Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Sååååååååå ont i magen!

Skrivet av M
Här lever vi jätteknapert, verkligen snålt just för att jag ska kunna vara hemma med barnen så länge som möjligt.

Men tiden springer iväg, snart måste jag ta tag i att ansöka om dagmamma eller dagis och det gör att jag nog är på väg in i nån deprission eller nått liknande. Jag mår så fruktansvärt dåligt över att behöva lämna bort mina barn i framtiden. Sonen kommer att var 2,5 år och dottern kommer vara 1,5 år då. Men jag är så osäker på om tex sonen kommer att trivas på tex dagis. Alltså, jag tror ju mer på att barnen mår bäst utav att vara hemma med föräldrarna faktiskt.

Jag har gråtit när jag pratat med min sambo men han verkar så kylig på nått sätt för han säger att vi inte kan gå ner mer i standard än vad vi gjort bara för att jag ska kunna vara hemma. Så vi har verkligen inte råd med att jag ska vara hemma och enbart leva på hans lön.

Alltså jag vet inte vad jag ska ta mig till.

Mitt jobb jag hade innan har jag inte kvar, jag fick en årslön och rätten att gå med i ett vägledningsprogram hos ALT. Så det ska jag ju gå med i sen när dagarna är slut. En tanke jag har är att man kan ju tacka nej till ALT, använda årslönen till att vara hemma med barnen ett extra år men då vet jag inte, det kanske är jättedumt att göra så med tanke på en massa saker.
Svar på tråden: Sååååååååå ont i magen!

Nu är jag inne på helt fel sida...

eftersom jag är allt annat än hemmaförälder... Du kanske kan jobba helg i en affär (mycket OB) eller lösa det som en kompis till mig som jobbar för trygghetsjouren. Då jobbar man nätter och helger. Det du kanske ska fundera på är om din man är ovillig för att ni hamnar för långt ifrån varandra. Det är nog inte alltid så lätt att få ihop det när den ena parten får hemmet som hela sin värld medan den andre får en massa yttre intryck. Hur mår han av att vara huvudförsörjare? Tycker han att det är tungt? Det vore ju trist om ni kom för långt ifrån varandra.
Skrivet av    Missy

Nej, alltså

han har inget emot att vara huvudförsörjare men han säger att vi absolut inte har råd, han vill inte att vi ska gå ner mer än vi gjort i levnadsstandard.
Skrivet av    M

Är det

känslan av att lämna barnen eller att arbeta som är jobbig? Är det att lämna barnen så kanske du kan se dig om efter något arbete du kan utföra när pappan är hemma, så drar du ju ändå in lite pengar. Jag har själv ofta arbetat på oregelbundna tider just för att jag inte har velat ha mina barn på dagis och det har fungerat mycket bra. Visst har det varit lite halvtråkigt att jobba när mannen varit ledig, men vi har båda varit överens om att det passar oss bäst och att vi då får ta en baksida också. När man än arbetar så kan det ju vara jobbigt. Lycka till och tänk på att om du verkligen vill att barnen ska vara hemma så finns det ofta möjligheter.
Skrivet av    71:an Nika

Förstår dej...jag jobbar kväll

för att det ska gå runt. I helgen sa min sambo att skälet till att han jobbar ö mkt är för att vi ska ha det rel. bra. Jag tycker att vi denna vinter har snålat eftersom vi ärvt en hel del FINA vinterkläder, andra år har vi fått köpa nytt. Men de pengarna har ist gått till tandläkare för mej OCH sambon. Huuu. Många tusenlappar kan jag tillägga. 1200 kr för mej sista veckan bara....innan det var det 15000 kr vi var tvugna att ta ett lån för (jag hade väldiga problem med några tänder)....men nu är det klart för ett halvår framåt iaf.... Det är tufft. Man tycker man kan dra ner på vissa saker, o det kan man men det finns ju alltid en maxgräns...o utgifter som andra kanske inte har...vi åker tex inte utomlands alls men därimot har ví andra utgifter...o min sambo har INTE mkt lön alls...
Skrivet av    Mamma till Denise 98 o Minna 03

Hej!

Nu är jag nog helt fel person att råda dig eftersom jag, som har en dotter på 4 och en som skall komma 28/10, också har ont i magen, men det är för att vara hemma!!! Missförstå mig inte nu, jag är ingen karriärist, jobbar som simpel lärare och jag ÄLSKAR verkligen min dotter och min kommande bebbe, men att vara hemma känns så svårt. Vad gör man hela dagarna? Hur sysselsätter man barnen? Hur undgår man att känna sig ensam? Nog, om mig. Vad är mest jobbigt? Att barnen skulle känna sig övergivna av er/dig på dagis? Att någon annan tar hand om dem? Du skrev att du är rädd för att sonen inte kommer trivas? Förstår din oro. Man vill ju sina barns bästa, absolut. Men tänk om de kommer trivas jättebra? De kommer få nya kompisar, nya vuxna att ty sig till plus att när de kommer hem verkar de ju ha världens bästa mamma som tar hand om dem. De kommer lära sig mycket av sina nya kontakter och om dagis känns jobbigt så är väl dagmamma ett superalternativ. Finns det nära er? Hoppas att du inte känner att jag bagatelliserar ditt problem, jag kommer bara från ett helt annat håll.....
Skrivet av    Johanna

Kanske bli dagmamma?

Vet förstås inte om du skulle kunna tänka dig ett sådant arbete men då skulle ju barnen ha möjlighet att vara hemma med dig. Säkert måste man tycka att det verkar vara ett roligt och intressant jobb också! Jag har sökt jobb som dagmamma, främst för att jag tycker det verkar vara ett jätteroligt och intressant jobb! Just nu jobbar jag 50% (ej som dagmamma), har lång resväg genom Stockholms köer, och med bensinskatt, parkering och trängselavgifter går jag nästan back på att jobba \"borta\" + att det är trist. Att jobba i hemmet med barn känns som ett drömjobb för mig, tror att jobba med barn är något av de mest givande och meningsfulla (fast jobbigt förstås också) jobb man kan ha! Har en dotter på snart 4 som nog skulle ha sin allmänna förskoleplats kvar för att inte tappa kontakten med jämnåriga kompisar, även om jag blev dagmamma, så för min del är det helt för min egen skull jag skulle vilja bli dagmamma!
Skrivet av    rollergirl

Tack alla ni....

som svarat. Har funderat lite grand på att bli dagmamma själv så mina barn kan vara hemma med mig ändå men jag vet inte riktigt än. Väntar och kämpar för att ett mirakel ska ske, typ att kommunen går med på att ge oss mammor en del pengar för att vara hemma längre med sina barn.
Skrivet av    M

Artiklar från Familjeliv