Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Någon här som pluggar?

Skrivet av SA
Vart i så fall o hur fungerar det (om ni har små barn?) Vill så gärna ha tre tätt men vågar man då hoppa på någon utbildning efter? Visst det är individuellt men någon med erfarenhet?
Svar på tråden: Någon här som pluggar?

Tungt!

Alltid något eller någon som får sitta emellan! Rekommenderas inte...
Skrivet av    :-(

Toppen!

Jag har pluggat med barn, samt skall göra det igen då femman är levererad och klar. ;O). (Inte riktigt klart hur och vad än dock.) Jag tycker det är toppen, förutsatt att man kan struturera vardagen ganska bra. Du kan planera din tid lite lättare än med ett 9-17 jobb, och på så sätt vara flexiblare för barnen. Men jag skriver utifrån att jag älskar att plugga, och då blir det ju lite lättare med motivationen. :O) Det beror ju också lite på vilken nivå man pluggar. Jag har pluggat både Komvux och Universitet och KYutbildning. Universitetsstudierna tyckte jag gick bättre, det var bättre organiserat. Men det är ju också olika från ställe till ställe. Lycka till hur du än gör! :O)
Skrivet av    Pilla med brorsorna och lilla femman v 30

Men vad är det som gör...

att det blir tungt? Kan du ge konkreta exempel och ge tips på vad man kan tänka på osv istället??
Skrivet av    Liv m Wille o Filip

Ingen erfarenhet..

av pluggande med barn men ska ev hoppa på en utbildning redan till höste..pirr pirr. Men det kommer säkert att gå jättebra för oss bägge!
Skrivet av    Liv m Wille o Filip

Jag läste..

heltid på distans (högskola) då mina barn var 1&2år. Då hade jag heller ingen barnomsorg. Allt går ju med vilja men det var rätt jobbigt under tentaperioderna. Året efter valde jag att ha barnen hos dagmamma 20 timmar i veckan och upplevde det året ännu jobbigare. Kanske för att jag tagit ut mig för mycket från början... Men med motivation och vilja så tror jag att det går...
Skrivet av    Kattsi

Stöd behövs...

Jag har läst mer eller mindre hela tiden sedan jag fick mitt första barn, nu har jag två små och väntar mitt tredje. De har från början vant sig vid att det finns stunder av dagen då jag sitter och läser (amningstiden går det ju enkelt!) och jag försöker att skriva när de tittar på film, leker eller så. Brukar gå bra om jag sitter på golvet och ändå är \"nära\". Det hänger ju helt och hållet på studiernas flexibilitet, distansstudier är ju guld värt, och hur pass bra du är på att skärma av och koncentrera dig. Det går liksom inte att ha tip top hem och plugga och ta hand om barn. Min man har varit ett bra stöd, tagit över på helgerna och frigjort kvällar. Se till att boka in helt ledig tid bara, så att inte studierna hänger över dig. Personligen skulle jag aldrig ha klarat av att \"bara vara mammaledig\", jag behöver verkligen stimulans utifrån och får en bra självkänsla av att plugga.
Skrivet av    Lycka till!

Tufft

jag föräskte läsa heltid på distans med två barn hemma sambon jobbade heltid. Det gick inte.
Skrivet av    Susanna med Tova -03 & Torkel 041116

Så har jag också gjort.:O/

Fast egentligen borde man ju förstått att det inte funkar att jobba 200 %. *suck* När jag skrev där uppe att jag tycker det var toppen, utgår jag från då jag haft _ett_ jobb, dvs pluggat. Med barnen hemma skulle jag inte heller rekomendera det. Hoppas du har det mindre hektiskt idag!
Skrivet av    Pilla med brorsorna och lilla femman v 30

Jag pluggade när...

tjejerna var små och det gick alldeles utmärkt :-) Perfekt innan dom själv börjar skolan behöver läxhjälp och är uppe längre.
Skrivet av    Madicken-m4

Borde väl tillägga...

att dom gick på dagis och jag läste på Lärarhögskolan.
Skrivet av    Madicken-m4

tänker och funderar på samma sak!

Och jag har kommit fram till att vänta med en eventuell liten trea. Jag känner att jag är så pass ung att jag/vi kan vänta, kanske, 5 år? Alltså få en sista liten avnjutning ; ) Då tror jag att vi gjort vårat! För just nu känner jag mig definitivt inte \"klar\" med barnafödandet, om jag får bestämma! Men samtidigt så vill jag så mycket mer här i livet än och \"nara\" föda barn. Och just nu är det \"perfekt\" för oss att kunna kombinera småbarnsliv med två barn och studier (just nu läser jag teorin till körkortet och eventuellt nästa höst söker jag in på universitetet). Då kanske jag läser ett par år och sen får man se. Vem vet det kanske inte blir fler barn förr oss? Det känns mycket skrämmande men samtidigt så vill jag inte bara gå och \"skaffa\" barn för att jag \"kan\" det (jag har extremt lätt att bli gravid tydligen). Ett barn innebär ett så stort ansvar och till 99 % är det roligt men ja, jag vet inte hur jag ska förklara, jag känner väl att mycket annat lockar i livet just nu TILLSAMMANS med mina tjejer = ) Jag kan nog älta massor om det här. Som du märker är jag inte heller 100% med mina känslor. Men när jag ändå känner en viss tveksamhet så avstår jag, så att säga. Jag vill känna så som jag gjorde innan vi aktivt planerade andra flickan. Jag vill känna den där totala kärleken och entusiastiska känslan av att börja planera en till liten bebis. Då spelar det ingen roll om jag är mitt uppe i studierna eller om något annat känns olägligt just då. För känner man sig 100% med sitt beslut om att vilja ha fler barn, ja då kan inget hindra en. Allt löser sig då, tror jag. = ) Kram, Cerlise
Skrivet av    cerlise med en 3 åring idag!

Artiklar från Familjeliv