Säkerhetstänkande

Säkerhetstänkande
Skrivet av	Rädda mamman
Hur är det med säkerhetstänkandet på era dagis? I dag när jag skulle hämta min lille hade personalen glömt två knivar på bordet på gården, där barnen lekte (delad gård för småbarnsavdelning och vanlig avdelning). Knivarna hade de använt för att dela frukt till barnen. Jag blir fullständigt mörkrädd, när jag tänker på vad som hade kunnat hända. Känns inte längre tryggt att lämna honom där. Vet inte vad jag skall göra.
Svar på tråden: Säkerhetstänkande

Du får lita
på pedagogerna om dömme när det gäller säkerheten. Barnen har fullt upp att leka så de är inte intresserade av några knivar som ligger på ett bord, själv klart ska de inte vara där. Framför allt så vet barnen att knivar leker de inte med. Lita på pedagogerna det mår både du och ditt barn bra av.
Skrivet av Mia.Fskl
Håller både med och inte
Man måste våga släppa taget, det håller jag med om. Ingen annan har precis samma \"stil\" när det gäller säkerhet som man själv, och visst måste man våga lita på att personalen på en förskola klarar att ta hand om ens barn på ett säkert sätt. Samtidigt gör alla människor misstag ibland, och när man som förälder upptäcker att misstag sker som innebär en säkerhetsrisk för ens barn måste man få reagera. Man behöver inte bli arg eller panikslagen och börja fundera på att flytta sina barn från förskolan. MEN man kan säga till - ju fler föräldrar som reagerar desto mer aktuella blir tankarna om säkerhet hos alla. Jag litar helt och fullt på mina barns förskolepersonal, annars skulle jag inte låta dem vara där. Ändå har det hänt saker där jag känt mig tvungen att säga till. Häromdagen fann jag t.ex. min 2-åring lekande utomhus med ett halsband på sig som hon gjort av skosnöre och tjocka träkulor. Jag gjorde ingen stor grej av det hela men gick åt sidan med hennes grupps fröken och sa att det är ett fint halsband och en rolig ide att göra dem, men att jag helst ser att hon inte har sådant på sig under uteleken pga kvävningsrisk. Inga problem, och jag tror inte att det kommer att hända igen. Jag känner också ett ansvar gentemot övriga barn. Om jag ser något som jag VET innebär en risk, och inte vågar säga till av missriktad hänsyn till personalen, hur mår jag då om det en dag skulle hända något med ett barn? Jag har sett föräldrar skälla ut personal efter noter för att deras barn fått äta glass och andra sötsaker på förskolan. Är detta en anledning att säga till, så nog är säkerhetsrisker det. Egentligen är det svårt att kommentera ett enskilt fall som Rädda mammans här ovan, utan att ha varit där, men nog låter kvarglömda knivar på ett utebord som en säkerhetsrisk. Man må kunna lita på personalen, men man kan definitivt inte lita på BARNEN - ett barn i förskoleåldern må veta precis vad som gäller, det betyder inte att de alltid handlar därefter. Och ingen personal har ögon i nacken, obevakade ögonblick uppstår på alla förskolor. Man kan ju också välja HUR man reagerar, och göra det på ett smidigt sätt. I fallet med knivarna hade jag valt att plocka upp dem, och gå fram till någon personal och säga något i stil med \"hoppsan, jag hittade de här på bordet, var kan jag lägga dem så att de kommer utom räckhåll för barnen?\" Då får man fram sin poäng med all önskvärd tydlighet utan att det behöver bli fråga om att rakt upp och ner säga \"vad är detta, kan man inte lita på er?\". Så tycker jag.
Skrivet av CM

Hur vet du
att de inte är intresserade? De minsta barnen är ju inte mer än knappa året, så de vet inte att man inte får leka med knivar. Och på detta bord finns det ofta leksaker barnen får sitta och leka med, såsom färger och pennor. Hade en av fröknarna varit med vid bordet hade jag litat på att hon kunnat hantera situationen. Men nu fanns det inte ens någon vuxen ute. Varför ta med sig knivar ut om man inte kan se till att ta undan dem när man är klar?
Skrivet av Rädda mamman
Du har nog en poäng
i hur man skall uttrycka sig. Samtidigt så är det svårt att i längden uttrycka sig så, när man ser att det inte sker någon förändring. Det har varit många incidenter på vårt dagis. Något barn gav sig till att ta in en sax på småbarnsavdelningen och klippa lite hår (lyckligtvis var det bara hår som blev klippt). Barn har bränt sig duktigt i solen när man inte tagit på dem kläder. Jag har själv fångat upp småbarn som ställt sig upp och druttat ur vagnarna de lämnats i utan sele.... Det känns skitjobbigt. Har inte möjlighet att själv ta hand om min son, så jag har inget annat val än dagis. Samtidigt tycker jag att personalen är bra på det stora hela. De är trevliga och bra med barnen. Men det känns som om de är totalt oförstående när det gäller säkerheten.
Skrivet av Rädda mamman
Nej usch
det hade jag inte alls gillat! Jag hade sagt att jag aldrig skulle gjort så hemma, och att jag skulle uppskatta om de kunde håll aundan just knivar och sånt. Min June hade blivit superintresserad om det legat två vuxenprylar sådär framme och glänst, och jag vill inte ens tänka på vad som skulle kunnat hända! Det är mänskligt att fela, absolut. Men självklart ska du säga ifrån.
Skrivet av cilia m june

Säkerhetstänkande

Du får lita

Håller både med och inte

Hur vet du

Du har nog en poäng

Nej usch

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information