Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Fraga om vardnadsbidrag

Skrivet av fröken k
Jag skulle vilja fraga er som ar for vardnadsbidrag vad exakt det ar som ni skulle vilja fa finansierat. Jag tycker mig ofta se uttrycket "jag skulle garna vilja vara hemma med mitt/mina barn pa heltid men var familj har inte rad". Exakt pa vilket satt menar ni att familjen inte har rad att ha en foralder hemma pa heltid?
Svar på tråden: Fraga om vardnadsbidrag

Så här tycker jag

Jag skulle vilja att min arbetsinsats som pedagog finansierades. Jag anstränger mig att ge mina barn samma \"utbildning\" som barnen i förskolan eller hos dagmamman får. Jag åker flera gånger i veckan på öppen förskola och babysång, detta kostar ju bensinpengar. Dessutom ägnar jag min tid åt att stimulera och sysselsätta barnen när vi är hemma. Förskolläraren och dagmamman får lön för sitt arbete, som är precis samma arbete som jag utför. Om barnen är egna eller andras tycker jag inte spelar roll. (Jag skulle f.ö. inte ha något emot att även ha andra dagbarn tillsammans med mina egna, men min kommun har tyvärr slutat med kommunala dagmammor) Din andra fråga: Om att ha råd. Det jag menar med att vi inte har råd annars är att vi inte klarar oss på bara en inkomst (jag måste ju jobba gratis som dagmamma till mina barn om jag vill vara hemma med dem). I nuläget är jag föräldraledig och får 5000 efter skatt men när de dagarna är slut blir det knapert!
Skrivet av    J m I o L

Jobba gratis som dagmamma

till dina egna barn? Nu får du väl ge dig. Det är din plikt som förälder att ta hand om dina barn, att försörja dem. Om du behöver förvärvarbeta för ditt och barnens uppehälle (vilket de allra flesta behöver) så tillhandahåller staten en subventionerad barnomsorg. För att du ska kunna jobba för bröfödan. Om du anser att det är viktigare att ha dina barn hemma så ha det men likställ det inte med förvärvsarbete. Förvärvsarbete innebär att man arbetar utanför sin egen privata sfär för nån eller något annat. Lönearbete är att utföra arbete för någon eller något utanför den personliga sfären. Du är inte dagmamma åt din barn, du är mamma och gör det som mammor gör, varken mer eller mindre. Vill du att din arbetsinsats som pedagog ska finansieras så får du väl hitta en arbetsgivare. Det behövs kanske personal på din lokala förskola, eller så kanske du kan starta ett föräldrakooperativ.
Skrivet av    Lynxan

Jag tycker att

ditt svar till \"JmIoL\" var ganska hårt! Därför vill jag påpeka att du skrev så här: \"Det är din plikt som förälder att ta hand om dina barn, att försörja dem.\" Om det nu är DIN plikt att ta hand om dina barn och att försörja dem, varför ska staten ta hand om DINA barn medan du gör annat och dessutom betala DIN barnomsorg? Jag tycker att det är fel att värdera annat \"lönearbete\" högre än barnomsorgsarbete, som kan mycket väl ske hemma hos mamma.
Skrivet av    marionette

Men snälla!

Visst det kanske var hårt, men det blir så när folk likställer omsorg om eget kött och blod med förvärvsarbete och tycker att det ska finansieras av det allmänna som jag blir arg. Det är ett I-lands problem som heter duga i mina ögon. Staten tar inte hand om mina barn, de erbjuder en möjlighet för mig att både ha barn OCH försörja dem. Att den blir så dyr att den måste subventioneras beror på att vi har höga krav på kvalitet. Vi kräver god pedagogik och omvård för våra barn, inte bara barnpassning som på barnträdgårdarnas tid. Jag värderar inte lönearbete varken högre eller lägre än att vara hemmavarande förälder, men jag tycker att t.ex. du nervärderar alla de med utbildning som arbetar inom barnomsorgen. Du antyder att det kan utföras av vem som helst som har fött barn. Detta är helt fel, för hur duktig man än är som förälder så kan man inte vara pedagog åt sina egna barn, för dem är man förälder. Att vara pedagog innebär att inte bli uppslukad känslomässigt, föräldrar har en alldeles för nära och intensiv känslomässig bindning till barnet för att kunna vara pedagog till det. Jag upprepar, vill man ha sina barn hemma så får man ha det, men begär inte att staten ska finansiera det. Om man verkligen tycker att staten skall försörja en så får man väl söka socialbidrag. Det borde vara samma sak, fast ser inte lika fint ut på papperet.
Skrivet av    Lynxan

men hur blev du pedagog?

att vara mamaam och att vara pedagog är inte samma sak, inte på långa vägar. Så tyvärr, som mamma utför du inte samma arbete som en pedagog, då är du mamma och inte pedagog.
Skrivet av    ella64

Vidare....

Du verkar inte ha riktig koll på vad ordet försörja betyder. Försörja är att se till att få in ekonomiska medel som betalar tak över huvudet, mat på bordet och kläder på kroppen och eventuell fritid för (en själv och) avkomman.
Skrivet av    Lynxan

Det är ganska enkelt :o)

*Om det nu är DIN plikt att ta hand om dina barn och att försörja dem, varför ska staten ta hand om DINA barn medan du gör annat och dessutom betala DIN barnomsorg?* Det där a_n_d_r_a som yrkesarbetande föräldrar håller på med, som gör att de behöver barnomsorg utanför hemmets väggar, är helt enkelt att dra in skatt åt staten. Staten behöver dessa skatteintäkter och tycker därför att det är värt att subventionera de yrkesarbetandes barnomsorg. Det är det som skiljer lönearbete från att ta hand om sina egna barn i hemmet - det ena gynnar samhällsekonomin, det andra inte...
Skrivet av    jijel

Men det har med att leva pa en inkomst..

Pa 50-talet, nar valdigt manga svenska kvinnor var just hemma pa heltid med sina barn, gick det faktiskt att leva pa en inkomst. Det gick, for man bodde fyra personer i en tvarummare, man hade inga mobiltelefoner, man akte inte pa semester utomlands om man ens alls akte pa semester, barn arvde klader och cyklar av varandra, man lagade all mat fran grunden baserad pa potatis. Kontenta: om man anpassar sin levnadsstandard till 50-talsniva gar det att leva pa en lon an idag. Om man daremot vill bibehalla den hoga levnadsstandard som man ar van vid kravs det att bada vuxna forvarvsarbetar. Da kan man fortsatta ha stor bostad, mobiltelefon, sticka till Mallis pa semester och unna sig hamtpizza da och da.
Skrivet av    fröken k

Självklart är det min plikt

och därför gör jag vad jag vet är bäst för mina barn, och jag gör det gratis. Gladeligen. MEN jag är ändå för ett bidrag, jag anser skillnaden mot mitt arbete i hemmet och dagmammans vara noll och intet. Jag gör helt enkelt exakt samma sak som hon. Ska hennes arbete finansieras till viss del av staten borde mitt också göra det tycker jag.
Skrivet av    J m I o L

Och hur gynnar det staten...

...att människor får socialbidrag? Sjukpenning? Föräldrapenning? Ett bidrag måste inte gynna staten ekonomiskt. Ett bidrag kan man införa för att gynna dem som annars inte kan välja att vara hemma med sina barn. Förutsättningen är givetvis att staten anser att hemmavarande är viktigt för de här barnen - att det är bättre för vissa barn än dagis. Det är alltså inte ett ekonomiskt hänsyn man tar i det här fallet.
Skrivet av    J m I o L

javisst!

Jag är inte främmande för att leva enkelt, absolut inte. Men jag tycker synd om barn som lever så enkelt, för de jämför sig med sina kompisar (och kompisarna jämför sig med dem). Jag vet av erfarenhet, blev själv retad i skolan för att jag var \"fattig\" trots att båda mina föräldrar arbetade (men med låga inkomster). Jag hade inte rätt skor, ärvda kläder, fel leksaker... jag mådde jättedåligt av det och tänker aldrig låta mina barn få det så. Därför hoppas jag innerligt på ett bidrag! Om inte det blir så arbetar jag hellre kvällar och helger eller nåt för att få ihop ekonomin.
Skrivet av    J m I o L

Jasså säger du det...

...men jag har jobbat massor i förskolan. (det är därför jag inte för mitt liv vill att mina barn ska tvingas vara där!) Trots att jag inte är utbildad. Och så ser tyvärr verkligheten ut, det finns mycket outbildad personal både i fsk och bland dagmammorna. Jag tror inte utbildningen är allt. Jag tror det har med person att göra, vissa passar bättre att jobba med barn än andra, med eller utan utbildning (vet många superbra men outbildade både lärare och fsklärare). Jag utför visst samma arbete som en pedagog! Jag har jobbat mkt i fsk som sagt och gör samma saker med mina barn hemma som man gör på fsk.
Skrivet av    J m I o L

Tillägg...

...om jag inte hade barn skulle jag gärna leva på en inkomst under existensminimum (och har gjort det också, jag pluggade utan att ta studielån och finansierade det med extraknäck kvällstid.) Så personligen lever jag gärna enkelt. Men för barnens skull kan jag inte göra det nu.
Skrivet av    J m I o L

Oups det blev fel!

Jag skrev att \"så ser tyvärr verkligheten ut\", tyvärr menade jag inte! För jag tycker inte det gör nåt... blev lite fel där. :) Byt ut tyvärr mot faktiskt. :)
Skrivet av    J m I o L

Jag vill bara få dig

att inse att din familj också \"financieras av det allmänna\", vare sig du jobbar utanför hemmet eller inte. Det kan du väl inte förneka om du utnyttjar \"subventionerad\" barnomsorg. Jag är verkligen FÖR dagis, men också FÖR intelligenta, engagerade föräldrar som vill ta hand om barnen själva. (Tänk att man kan bli både för och för.) Jag nedvärderar definitivt inte alla med utbildning som jobbar inom barnomsorgen - särskilt eftersom jag har utbildning och har jobbat inom barnomsorgen. Och en annan sak som jag VERKLIGEN INTE håller med dig om är ditt påstående: \"Att vara pedagog innebär att inte bli uppslukad känslomässigt, föräldrar har en alldeles för nära och intensiv känslomässig bindning till barnet för att kunna vara pedagog till det.\" Jag håller inte med ditt påstående på så många olika fronter att jag skulle behöva skriva en hel uppsats, ja, en hel bok, bara för att förklara hur emot påståendet jag är.
Skrivet av    marionette

Håller med dig marionette! imt

.
Skrivet av    J m I o L

Så vem som helst kan

ta hand om ungar. Och för att du vet många superbra men outbildade både lärare och fsklärare så kan vi ju skrota lärarutbildningen, lägga ner både förskola och skola och låta folk ta hand om och utbilda sina barn hemma. De gör det ju så bra, bara de blir finansierade av staten. *Stor dos ironi*
Skrivet av    Lynxan

Dygnet runt?

Är det just bara på det som normalt utgör andra människors arbetstid som du tycker att ditt hemarbete som pedagog åt dina egna barn ska avlönas? Varför isåfall? Hur var och varför drar du gränsen?
Skrivet av    CM

Om du inte vill att dina barn

ska få uppleva det du gjorde så får du väl se till att lönearbeta då. Svårare än så är det inte. Du kan inte både ha kakan och äta den.
Skrivet av    Lynxan

Du får gärna utveckla

varför du inte håller med mig i åståendet.
Skrivet av    Lynxan

Jaså var det så jag skrev? *stor dos ironi* imt

.
Skrivet av    J m I o L

Läser du öht mina inlägg? imt

.
Skrivet av    J m I o L

Lärarutbildning är

en bra sak (Jag är FÖR lärarutbildning ifall du kommer att anklaga mig för annat), men saken är att det finns utbildade och betalade personal som inte är så jättebra att ta hand om barnen i verkligheten (de saknar nog KÄNSLOMÄSSIG engagemang) och vice versa: Det finns outbildade och obetalade som är jättebra att ta hand om barnen.
Skrivet av    marionette

Marionett

min familj finansieras av det allmänna ja, har fritis till pojkarna, men jag bidrar genom mitt lönearbete till det allmänna. Jag ligger inte samhället till last.
Skrivet av    Lynxan

Ja det gick att tolka så, Imt

Skrivet av    Lynxan

Nu är jag iofs

inte ute efter en lön baserad på arbetade timmar, utan snarare subventionering per barn som fsk har. Men tex de siom jobbar på dygnet-runt-dagis får ju ändå inte räkna mer än 10 timmar per dag, så det kan väl vara rimligt att räkna så om man nu ändå ska haka upp sig på timmar. Men jag tror du tolkar in mer i vad jag skriver än var där står... jag har mig veterligen inte skrivit att jag vill ha lön för arbetet. Jag vill bara att det ska subventioneras, och det är ju inte riktigt samma sak. Subventioneringen är väl inte timbaserad i fsk heller?
Skrivet av    J m I o L

inte när du blir sjuk heller?

Hur kan du säga att man ligger samhället till last bara för att man inte arbetar just _nu_! Se det i stället som en investering för framtiden. Man investerar i barnens bästa - och där är nog många överens, dagis är inte det bästa alternativet för alla barn! Du tycks tro att föräldrarna vill vara hemma för sin egen skull, inte för barnens.
Skrivet av    J m I o L

Det är det jag gör

Det jag läser är att du vill att dina barn ska ha dig hemma många år, fram till skolan kanske? Att du inte vill att de skall sakna bra (hög?) matriell standard och att du vill att det ska betalas av det allmänna (dvs mig och alla andra som betalar skatt). Rätta mig om jag har fel.
Skrivet av    Lynxan

Jag skrev:

\"Jag tror inte utbildningen är allt.\" Fråga vem som helst som jobbar i fsk, jag tror de flesta håller med. Utbildningen är självklart viktig, men som sagt inte allt!
Skrivet av    J m I o L

just så menade jag! imt

Skrivet av    J m I o L

jag skrev:

\"jag ... tänker aldrig låta mina barn få det så. Därför hoppas jag innerligt på ett bidrag! Om inte det blir så arbetar jag hellre kvällar och helger eller nåt för att få ihop ekonomin.\"
Skrivet av    J m I o L

Jo, fast...

...du skrev nedan att hemmaföräldraskapet blir ett förvärvsarbete om man staten betalar. Därför ville jag veta var du ville dra gränsen mellan det arbete som skulle vara förvärvsarbete och det som skulle vara hemarbete som allt annat. Nej, subventioneringen är väl inte timbaserad men det finns väl hel- och deltidsplatser?
Skrivet av    CM

Njae...

..nog kan jag göra och säga en del saker både på jobbet och till mina barn hemma, men jag kommer aldrig kunna vara pedagog med mina egna barn, dem har jag en helt annan relation till än vad jag har till mina barn på jobbet. Så inte skulle jag kalla mig pedagog till mina egna barn inte, ens om jag var hemma med dem och trots det faktum att jag är utbildad. De står mig för nära helt enkelt. Men visst kan vi göra samma saker, men på samma sätt blir det inte riktigt.
Skrivet av    Lena m_3

Just det ja. :)

*funderar* Ska försöka förklara vad jag tycker... 1. Alltså, det bästa tycker jag vore ett bidrag till hemmavarande, antingen i form av förlängd föräldraförsäkring eller rent generellt som kd vill. 2. Alternativ två vore som nån (du?) skrev ett allmänt skatteavdrag och så ingen subventionering till nån. 3. Tredje bästa vore att man fick räkna även sina egna barn när man är dagmamma så att man får statligt bidrag för alla - dvs då kan man bli privat eller kommunal dagmamma och även tillgodoräkna sig sina egna barn vilket inte går nu. Det är ju mer jobb att ha hand om fler barn så det är faktiskt lite konstigt att de inte räknas idag tycker jag. Det var lite detta jag var ute efter när jag skrev om förvärvsarbete nedan. :)
Skrivet av    J m I o L

Nej iofs...

..._exakt_ samma situation kan det ju inte bli. Men jag menade framför allt att barnen får likvärdig uppväxt om man som förälder försöker efterlikna fsk-pedagogiken och göra ungefär samma sak med barnen hemma som fsk gör. Därför tycker jag att hemmavarandet kan få inräknas i subventionerade barnomsorgsformer. Kanske en lite dyrare omsorgsform än de andra, men kanske det bästa för många barn? Man kan ju i alla fall göra en testperiod i forskningssyfte på några år och sen jämföra barnens utveckling, emotionella beteende osv mellan de olika omsorgsformerna. Visar det sig då att hemmabarnen utvecklas sämre kan man ju ta bort subventioneringen igen.
Skrivet av    J m I o L

Vi är inte överrens

Jag anser att förskolan är bra för barn. Inte alla till 100% (men det finns inget som är) men för det stora flertalet. Jag anser att kombinationen bra föräldrar och bra förskola är toppenbra för bagens barn. Jag tror faktiskt att föräldrar som vill vara hemma i flera år med barnen försöker skapa nån slags tomtebo-lycka som de läst om i sagorna. Att de försöker uppväga för något de själva har saknat. Jag tror inte att de ser till barns behov av andra barn. Jag tror att barn som är hemma till 4-5-6års ålder får svårigheter med att anpassa sig i grupp, i det sociala samspelet med andra barn. Får svårt att ta gruppinstruktioner i skolan m.m. Jag tror att barn som är hemma länge blir isolerade och lillgamla på ett sätt som blir en belastning för dem.
Skrivet av    Lynxan

Så hoppas är inte lika med

att vilja i detta fall?
Skrivet av    Lynxan

Nej verkligen inte

Jag vet många som varit hemma med sina barn (inte bara jag själv) och kan ärligt säga att jag inte alls känner igen det du beskriver. Ta tex min son. Han är mer social än många av sina kompisar (både dagisbarn och dagmammebarn). Han tar för sig på ett självklart vis när vi är på öppna fsk och leker frimodigt med de andra. Han är framåt i utvecklingen. Han anpassar sig mkt bra i grupp (sitter som ett tänt ljus när det är samling och leker bra i grupp). Är inte ett dugg lillgammal. Han är långt ifrån ensam i detta! Jag tror det snarare är en svart bild som dagisföräldrar målar upp för att rättfärdiga sitt val. Det handlar bara om att man som förälder ser till att barnet får lekkamrater. Känner man ingen med barn, eller har ingen öppen fsk i närheten (vi åker 2 mil till vår, men prioriterar det (det är f.ö. lika långt till närmaste dagis)), eller ingen kyrkans barntimme, DÅ, men bara då kan dagis vara det enda alternativet.
Skrivet av    J m I o L

Du skrev:

\"Om du inte vill att dina barn (2005-10-15 16:58:18) Lynxan ska få uppleva det du gjorde så får du väl se till att lönearbeta då\" Och ja, precis, det tänker jag också! MEN det hindrar inte att jag gör allt jag kan för att kämpa för ett bidrag, förlängd föräldrapenning eller liknande.
Skrivet av    J m I o L

Du inser att

öppna förskolan är en form av subventionerad barnomsorg för hemmavarande föräldrar?
Skrivet av    Lynxan

Tråkiga fördomar om barn/föräldrar utanför dagis

Håller med: -Förskolan är bra för barn, men inte till 100% -bra föräldrar + bra förskola = toppenbra Men jag delar absolut inte dina fördomar (hur allmänna de än verkar vara) om föräldrar som valt att vårda barnen hemma. Dina fördomar om barn som vistats hemma är helt fel också. Många barn och föräldrar i Sverige och nästan alla världen över är levande bevis på att dina fördomar är fel.
Skrivet av    marionette

Fördomar eller ej

jag redovisade mina åsikter och vad jag tror. Att jämföra med världen i övrigt går inte, man måste jämföra två (eller fler) likartade länder med likartade förhållanden för att kunna dra några slutsatser. Jag talar om Sverige idag, här och nu, där inte gårdarna längre vimlar av barn med hemmafrumammor.
Skrivet av    Lynxan

Lynxan

Vad är en bra pedagog för dig? Pedagogik är för mig att vara medveten om sitt sätt att förhålla sig. En bra pedagog kan lära ut, är en god förebild, har kunskap om barnets utveckling och har en tanke bakom det h*n gör. H*n kan fånga barnets intresse och möta barnet på den nivån h*n befinner sig. En del kan detta utan att ha läst på högskola, precis som en del kan programmera utan att ha läst den utbildning som man lär det på. Jag som är förskollärare kan enligt ditt resonemang ändå inte vara en god pedagog för mina barn eftersom jag har känslomässiga band till dem? Menar du så?
Skrivet av    Mica fskl

det tror du?

men se det tror inte jag, det kan visserligen SE UT som om du gör samma sak som en utbildad pedagog men det innebär inte att tankarna kving VARFÖR man gör vissa saker är de samma. Till det yttre kan det se lika ut men det betyder inte att den outbildade har en speciell tanke kring varför den gör en viss sak på ett visst sätt. Du som outbildad tycker du gör samma sak, jag som utbildad tycker inte att outbildade gör samma sak.
Skrivet av    ella64

Svarar här också =) Till Lynxan

Du skrev: Jag tror att barn som är hemma till 4-5-6års ålder får svårigheter med att anpassa sig i grupp, i det sociala samspelet med andra barn. Får svårt att ta gruppinstruktioner i skolan m.m. Jag tror att barn som är hemma länge blir isolerade och lillgamla på ett sätt som blir en belastning för dem. Detta anser jag är helt fel om jag ser till de barn jag jobbat med som varit hemmabarn. De har på intet vis suttit instängda med mamma/pappa utan de har träffat barn, varit på aktiviteter i grupp osv. Skillnaden är att de gjort det MED sina föräldrar. Dessa barn är ofta väldigt trygga i sig själva och ofta långt framme kunskapsmässigt. De har ju haft en pedagog, till för bara dem, vid sin sida hela tiden =) Vidare märker jag att dessa barn är mindre stressade, de blir inte lika oroliga då det inte händer saker varje minut. De är också väldigt motiverade och tycker att det är spännande med allt nytt som de inte varit med om innan. För de barn som gått på dagis är verksamheten gammal skåpmat, de har ju gjort samma sedan de var småbarn fast på en annan nivå.
Skrivet av    Mica fskl

Du har märkliga tankar!

Så nu får man inte ha en för nära känslomässig relation till sitt barn för att på bästa sätt kunna vara pedagog till det? Jag tycker PRECIS tvärtom; att ha en nära känslomässig relation SKAPAR de bästa förutsättningarna för det lilla barnets inlärning. Närhet och kärlek skapar trygghet, som i sin tur ger bättre självkänsla, självständighet och social kompetens. Jag anser att föräldrar är de BÄSTA \"pedagogerna\" åt sina små (barn under tre år) barn.
Skrivet av    MmedN

Ge gärna ett exempel på det

Hur menar du \"Till det yttre kan det se lika ut men det betyder inte att den outbildade har en speciell tanke kring varför den gör en viss sak på ett visst sätt.\" Om saken görs på ett visst sätt som anses vara rätt så spelar det väl ingen roll exakt vilken tanke man har bakom? Jag håller med om att fskl ofta har ett annat tänk än bsk eller de som inte är utbildade pedagoger. Däremot tycker jag att de sistnämnda mycket väl kan ha en god känsla vad som är rätt för barnet utan att de kan formulera exakt varför de gör si eller så.
Skrivet av    Mica fskl

MmedN, vem svarar du? =) IMT

z
Skrivet av    Mica fskl

Skillnaden på en

pedagog och en förälder är relationen.För följande påståenden finns naturligtvis undantag, alla föräldrar och pedagoger är inte exakt så som besrives av mig. En förälder älskar sina barn förbehållslöst, upplever olika stadier av symbios med barnet, är sårbar för barnet, har ofta dåligt samvete för sina tillkortakommande gentemot barnet och är mottaglig för känslomässig utpressning från barnet. Barnet står i ett direkt fysiskt och psykiskt beroende till sin förälder och är även det mottalig för känslomässig utpressning från föräldern. En pedagog må älska sin elev/skyddsling men inte förbehållslöst. Pedagogen lever aldrig någonsin i symbios med eleven/skyddslingen är inte lika sårbar, har inte dåligt samvete förutom då denne har handlat uppenbart fel. En pedagog har t.ex. inte dåligt samvete för att h*n spenderar kvällar, nätter, helger med andra människor än eleven/skyddslingen. En pedagog är inte mottaglig för känslomässig utpressning. Barnet står inte i direkt fysiskt eller psykisk beroendeställning till pedagogen och en pedagog har inte känslomässig utpressning som vapen. Och till sist för pedagogen och barnet så är de, hur mycket de än tycker om varandra inte oersättliga - det är föräldrar/egna barn. Man kan som förälder försöka vara pedagogisk i sin uppfostran, men det faller på den känslomässiga bindningen mellan föräldrar och barn.
Skrivet av    Lynxan

Spännande

Har du erfarenhet av många hemmabarn? Vilken ålder börjar de på förskolan? Vet du hur det har gått för dem när de börjat skolan. Jag har inget emot att omvärdera mina åsikter, men jag vill gärna ha konkreta svar för att göra det.
Skrivet av    Lynxan

Förstår vad du menar

men håller inte med. Jag håller med om att skillnaderna mellan förälder-barn och lärare-barn ligger i de bitarna du mycket bra beskrivit, men jag tycker inte att de hindrar den goda pedagogiken. Tycker inte att pedagogiken alls berörs av just de bitarna, ge gärna exempel på i vilka situationer du menar att de skulle vara en nackdel.
Skrivet av    Mica fskl

Att ha en nära

känslomässig relation är som du säger livsviktigt för det lilla barnet. Det har jag aldrig argumerat emot, barnet förlorar inte det genom att tillbringa tid på förskolan heller. Ovan kan du se hur jag förklarar vad jag ser som skillnaden mellan pedagoger och föräldrar. Så märkligt är det inte om du tänker efter.
Skrivet av    Lynxan

Absolut!

Jag har jobbat både på förskola och i förskoleklass (alltså gamla \"lekis\") och barn som börjat vid 3-5 års ålder har jag haft kanske 100-200. I förskoleklass har jag haft ungefär 1-2 i varje årskull. Det som är utmärkande för dessa barn är att de haft mycket engagerade föräldrar. Dessa föräldrar har ju gjort ett medvetet val att avstå från god ekonomi till förmån för att vara hemma med barnen. I några fall har de haft det gott ställt ändå. I 95% av fallen har det varit mamma som varit hemma med dem. Ofta är det ett eller flera småsyskon med i bilden också. Jag tror dock inte vem som helst passar som hemmaförälder. Men de som är det idag får ofta avsaka mycket materiellt och de är starka i sitt val och engagerar sig mycket för barnet. Det har gått bra för dem i skolan. En viss ovana vid stora grupper och snäva ramar gör att några tycker att det är lite jobbigt i början. Men de har funnit sig fort och själva tyckt att det uppvägts av de år de fått i lugn och ro tidigare.
Skrivet av    Mica fskl

Ok ett exempel

Nu är jag visserligen lärare och arbetar inte med små barn, men jag är mamma och de har varit pyttesmå :-) I t.ex en konfliktsituation mellan mig och barnet så är det mycket lättare att lungt och pedagogiskt möta en elevs vrede än att möta mitt eget barns vrede. Mitt eget barns vrede river stora sår i mitt hjärta och kan få mig att agera helt orationellt. Om två av mina elever har en konflikt så kan jag opartiskt medla, har mitt eget barn en konflikt med ett annat barn så är jag näpperligen helt opartisk. Om en av mina elever skadar sig så kan jag hålla huvudet kallt och göra det som är exakt rätt i situationen. Gör ett av mina egna barn illa sig så gör det fysiskt ont i mig och jag kan gripas av panik. Att vara pedagog är ju inte bara att hitta på och genomföra utvecklande och lärorika sysselsättningar, det är även att kunna hantera situationer som är svårhanterliga.
Skrivet av    Lynxan

Vad härligt att höra.

Kul när någon kommer med sakliga argument. Och jag tror att nykelordet var engagerade föräldrar som gått in för att genomföra något. Även fast det inneburit uppoffringar. Som förstått att smakar det så kostar det. Kan väl tycka att det faktum att det är till 95% mammorna som varit hemma inte är så väldigt bra. Gynnar inte direkt jämlikheten, men det är en annan frågeställning.
Skrivet av    Lynxan

Okej

När det gäller konflikter så har jag förmåga att kunna lösa den som opartisk. Har till och med fått beröm från andra föräldrar som inte förstått att ena barnet var mitt =) Jag anser att det är en del av att vara en god pedagog och för min del påverkar inte släktskapet mig i den situationen. Månända är det för att mina barn ytterst sällan hamnar i bråk med andra barn utan nästan enbart med varandra (desto oftare...*ler*) I den andra situationen däremot kan jag hålla med om att man som förälder inte är särskilt rationell. Fast å andra sidan är det inte så ofta det händer större saker. Småincidenter är jag lika \"cool\" (kom inte på ngt bra ord!) med mina egna som andras.
Skrivet av    Mica fskl

Håller med

Mina inlägg handlar ju inte alls om sakfrågan om hemmabidrag, utan bara om argumentet angående att barn som inte går på förskolan missar något. Fast det tror jag att du var med på, att det var det jag argumenterade emot =) \"Smakar det så kostar det\" tycker jag däremot inte riktigt stämmer för dessa föräldrar har ju inte valt den lättaste vägen utan den väg som de tror är bäst för barnet. Kan inte påstå att det är lättare att vara hemma med sina egna barn än att jobba. Tvärtom brukar jag och maken skoja om att vi ska \"gå till jobbet och vila upp oss\". =) Tycker också det är synd att så många av hemmaföräldrarna är mammor. Ofta har papporna enligt min erfarenhet ett mindre symbiosaktigt band till sina barn och det skulle ju enligt dina argument gynna barnet också =) Samtidigt har inte män samma tendens som kvinnor har att bli \"överpedagogiska\". Kan bli tokig på vissa föräldrar (läs mammor) som för 11:e gången på samma kvart förklarar för sin lille Per, 4 år att: \"Men Per, du får ju inte slåss, det gör ju ont. Förstår du det? Då blir barnen ledsna och mamma blir ledsen och då kanske vi inte kan gå hit mer\" osv osv. Barnen blir nästan sönderpratade. Då kan det behövas någon (pappa?) som kort och koncist säger: \"Lägg av att slåss!\" Punkt.
Skrivet av    Mica fskl

Mica

en sak som du inte tänker på i diskussionen är att du ÄR pedagog. I vissa lägen så kommer pedagogen i mig även fram i mitt förhållande till mina egna barn, mycket nyttigt i t.ex. skolfrågor. Jag kan vara superpedagogisk med mina egna. När det skiter sig totalt däremot så är jag bara förälder :-) När dottern var värst som tonåring så kunde jag inte ens stava till pedagog, då var jag bara en \"galen\" mamma som var ett levande gående nervvrak. Hela diskussionen började med att en icke utbildad mamma ansåg att hon gjorde en pedagogs arbete när hon var hemma med sina egna barn. Utgångspunkten var kan en förälder vara pedagog till sina barn, jag hävdar att för sina barn är man i första hand förälder inte pedagog. Är man utbildad pedagog så kan man visserligen delvis tillämpa det på de egna barnen men aldrig på det sätt som man gör med sina elever/skyddslingar. Är man inte utbildad pedagog så är man ännu mindre pedagog till sina egna barn.
Skrivet av    Lynxan

Fniss

Bilden av den förklarande modern var kul. Detta ser iaf inte jag som vidare pedagogiskt (en liten släng av utpressning fanns med också). Att förklara det tydligt en gång, ja, men att upprepa det om och om igen inom loppet av en kvart, nej. Det är nog tur för hemmabarnen att de har en förälder som har lite perspektiv på tillvaron (synd bara att papporna inte får leva i symbios, det är viktigt i föräldra/barn relationen). När jag skrev smakar det så kostar det så menade jag att de föräldrar du beskriver tydligen har insett och accepterat att priset de betalar för att vara hemmaförälder är lägre standard.
Skrivet av    Lynxan

Och hur kämpar du

för detta? Arbetar du politiskt? Eller är kämpa för dig att rösta på ett visst parti?
Skrivet av    Lynxan

Inte i vår kommun

Där är det kyrkan som får stå för den biten.
Skrivet av    J m I o L

Genom att försöka skapa en allmän opinion...

...tex i såna här forum. :) Men jag erkänner att det inte blir mycket mer än så, skulle egentligen vilja engagera mig men har helt enkelt inte tid just nu med två småttingar och allt... och sen när jag FÅR tid är det ju försent att njuta den eventuella frukten av det, ack ja.
Skrivet av    J m I o L

Smakar det så kostar det...

...ja visst, men VEM kostar det för? VEM ska betala med lägre standard? Barnen? Ska de få betala med lägre standard för att få denna stora trygghet, denna pedagog vid deras sida till 100% som Mica beskriver?
Skrivet av    J m I o L

På vilket sätt...

...var mina argument o-sakliga? Citerar från mitt första inlägg i den här debatten: \"Jag anstränger mig att ge mina barn samma \"utbildning\" som barnen i förskolan eller hos dagmamman får. Jag åker flera gånger i veckan på öppen förskola och babysång, detta kostar ju bensinpengar. Dessutom ägnar jag min tid åt att stimulera och sysselsätta barnen när vi är hemma.\" Dvs jag engagerar mig. Och vidare: \"Jag vet många som varit hemma med sina barn (inte bara jag själv) och kan ärligt säga att jag inte alls känner igen det du beskriver.\" Dvs jag har erfarenhet av att barn kan må bra utan dagis.
Skrivet av    J m I o L

J m I o L

Jag vill bara stödja dig och säga att jag håller med dig. Jag vet också att barn kan må bra och lära sig viktiga akademiska kunskaper och bli trevliga, sociala medmänniskor utan att de har varit på dagis ...självklart gör de det! Du ÄR pedagog, med utbildningsbevis eller anställningsbevis i handen eller ej! Peppning, peppning och mer peppning till dig som hemmapedagog. Det är ytterst tråkigt att folk vill nedvärdera det du gör, men det är dina barn som räknas.
Skrivet av    marionette

i gruppaktiviter

kan jag låta alla barn göra samma sak men orsaken till varför jag valt en viss aktivitet kan skilja. Jag kan givetvis låta barnen göra saker för att det är kul, men jag kan ochså göra på ett visst sätt för att just det hjälper ett specifika barn att utveckla någon förmåga de har, utveckla sin tankar kring olika fenomen. Sen undrar jag hur du menar med att man kan göra rätt saker för barnet men inte förklara varför, det går inte ihop för mig. Hur vet man då att man gör rätt om man inte varför man gör det? Jag kan jämföra det med viss träning, man gör en rörelse och den som tittar tycker att man tex är väldigt smidig, men rörelsen i sig kanske inte alls är bra för min kropp, men det såg bra ut....
Skrivet av    ella64

Jag svarar Lynxan IMT

Skrivet av    MmedN

Måste små barn ha "pedagogisk" utbildning?

Du säger \"att vara pedagog och att vara mamma inte är samma sak\". Men vem har sagt att små barn (1-3 år) behöver pedagogisk utbildning? Det är ett nutidsfenomen att tycka så, och ett argument som används flitigt av \"dagismammor\" som vill klanka ner på hemmamammor. Ett barn som är hemma med sin mamma/pappa får mycket större inblick i det VERKLIGA livet eftersom det får följa med sin förälder i dess verkliga liv, dvs när man tvättar, handlar mat, gör ärenden på stan, träffar vänner och andra barn. Den sociala samvaron och \"pedagogiken\" är så att säga inbakad i denna tillvaro eftersom den är verklig och nödvändig för föräldern.
Skrivet av    MmedN

är det vad man

vill göra med sina barn så står det var och en fritt, jag har inget intresse av att mina småbarn ska behöva vara i tvättstugan eller med och handlar, det är skittrist! Att hushållsarbete ska ses som det \"verkliga livet\" är gräsligt, allt det som ingår i hushållsarbete bara ett ont måste och något som helst görs undan så fort som möjligt (tycker jag). Jag tror dessutom att man lär sig vad som måste göras även om man inte börjar innan man fyllt 3 år! Att träffa vänner, gör ärenden osv gör man även om man är en dagismamma! Men visst är det som du skriver\" eftersom den är verklig och nödvändig för föräldern.\" Men är det verkligt och nödvändigt för _barnet_?
Skrivet av    ella64

Det kostar helt riktigt för dig

och din make och även dina barn. Och det är precis som det ska vara. Om du är frisk och arbetsför, inte är ofrivilligt arbetslös, inte har handikappade barn och VÄLJER att vara hemma så får du stå för kostnaderna själv. Hur svårt kan det vara att förstå? Det är du som väljer. Och jag kan inte förstå varför du tycker att jag som är ensam med 3 barn ska hjälpa till att betala din hemmafrutillvaro? Så långt sträcker sig inte min solidaritet. Bidrag skall vara till för att stärka de svaga och utsatta grupperna i samhället, inte för att försörja friska vuxna. Och du är fortfarande INTE pedagog.
Skrivet av    Lynxan

Att skriva

\"jag vet många\" utan att precisera vilka dessa många är eller något som vidare beskriver argumentet är osakligt. Tips; kolla hur Mica byggde upp sitt argument.
Skrivet av    Lynxan

Så engagemanget

gäller bara om det gynnar dig och dina barn? Om du verkligen tror att det är bra för barn så skall du absolut engagera dig när du kan, även om det då är så att säga försent för din egen del. Då skulle du tom bli trovärdig.
Skrivet av    Lynxan

ja, jag kanske

skulle räkna upp en massa fördomar istället - så som du gjorde - du som marknadsför dig som \"pedagog\"! Tips: Läs så att du blir av med dina hemska fördomar. Börja med att läsa den allmänna definitionen av \"pedagog\". Visa mer respekt för andra föräldrar i allmänhet och särskilt för dem som medvetet väljer annat än vad du väljer.
Skrivet av    marionette

Du tar upp...

städning och hushållsarbete som den ENDA som mitt barn som hemmabarn får vara med om. Jag menar bara att det är en del av mitt verkliga liv, precis lika mycket som det är att gå till lekplatsen två gånger om dagen, träffa andra grannbarn varje eftermiddag, åka till badet, hälsa på mormor på fredagar, gå på barndans osv.
Skrivet av    MmedN

Vilken arrogant ton!

Du kanske måste förså att man inte BEHÖVER vara (utbildad) pedagog för att kunna tillhandahålla en fullt fungerande tillvaro för sitt hemmavarande barn. Pedagogiken finns inbakad i den för föräldern nödvändiga tillvaron med alla dess dagliga inslag, plus att tillvaron är \"\"verklig till skillnad mot dagis där verkligheten är upprättad efter en handlingsplan. Jag tycker att du ska visa mer respekt för föräldrar som gör annorlunda än vad DU tycker är rätt. Personligen är jag hemma med mitt barn oavsett om jag får \"bidrag\" eller ej, det är det viktigaste jag gör och jag gör det gladeligen \"gratis\".
Skrivet av    MmedN

Du är så klok!

Jag måste bara säga att det är uppfriskande att läsa dina inlägg, du är så nyanserad och påläst dessutom. Håller med dig i allt du har skrivit.
Skrivet av    MmedN

Det var ett svar till Mica

Skrivet av    MmedN

Du missar helt poängen.

Hemmavarande föräldrar gör säkert ett alldeles fantastiskt jobb med sina barn, men de är fortfarande inte pedagoger. Pedagog är ett YRKE som man UTBILDAS till. Det står fritt för vem som helst att vara hemma med sina barn. Men då får man bekosta det SJÄLV.
Skrivet av    Lynxan

När jag skriver så

använder jag orden \"tror\", \"tycker\" och \"anser\". Det öppnar för diskussion, jag är även villig att ändra mina åsikter om man presenterar vettiga argument. Att kalla min definition av skillnaden mellan pedagog och förälder för fördomar är inget vettigt argument. Om du däremot säger: \"Jag håller inte med dig, jag ser det så här och så här...\" så förs diskussionen vidare. Jag förstår inte hur du tycker att jag brister i respekt mot föräldrar som väljer annat än jag själv. Vill bara inte att det går inflation i yrkestiteln Pedagog. Och jag vill inte försörja er.
Skrivet av    Lynxan

inte alls

jag svarade bara på det du tog upp! Åka på badet, träffa mormor, gå på barndans, träffa grannbarn ..det gör mina barn ochså, + att de går på dgis!
Skrivet av    ella64

det har väl ingen sagt heller

men du blir inte pedagog bara för att du är hemma med dina barn! Vilken handlingsplan menar du att dagis är uppbyggd efter?
Skrivet av    ella64

Vad roligt för dem.

Då kanske man kan säga att dina barn har ganska fullt upp! Om de nu gör ALLT som du nämner plus att de går på dagis så har ni nog inte en ledig sekund.
Skrivet av    MmedN

Missar jag poängen?

Men jag tycker inte att man BEHÖVER VARA PEDAGOG för att kunna ta hand om sitt barn, det är bara din ÅSIKT. Jag har aldrig utgett mig för att vara pedagog, jag är fullt på de klara med att det är ett YRKE som man utbildas till, så du behöver inte betona det hela tiden. Och vilken del av det jag skrev om att jag gärna är hemmaförälder gratis förstår du inte?
Skrivet av    MmedN

Till ella64!

Snälla du, jag har ALDRIG sagt att jag är pedagog, jag tycker inte att jag BEHÖVER någon pedagogisk utbildning för att kunna ta hand om mitt barn. Vilken handlingsplan dagis är uppbyggd efter? Precis som alla andra statliga intitutioner följer även förskolan en (pedagogisk) handlingsplan för hur man ska gå tillväga i olika situationer osv. Jag anser bara inte att ett litet barn BEHÖVER någon sådan utbildning elle vad man ska kalla det för.
Skrivet av    MmedN

Det är J m I o L

som hävdar att hon utför en pedagogs arbete, inte du så varför tar DU åt dig? Det är hon som vill att andra ska finansiera hennes hemmavarande, inte du, så varför tar DU åt dig? Jag har ALDRIG skrivit att man behöver vara pedagog för att vara hemma med sina barn, jag har skrivit att man inte ÄR det bara för att man är hemma med sina barn.
Skrivet av    Lynxan

men vänta nu?

vilken handlingsplan pratar du om? Vilken plan finns i förskolan som talar HUR något ska genomföras? Läroplanen säger inte ett ord om hur, så vilken handlingsplan pratar du om? Det kanske inte är just du som ansett du är pedagog men det finns hemmammamor här som anser att de är pedagoger! Det är inte heller någon att du behöver pedagogisk utbildning för att ta hand om DITT EGET barn!
Skrivet av    ella64

hur då menar du?

dottern går på dans en em i veckan (45 min) mormor var här senast i går em, dottern lekte med grannbarnen efter dagis en dag här i veckan. Hon var med pappa och handlade i morse, hon var mig på stan förra lördagen... så hur menar du att det skiljer sig från dina barn? förutom att vi inte är i lekparken två gånger om dagen (det är den tiden dottern är på dagis) vi ha massor av tid att göra saker tillsamamns och särskilt fullt upp anser jag inte att vi har. Däremot så slipper hon vara med i tvättstugan, hon är med och lagar mat om hon vill, hon hjälper till med städning när hon vill.
Skrivet av    ella64

Det som uppenbarligen skiljer sig...

...är att mina barn är med MIG hela dagen samtidigt som de utför alla de ovan nämda uppgifterna. Dina barn blir ju omhändertagna av en \"pedagog\" under större delen av dagen. Och jag menar inte att det ena är sämre än det andra, alla får göra som det passar dem.
Skrivet av    MmedN

vad vet du om

hur stor del av dagen min dotter är på förskolan? Men självklart, jag ser det inte som något behov att dottern måste tillbringa all sin tid med mig. Hon tillbringar tid med oss (mamma/pappa), med pedagoger och kompisar på dagis, med sina kusiner, med sin moster, med mormor och morfar och olika kompisar. Jag menar inte heller att något är bättre/sämre än det andra utan att var och en väljer själv hur ens liv ska se ut.
Skrivet av    ella64

Oförbehållslöst

En förälder älskar sitt barn oförbehållslöst - utan förbehåll.
Skrivet av    Anonym

Yrla, nu gjorde du en tankevurpa *ler*

Förbehållslöst är utan förbehåll! Barnlös är utan barn =)
Skrivet av    Mica

Jag missförstod nog dig

Jag uppfattade det som att du tyckte att det inte spelade ngn roll om man gjorde rätt om man inte visste _varför_ man gjorde så. För att ta ett enkelt exempel så pratar de flesta på ett annat sätt till barn än till vuxna utan att de tänker på det. Det de gör är rätt, men de kanske inte alltid vet varför. Men genom att se på hur andra gör och genom barnens respons så märker de att det fungerar - inte varför, men _att_. Jag tror fortfarande att man som förälder utan pedagogisk utbildning kan ge barnen allt det de får på förskolan. Är man engagerad, intresserad och motiverad så ser man till att tillgodose barnets alla behov ändå. Om du inte håller med mig där så får du gärna ge exempel på vad barnet behöver som det får på förskolan, men inte kan få hemma med en engagerad förälder.
Skrivet av    Mica fskl

Faaan! :-) Tack!

Tautologi blev det ju. Usch - nu går jag och lägger mig.
Skrivet av    Anonym

Tack marionette! :)

Roligt att höra. :)
Skrivet av    J m I o L

Jag kommer aldrig någonsin sluta engagera mig

Tycker det är en allt för viktig fråga. Inte just vårdnadsbidraget i sig, men det här att försöka verka för att fler ska vara hemma längre. Vårnadsbidraget är ju ett sätt att skapa en morot för att få föräldrar att vara hemma länge, ett annat är att det blir ökad förståelse för bristerna i förskolan. Dit är vi på väg, tror jag, men ännu är det långt kvar.
Skrivet av    J m I o L

Lynxan

\"Att skriva] jag vet många utan att precisera vilka dessa många är eller något som vidare beskriver argumentet är osakligt.\" Jag preciserade visst, jag skrev om min egen son. Att jag inte nämner övriga vid namn är väl inte så konstigt på ett sånt här forum!
Skrivet av    J m I o L

Förlåt mig

Men ETT barn är näpperligen ett sakligt argument. Att precisera är inte att nämna vid namn.
Skrivet av    Lynxan

Hur man kan engagera sig

Om du vill engagera dig så kan du gå med i Haro (www.haro.se) eller Barnens rätt till föräldrars tid (www.barnensratt.se). De jobbar för de här frågorna. Man behöver inte vara mer aktiv än man själv vill och orkar, även passiva medlemmar är ju bra för den sak föreningarna arbetar för, man kan visa att man är många som tycker så.
Skrivet av    En som engagerar sig

Inte hel- o deltidsplatser

Nej, deltidsplatser togs bort när maxtaxan kom, nu betalar alla för heltid.
Skrivet av    Solros

Nej...

...det måste de inte. Ännu mindre anledning att betala ut bidrag till folk som \"är pedagoger åt sina egna barn\", alltså.
Skrivet av    CM

Tack för tipset! imt

Skrivet av    J m I o L

Artiklar från Familjeliv