Ni som har med 3 barn på 4 år

Ni som har med 3 barn på 4 år
Skrivet av	Annas & Emmas mamma
hur mycket klarar en fyraåring av? Kan de fixa en smörgås? Eller kamma håret själva? Vi vill gärna ha ett tredje barn, men vi tycker det är rätt kaotiskt hemma med 2 tättisar, man skall duka fram lunch till 2 hungriga/trötta barn, man skall borsta tänderna på 2 st (som inte vill borsta tänderna), man skall ha koll på vad de är.
Svar på tråden: Ni som har med 3 barn på 4 år

jag har 3 barn.....
fast inte på 4 år, utan på 4½ år..... Barn är olika! Det en 4-åring klarar galant, klarar inte en annan. Och tvärt om. Min 4½-åring brer smör på smörgåsen själv, men klarar inte riktigt att hyvla ost. Hon räcker inte riktigt i kylskåpet heller..... Borsta håret gör både hon och 3½-åringen, men visst blir det bättre om jag gör det..... Olika dagar hjälper de till olika mycket. De hjälper till att duka och att göra sallad. De kan hjälpa till med sortering av tvätt osv. MEN om du tycker att det är kaotiskt med 2 barn, tycker jag att ni ska vänta tills ni tycker att ni har en väl fungerande vardag innan trean kommer. När lillan var nyfödd, klarade syskonen väldigt lite själva. Det är en naturlig reaktion när man får syskon, att man går tillbaka i sin utveckling tillfälligt. Då behövdes det hjälp med all slags påklädning och barnen krävde massor av uppmärksamhet. Det gick över efter ett litet tag. Nu är lillan 4 månader och syskonen hjälper till med massor (fast mycker är ju på deras villkår), men visst kan det köra ihop sig ibland..... Jag har alltså tätt mellan mina två första, men trean är inte en tätis. Mellan henne o tvåan är det 3 år och tre månader.
Skrivet av Cayenne
Jag har tre barn
på lite mindre än fyra år, och jag tycker det funkar kanon! Min 4-åring klarar visserligen att göra smörgås själv, men jag gör det alltid och tycker inte att det är några problem alls. Inte heller att borsta tänder eller fixa lunch. Jag måste säga att jag tyckte att det mycket mer kaotiskt när de bara var två ler. De var ju miindre då också (idag är de 1, 3 och 4½ år) och behövde min uppmärksamhet på ett annat sätt. Nu är tjejerna äldre och har dels varandra att leka med och dels har de ett \"behov\" av att få ta hand om lillebror så han f¨år alltid vara delaktig i tjejernas stoj och stim! Kramisar
Skrivet av Ango m. Paulina -00, Simone -02 & Victor -04

Det går ju inte att kräva att barn..
.. skall klara av sådanna saker. Mina klarar en hel del själva, men jag lägger inte över ansvaret på dem att de _skall_ göra det. Det anser jag vara jag som vuxen som måste ha ork att fixa. Så mitt råd är att om ni känner att ni inte orkar fixa lunch, borsta tänder osv till två barn, så vänta lite med trean. Krafterna kommer att återvända och då kommer garanterat bebissuget tillbaka. (Jag lovar. ;O))
Skrivet av Pilla brorsorna och lilla femman v 28
Ta det
lugnt ! Ställ inga krav på ettan! Ibland är man stor och klarar en hel del, men oftast behöver man också få vara liten och \"krångla\" lite. Ställer man för höga krav: \"Du som är storasyster/storebror, skärp dig! Du kan väl ändå...\" så blir det ofta tvärtom. Känner du att det är kaotiskt med två tättisar, varför inte vänta lite? Det viktigaste är att barnen känner att du hinner med och orkar med dem. Låt barnen känna att de är till glädje! Det låter för mig som om du kommer att njuta mer av trean om ni väntar och längtar lite till... Kram!
Skrivet av Knattarnas mamma
Håller helt med dig!
Mycket bra inlägg!
Skrivet av .

Räkna med
dig själv och vad du orkar med i första hand, resten är en bonus. Tonåringar kan man KRÄVA lite av, men småttingar behöver mest sina föräldrars ork!
Skrivet av Anonym
Jag har tre barn...
på drygt 3 år. Min äldsta är nu 3½ år lite drygt. Han klarar en hel del själv men oftast så gör jag det åt honom, det blir bättre gjort helt enkelt. Han brer aldrig mackor själv... men ibland om han är hungrig och det tar för lång tid innan jag kan fixa i ordning, så går han å tar en torr macka. Det är gott det med tycker han! Han borstar inte håret själv, han kan borsta tänderna själv men man _bör_ hjälpa dom upp till tioårsåldern för att det ska bli tilläckligt bra gjort. Han är jätteduktig med sina småsyskon, passar ofta minstingen och roar henne när jag måste göra nåt annat. Sitter å gullar å får henne å skratta. Men han kan oxå vara urjobbig! Han kan springa iväg när vi är på stan och han kan vägra göra saker å ting. Han kan tvärvägra att gå in och får hysteriska utbrott där han ligger å sparkar, gapar å skriker för att det inte blir som han vill. Det händer inte ofta men det händer! Jag hade inte planerat att få tre barn så tätt. Har faktiskt inte planerat nåt av mina barn. Dom har kommit som härliga överraskningar! När beskedet om tvåan kom, fick jag småpanik... Oj, så tätt?? Hur ska det gå? Kommer det gå? Hur göra med vagn? Med matstol? Med sängar? osv. Allt var kaos. Hade ju tänkt ha 2-2½ år mellan men fick 1½! Min son var ju fortfrande bebis... och så väntade jag en till! Det var kaos i två veckor... sen funkade det! Men visst har det vart jobbigt mellan varven! Åsså skulle vi nu vänta i 4-5 år innan vi skulle skaffa två täta till hade vi sagt. Men runt 2ans ettårsdag så fick vi veta att vi väntade en liten trea. Den gången så tvivlade jag otroligt mkt på både min kropp, min ork och förmåga. Velade länge och funderade faktiskt på det som jag trodde att jag aldrig skulle fundera på! Men efter tolv veckor av gråt och kaos i mitt inre.. så tog jag beslutet att vi skulle bli förälrar till tre små kärleksbarn. Förberedde mig mentalt på allt jobbigt som komma skulle och bearbetade det ena efter det andra problemet som uppstod i mitt huvud. Tillslut så kände jag bara ren lycka över det kommande barnet. Längtade halft ihjäl mig och kände att det här var det allra bästa som kunde hänt! Nu har jag vart tättismamma till tre i 5 månader och det fungerar så otroligt oförskämt bra. Det är mkt lättare än när tvåan kom! Nu har ju de två större varandra. Dom kan roa sig medan jag ägnar mig åt minstingen. Båda barnen var oxå redan vana vid att dela med sig och vana vid att ha syskon. Så omställnignen var inte så stor. Jag visste oxå mer vad det innebar att ha mer än ett barn! Jag kände mig rutinerad för första gången och även om det vissa dagar vart jobbigt (tex när alla tre barnen skrikit och vart på grinhumör hela dan samtidigt) och man har god lust att säga upp sig. Men så somnar dom... och vipps så är allt glömt! Man ser bara allt det underbara och passar på att samla kraft och ork till morgondagen! Just nu så är allt toppen och har varit så i några veckor. Alla barnen är underbara och leker fint, lyssnar hyfsat och ställer inte till med några större besvär. Det flyter på och jag känner att jag är såå otroligt lycklig som mamma. Mina barn är mitt alllt och jag älskar att vara med dom, älskar att ta hand om dom och att uppleva saker tillsammans med dom! Känner du reda nu att det är jättejobbigt, så ska du nog tänka både en och två gånger innan du skaffat ett till. Tycker du att du inte vill något hellre än att ha ett barn till, så börja planera och förbered dig för ytterligare ett barn till. Men tänk igenom det hela i vilket fall och ta reda på om du tror att du orkar. Jag tyckte att det var helt ok med två men trodde ändå att tre skulle bli jobbigt. Min kompis tyckte det var så jobbigt med två att hon tom. avrådde folk från att skaffa barn tätt... Då ska man nog inte ha ett till. Du förstår nog hur jag menar. Nu snöade jag inte på lite andra saker å så... men i grund å botten så hanlade ju allt om samma sak. Lycka till hur det än blir!!
Skrivet av Linn m. N-0110, R-0304 & J-0501
Hej!
Jag har tre barn på 3 år och 2 månader. Och det är JOBBIGT, men roligt. Tycker du att det är kaotiskt nu skall du nog vänta ett tag. Man måste vara redo för barn annars blir det nog ännu jobbigare.
Skrivet av cecilia

tack
för ditt svar (och alla andra svar). Jag hade lite ont om tid när jag skrev, så jag formulerade mig inte tillräckligt rätt, jag tycker att vissa stunder är kaotiska (duka fram lunch till barnen, de äter inte samma mat och jag snurrar runt i köket som en galning), men jag tycker barnen är det bästa som finns och vill numera inte att vi skall få besök på helgerna, för då får jag för lite tid med barnen, gästerna vill också leka med dem.
Skrivet av Annas & Emmas mamma

Ni som har med 3 barn på 4 år

jag har 3 barn.....

Jag har tre barn

Det går ju inte att kräva att barn..

Ta det

Håller helt med dig!

Räkna med

Jag har tre barn...

Hej!

tack

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information