gnäller hela tiden

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

gnäller hela tiden
Skrivet av	mor till nea 3 år + v.34
Skall det vara så här när de är tre år? vad vi än skall göra blir nea gnällig och skriker till. Hälla mjölk själv, ta på sig strumporn asjälv, hämta jackan. Om vi oj...gör det åt henne blir hon helt tokig och börjar skrika att hon kan själv. Det är inte en gång i veckan utan hela tiden. Bestämmer vi över henne att nu skall vi ta på jackan och gör det jag då blir det inget mer den dagen för då lägger hon sig ner på golvet och skriker tills hon blir blå i ansiktet. Det har avrit mycket nu med att förlora en kompis, en liten bebis skall komma och ändrade lämn och hämtn tiden på dgais. Kanske blir hon orolig för det. Vi försöker vara konsekventa, men då jag är mest hemma med vår dotter och tycker att vår relation med att kompromissa är bra, klart gör hon som jag säger ibland. Pappa är oftast inte hemma med henne en dag och gör vardagliga saker utan när han är med henne åker de alltid iväg och gör något roligt. Det blir som att vi inte står på samma linje. Försöker ta upp detta med min man om hur vi bäst skall göra i olika situationer men han blir mest arg och känne rsig som en dålig pappa. Någonmed bra tips!?
Svar på tråden: gnäller hela tiden

Jadu...
Har själv en mycket bestämd och just nu väldigt gnällig treåring hemma. Har tränat på en äldre variant tidigare (som nu är en gnällig sexåring...!) och tja, vad säger man, det är bara så där? Mitt standardknep är rutiner, rutiner, rutiner. Då vet barnen vad som gäller och man själv får något att hålla sig till när det blir som jobbigast. Naturligtvis får man kompromissa ibland, men en fungerande vardag känns viktig. Sedan är det bra att lära sig knepet att \"räkna ner\". Dvs att säga till i god tid innan man ska göra något. T ex: Nu ska vi snart gå och borsta tänderna. Nån minut senare upprepar man det: Nu ska vi strax gå och borsta tänderna. Osv. När man säger: Nu ska vi borsta tänderna! så springer barnet ofta iväg självmant till ens egen stora förvåning. Till äldre barn kan man säga: om tio minuter..., fem minuter..., två minuter... osv. När barnet är glatt och harmoniskt igen efter ett utbrott kan man också resonera med det om vad som blev tokigt nyss. Det är bra för barn att lära sig att sätta ord på sina känslor! Säga: \"Du blev arg för att du inte fick välja jacka själv\". Men också visa en väg ut: \"Nästa gång kan du SÄGA till mig att du vill ha en annan jacka, du behöver inte skrika!\" Eller: \"Nästa gång ska jag fråga dig vilken jacka du vill ha\" osv. Pappa-problemet är inte så lätt att ta tag i. Det gäller att prata mycket med varandra utan att gå i försvarsställning. Dela upp det roliga mellan er också! Det är inte rättvist att han bara ska göra kul saker.
Skrivet av Icka
jag tycker
inte att hon gnäller, hon visar bara på att hon kan själv. Varför inte låta henne kunna?
Skrivet av eva

klart
får hon kunna själv. Men ibland måste man ju göra saker i alla hast. Skall jag iväg på ett ärende kan det inte vara upp till henne att betsämma när och om vi skall gå, då måste jag ta över ibland och det är då hon inte vill... Oftast vet jag ju att skall jag iväg en viss tid och måste gå då tar jag ju morgonen i lugn och ro och går upp tidigare för att hon skall ha sin tid att klä sig, hälla upp mjölken, Men barn gör inte saker när vi vill de gör saker när de tycker det passar dem... och kanske inte mitt möte i stan.... som jag tycker är viktigare än att hon skall få sätta på sig strumporna alltid.
Skrivet av mor till nea 3 år + v.34
jag svarade på ditt inlägg längre ned
det var meningen det svaret skulle hamnat här uppe men det var samma inlägg så jag blev förvirrad :) och plötsliga möten händer inte så ofta jag har faktiskt inga plötsliga möten alls som jag inte vet om i förväg. så det går alldeles utmärkt att barnet får först testa själv att ta på sig.
Skrivet av Emma

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv