallar henne A) är inte som andra jämnåriga, vi har umgåtts nästan varje dag sen våra flickor var 6 resp 7 veckor gamla. Jag är ingen läkare eller medicinskt utbildad person men hamnade av en helt annan anledning på en mycket informativ sida om DAMP/ADHD och kände plötsligt igen sååååå mycket som A. Får känslan av \"kejsarens nya kläder\" och vill så gärna prata med min bästis om detta men det känns otroligt svårt. Vi kan pata om precis allt annat. Mina kanske bristfälliga försök att närma mig ämnet har oftast viftats bort med en rad ursäkter och det känns som att hon inte vill. För A\'s skull tycker jag att det känns viktigt att få hjälp så tidigt som möjligt och av allt jag kan läsa mig till så verkar det ju bara vara en fördel att veta tidigt även om man inte får sin exakta diagnos förens de närmar sig skolåldern. Hur känner ni, skule ni velat att någon tog upp det med er, gjorde någon det, allas tips om detta känsliga ämne mottages gärna!
Skrivet av    orolig bästis

Två saker...

Dels är det väl tidigt för att sätta en diagnos på en 2-årig och har hon motoriska problem till exempel kan man jobba med motoriken utan diagnos. Dels måste föräldrarna be om din opinion innan du ger den. Det finns inte så mycket resurser att tillgå för så små barn. Dagis och skolan måste hjälpa henne.
Skrivet av    mani

Nu var det ju jag själv som misstänkte

vad gäller tösen, men med sonen så slog jag ifrån mig och bortförklarade hans beteende med att han är pojke osv...Där var det dagis som tog upp frågan om jag skulle ta illa upp om spec-pedagogen tog sig en titt på honom då de misstänkte att han kanske tillhörde bokstavsbarnen och jag tyckte det var bra att de sa till. Om din bästis känner dig så pass väl så bör hon också kunna ta din oro på rätt sätt. Kanske kan du skriva ut information om ADHD och låta henne läsa själv? Annars är det inte mycket du kan göra, det är hennes barn och hennes val. Sedan vet jag inte hur gammal flickan är nu men naturligtvis underlättar det ju om man kan ställa diagnos tidigt och då gäller ju att problemen uppmärksammats tidigt.
Skrivet av    Nettan

1-2 år står det i första inlägg

och det är väl lite tidigt!
Skrivet av    mani

Ja

det kan jag hålla med om. Missade nog hur litet barnet var, och är man så liten så kan man ju lugnt ligga lågt några år till och se vad som händer.
Skrivet av    Nettan

Tack för era svar

jag får se hur jag gör men jag tror ju att det där \"någonting\" som är med A kommer vara just någonting så småningom...
Skrivet av    orolig bästis

två och ett halvt är hon *imt*

*
Skrivet av    orolig bästis

Möjligt

men samtidigt, hon är ännu mycket liten och nån utredning görs ändå som regel inte förrän hon är närmare skolåldern. Det är ju inte omöjligt att både dagis och mamman själv reagerar då flickan blir äldre om hon inte varvat ner sig då. Ta det lugnt, se tiden an och se hur hon utvecklar sig. Men just nu; låt henne vara en pigg och glad två-åring med mycket spring i benen.
Skrivet av    Nettan

De barn som får diagnos så tidigt...

...tror jag bara återfinns på autismsidan och där är det en stor fördel att börja träna tidigt. Har flickan svårt med koncentrationen och aktivitetsnivån men inga _påtagliga_ avvikelser i det sociala samspelet och förmågan till kommunikation finns det vad jag kan förstå inte någon poäng i att en eventuell avvikelse får ett namn redan nu. Däremot finns det inget som hindrar att man behandlar ett barn som din väninnas dotter på ett sådant sätt som många med äldre bokstavsbarn behöver göra för atrt barnet ska få större chans att hänga med: att förbereda och vara tydliga när en aktivitet slutar och nästa börjar, att minimera dirstraherande intryck och undvika vissa kaotiska situationer, att kanske ta i barnet när man pratar med det. En lugnare miljö och ett lägre tempo är inget som skadar något barn, oavsett om det finns bokstäver med i bilden eller inte...
Skrivet av    Mammuten

Artiklar från Familjeliv