Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Ge mig kraft....

Skrivet av A
Hej, är nyfiken på er som har barn tätt för jag går själv i sådana tankar. Min dotter fyllde precis ett år och min sambo vill gärna försöka få ett syskon till henne ganska snart. Själv är jag kluven, jag tänker mkt på det, fantiserar om en eventuell bror eller syster och vet i hjärtat att jag vill ha minst två barn i mitt liv (om jag har lyckan att bli gravid igen vill säga.) Att få barn tätt skulle också vara bättre för min SGI och eftersom jag är arbetslös kan jag ju lika gärna fortsätta vara mammaledig. MEN: Jag är så trött!!!!!! Lilltjejen är livlig och älskar att springa och röja - underbart att hon är glad men det tar så mkt energi. Jag har också behov av egen tid och den är ju rejält nerskuren sedan dottern kom. Ni som har flera barn tycker väl att jag är en vekling... men faktum är att jag känt mig håglös och ledsen inombords den sista månaden. känner mig också ensam på dagarna, har inga vänner som är hemma, öppna förskolan är stängd på sommaren etc. Vill inte ha käcka tips, men gärna lite stöd och pepp... Hur har ni resonerat kring att skaffa barn nr 2? Av längtan och kärlek eller även av t ex praktiska/ekonomiska faktorer?
Svar på tråden: Ge mig kraft....

Vet du vad jag tycker...

...jag tycker inte det låter som om du är redo för ett till barn. Tycker inte man ska få ett till barn just för den skull att SGI går ut och det är mer smidigt med ekonomin o så. Det är ju ett barn man talar om, en egen liten individ som kräver sitt och behöver all den kärlek den kan få. Tycker inte alls du är en vekling, varför skulle man vara det bara för att man vill ha just ett barn? Iaf som svar på din fråga så resonerade vi som så att eftersom bebissuget var så starkt så såg vi inget negativt med o försöka få en till liten familjemedlem. Så här var det längtan som gjorde det och något inom mig har alltid velat ha tätt mellan barnen, kanske just därför att det är mer en 10 år mellan mig o mina syskon. Sen att jag fick samma SGi som innan det såg jag bara som en bonus *ler*. Är ju också arbetslös sen efter min mammaledighet och skulle dte gå mera en 2,5 år innan nästa kommer så skulle den sänkas så visst det har ju en liten betydelse för skulle dne sänkas skulle vi inte ha råd med ett barn till, men i så fall skulle jag helldre ha väntat o arbetat upp SGI igen. Hoppas du hittar kraft och kommer fram till ett bra beslut. Kramar
Skrivet av    Sessan m A-03 & W-04

Resonerade inte alls

När den äldre var 6 mån så \"blev\" jag gravid (helammade). Vi hade inte planerat varken ettan eller tvåan, och det var nog det bästa vi kunde ha gjort. När man får syskon till sitt barn, så kommer energin och fokus byta plats. När ett livligt äldre barn får ett syskon tätt, så blir det ju en kompis, en lekkamrat. Jag har ju tonåringar idag, och har ju hunnit fundera en hel del om alla plus och minus att ha syskon tätt eller inte. Har själv en syster som det är 2,5 år mellan. Mellan tjejerna är det 15 månader. Gå efter hur din egen kropp mår, hur du känner inför en ny graviditet. För man kan aldrig bestämma i förväg hur ett syskonpar ska fungera. Ni ska ju ändå leva längre än både arbetslöshet och förskola. Oj, nu blir jag snart filosofisk här... hehe.. det var inte meningen. Hoppas jag kunde hjälpa till lite. Men fråga gärna om du vill.
Skrivet av    Lena_O

Av kärlek

Jag är har nollad SGI så för dens skull behöver vi inte tänka på när och hur vi skaffar barn. Jag får mina 180 kr/dag och varken mer eller mindre. Vi ville han barn tätt eftersom vi båda tror att barn mår bra av att ha syskon i nära ålder och så ville i ha ett till barn. Vi har 15 månader mellan barnen och en väldigt praktiskt fördel har vi fått av det. Storasyster har sluppit dagis eftersom jag kunde börja plocka av lillebrors FP när hennes tog slut. Jag känner nu att jag skulle vilja ha fler barn, men väljer att vänta av prakatiska/ekonomiska -själ. Vill bla försöka jobba upp SGI lite grann.
Skrivet av    Susanna med Tova & Torkel

Vi har 20 månader mellan..

och det kan stundtals vara jättetufft, även om det för det mesta är härligt med. Vi tänkte iinte så mycket alls när vi gjorde Filip, förutom att det kändes rätt. Men spontant när jag läser ditt inlägg får jag intrycket av att ni mår bra i att kanske vänta ett tag? Med tättisar (första tiden) får man ännu mer begränsad egentid.
Skrivet av    Liv m Wille o Filip

Vi har...

19½ månad mellan ettan och tvåan och då var det så att vi verkligen ville ha tätt och försökt ett bra tag innan tvåan ville komma. Vi gjorde det av kärlek. Vår äldsta var ett mycket lugnt barn så vi märkte knappt honom. Mellan tvåan och trean har vi 16 månader. Han kom fast vi inte ville. Men av känslomässiga och praktiska skäl så tog vi emot honom med öppna armar. hade vi då vetat hur vild vår tvåa skulle bli hade vi nog tänkt till en extra gång faktiskt. Dessutom verakr trean bli exakt lika energikrävande som tvåan. Jag är aptrött för det mesta och den ensamtid jag har tillbringar jag i stallet. Sedan är man runt barnen övriga 21-22 timmar per dygn. Trots att det är så extremt jobbigt och jag är aptrött så glädjs jag åt mina underbara barn. Dessutom ser jag hur mycket glädje de har av varandra. HUr du än gör så kom ihåg att barn trots att de är asjobbiga ibland skänker en otroligt mycket glädje och kärlek. Massa lycka till med ditt val och styrkekramar så du orkar med den energikrävande.
Skrivet av    Mysaan med boysen

Varför inte vänta ett par år?

Båda måste känna 100% för tätisracet tycker jag. Det är jobbigare med tätisar och känner du dig redan nu trött så kommer du inte bli mindre trött sen. Om jag ser till mina killar så har de varit som livligast i åldern ca 16 månader till 30 månader... och ditt barn är ju inte ens där och när det kommer dit så kanske du dessutom sitter med en nyfödd. Jag har några kollegor som brukar säga att ca 3,5 år är bra att vänta mellan barnen... de menar då att man har inte glömt hur man tar hand om småbarn men man har ändå hunnit vila ut och \"göra lite saker\" sen värsta småbarnsåren. Tätisar är underbart, men som sagt, är man minsta osäker så tycker jag man ska vänta med att skaffa _planerade_ tätisar. (Sen är ju inte alla tätisar planerade :-P)
Skrivet av    LottaJ

Håller med..

många andra här inne.. Visst kommer det vara kul med tätisar o det finns mkt fördelar men just nu har vi det väldigt tufft i värmen med en VÄLDIGT aktiv ett o halvtårskille o en liten bebis på snart två månader.. Ibland blir ju tyvärr Jesper lidande när orken tryter.. Inget jag ångrar absolut inte men det är tufft.. beror nog på hur barnen är med.. En kompis har lika som mig mellan barnen men hennes äldsta är så mycket lugnare än min så det gör skillnad.. Känn efter noga tycker jag. Tycker det låter som du kanske borde vänta?? Bara du själv vet ju vad som känns rätt men man får ju knappast mer tid efter tvåan.. jag har ingen egentid alls just nu.. Kram o lycka till vad du än väljer!
Skrivet av    Annica m Jesper dec-03 o Ludvig maj-05

Vi

skaffade barn av kärlek och längtan. Nu har vi fått veta att äldsta sonen har autism. Jag är så glad att Knatte, Fnatte och Tjatte var så hett efterlängtade för det är min enda drivkraft att orka med tre tättisar, varav ett handikappat barn. Det är underbart att få ett barn som man har LÄNGTAT efter. Även om livet inte alltid blir som man har planerat, så tycker jag att det ska kännas rätt i maggropen (och hjärtat!) när man har möjlighet att välja. Dessutom hade jag min SGI i bakhuvudet. *skrattar*
Skrivet av    Knattarnas mamma

endast av längtan & kärlek

hade jag tänkt på hur vår ekonomi hade blivit med barn nr2 hade vi aldrig planerat henne ; ) Men det löste sig och nu har vi den där egna tiden tillsammans + en god ekonomi! Men eftersom vi längtade så efter en liten till så löste sig ekonomin för oss OCH även med orken. Vill man något tillräckligt mycket så orkar man vad som helst. Energin och orken bara finns där då. Om du känner redan nu att du är trött och sliten så kanske det är bäst att vänta med ett barn nr2? Kram, Cerlise
Skrivet av    cerlise

TACK

Tack för alla rara och omtänksamma inlägg. Vi får se vad som händer, men jag har bestämt mig för att jag vill längta efter ett syskon helhjärtat innan vi försöker få fler barn.
Skrivet av    A

härligt!

Härligt att du kanske har bestämt dig! Detta är ju jätte svårt. Precis som du känner resonerar jag kring en eventuell liten trea. Jag är sugen på en liten till men just nu känner jag inte det där suget som jag gjorde med tvåan. Då känner jag att jag/vi borde vänta = ) Tids nog kommer det där suget efter en liten till. Kanske imorgon? om en vecka? om en månad? eller om ett år? Jag tror inte det spelar någon roll vart man i livet befinner sig då. Allt löser sig med kärlek och motivation! Hur sliskigt lät inte det där då? *s* Kram & varmt lycka till i framtiden!
Skrivet av    cerlise