Behöver era kloka synpunkter-att inte få vara med

Behöver era kloka synpunkter-att inte få vara med
Skrivet av	Nina med J-02 och D-03
Sonen är 3½ och har börjat bli så stor att bl a frågan om "att inte få vara med" börjar dyka upp. Jag har jättesvårt att tackla när han säger att någon (kompis eller lillasyster) inte får vara med och leka. Innan jag fick barn och när han var liten hade jag bestämt mig för att det är klart att han måste få tycka själv och vill han inte leka med någon så ska han förstås inte det. Men så lätt är det _inte_ i praktiken tycker jag. Jag har svårt att bemöta det, vet inte vad jag ska säga. Vill säga (och har också sagt nån gång) att "jo, men han/hon kan väl också få vara med er/dig" eller "jamen, tänk på att då kanske du inte heller får vara med en annan gång när du vill vara med och leka med honom/henne". Samtidigt så har ju barn rätt till sin egen lek. Hur säger/bemöter ni detta?
Svar på tråden: Behöver era kloka synpunkter-att inte få vara med

Detta dyker ofta upp
på dagis vad det verkar. Det finns ju hemma med. Jag tycker att man inte alltid behöver leka med alla, men man måste behandla andra väl. Det är en balansgång. Att vara vänlig och inte såra i onödan är viktigt och för att funka i en grupp behöver man låta andra vara med och leka ibland fast man inte riktigt vill. Men man behöver inte tycka om alla, bara acceptera dem. Vi hanterar det genom att prata om hur det andra barnet kan tänkas känna och tycka. Att känna att man inte vill leka med någon är OK, men man behöver ha en tankeprocess mellan kännslan å ena sidan och handlingen och orden å den andra... Man behöver ängna det andra barnet en tanke och i alla fall välja sina ord lite smidigare. Gränsen man balanserar på är ju den mellan att fritt välja vänner (vilket man självklart ska få) och risken att alla utesluter samma person och då bäddar för mobbing. Jag tycker också att det är svårt. Här hemma poppar det upp både \"Du får inte leka med mig\" och \"Då får du inte komma på mitt kalas\" Suck! Sonen hade de uttrycken i sitt ordföråd långt innan han egentligen visste vad de betydde. Just nu funderar jag rätt mycket kring inflytandet de andra barnen har på honom. Det är både en del om hur man uppträder som en \"bra kompis\" och en hel drös saker om hur de faller in i könsroller och hur främst bland flickorna på sonens dagis kläder blivit en acceptansfaktor, så att en tjej på 3 får höra att hon inte får vara med och leka för att hon inte har kjol. urk Fröknarna försöker jobba aktivt för att bryta upp mönster, men någonstans motverkas de. Media? Vissa av föräldrarna? Äldre barn? Jag vet inte... Svårt är det i alla fall. Kanske kan du försöka fråga om hur han tycker att en kompis är och vad som är trevligt och roligt när andra gör. Över lag tycker jag att det är lättare att prata om sån\'t här i lugna stunder och inte i stridens hetta.
Skrivet av Skorpan
Olika
Precis som med allt annat tycker jag det är svårt att säga att jag alltid är konsekvent. Det beror på situationen, liksom. Är det ett barn som är här och hälsar på tycker jag att de kan försöka leka åtminstone - eller hitta på något annat att göra tillsammans. Handlar det om brorsan så tycker jag att de har rätt till sin egen tid då de kan få lov att få vara ifred från varann. Samma om det handlar om brorsans kompis - var och en har rätt till sina egna kompisar utan att behöva släpa på brorsan om de inte vill det (oftast leker de alla tillsammans. På kalas brukar det vara så många barn att det nästan är bäst om var och en väljer vilka den vill leka med - det går inte att kräva att alla leker med alla. Ibland kan jag gå in och fråga om inte den som känner sig utanför passar in i leken ändå eller hjälpa till att hitta en annan grupp att leka med - man går ju inte på kalas för att få känna sig utstött. Ringer kompisar och vill leka frågar jag eller låter barnet prata själv (vid 3,5 år frågade jag).
Skrivet av Mumselimums

Glömde...
Tar de hit kompisar själva så är det självklart att de leker - och att de löser konflikter som leder till \"jag vill inte leka med dig mer...\". Ingen som bjudits in här ska behöva känna att han blivit utkastad för att han inte duger längre. När de var tre år tyckte jag detta var lättare att lösa eftersom de inte var långsinta på samma sätt ännu. Numera är det lite trixigare men samtidigt en spännande utmaning - snacka om att slipa chefstalangerna :-)
Skrivet av Mumselimums
Vi pratar nog inte...
...om såna här djupare saker än med honom, men det borde vi förstås. Anledningen är nog att vi försökt, men känt att han inte är redo än. Han har inte förstått vad det går ut på. Fast rätt var det är så gör han ju det förstås. Måste berätta hur samtalet såg ut alldeles nyss när jag försökte ta upp detta (han var på bra humör): Mamma: J, hur tycker du att en bra kompis ska vara? J: Ja. Men vet du vad som rimmar? Töja och tröja, det rimmar. Så kan det bli, han är liksom inte riktigt med på noterna :) Men sen frågade jag igen och vi fick igång en liten diskussion i alla fall och var överens om att det är bra om man kan säga nej till kompisen man inte vill leka med på ett sätt som inte är elakt, så han/hon inte blir så ledsen (t ex att de kan leka en annan dag, men att det inte passar så bra just nu). Ska nog försöka prata mer med honom om sådana här viktiga frågor, känslor etc. Vi har alltid varit eniga om att det är viktigt, kanske extra viktigt eftersom han är pojke, men som sagt inte riktigt levt upp till det mycket p g a att han inte känts redo. Tack för ditt svar!
Skrivet av Nina med J-02 och D-03
Alltid intressant...
...att läsa hur andra gör i frågor där man själv är \"nybörjare\". Tack för ditt svar.
Skrivet av Nina med J-02 och D-03

Behöver era kloka synpunkter-att inte få vara med

Detta dyker ofta upp

Olika

Glömde...

Vi pratar nog inte...

Alltid intressant...

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information