hur får jag honom att inse?

hur får jag honom att inse?
Skrivet av	an
jag har två tättisar födda feb-03 o mars -04. Och så väntar jag en till i februari nästa år. en stor källa till gräl här hemma är det där med tiden.. jag blir ofta besviken på min sambo som sätter sig o läser tidningen (tex) när det finns tusen saker att göra. han i sin tur förstår inte alls, utan kritiserar mig för att han inte får tid över till det han vill göra. men det får ju inte jag heller! det är ju lyx att få sätta sig ner överhuvudtaget! idag tex så gick jag ut o hängde tvätt, hade tvättat flera maskiner så det var mycket att hänga. nästan hela tiden så hör jag den yngste skrika, oerhört frustrearnde! samtidigt ser jag min sambo gå o göra andra saker. jag var jätterriterad på honom när jag kom tillbaka. han tyckte att barnen ska lära sig att man har annat att göra. visst, håller med till viss del, men man måste också gå o trösta ett ledset barn. han hade ju kunnat väntat med sitt tills jag kom tillbaka. försökte förklara att det är så med småbarn, särskilt så små som vi har. de kräver mycket tid o uppmärksamhet, man får "passa på" när de är lugna om man måste gå på toa etc. o man kan inte planera in exakt att då ska jag göra det, det kanske inte funkar. han tyckte inte att man skule behöva sitta hela tiden o punktmarkera dem. nej, men är barnet ledset så.. men hur får man honom att inse? eller är det jag som har helt fel, har man alltid tid för det man tänkt sig? ska man ta sig det även fast barnen har andra behov?
Svar på tråden: hur får jag honom att inse?

På minner lite om mina man !
Jag hade de lite så i början när vi fick vårat första barn då kunde han sätta sig vid datorn efter jobbet och spela.Och då hade jag haft våran son hela dagen och tyckte att han kunde ta överlite och umgås med sin son. Så då blev jag lite sur på honom.Tack och lov så ändrade han säg helt när nr 2 kom.Då tog han hand om våran son när jag hade fullt upp med lillasyster.Och de är några årsen barnen är 7 och 8 år nu. Nu är han en underbar man som hjälper mig med barnen och annat som jag möjligtvis inte har hunnit med plus att han jobbar.Vi har fyra barn och de yngsta är födda 01 och 02. Jag hade nog åkt bort en dag/ helg så hade han fått ta hand om barnen.Då får han lite mer inblick vad som faktiskt krävs av honom. Tycker de är lite dåligt att han bara ser till sig själv och inte sätter barnen framför sina egna intressen. Man är väl två om barnen.Och allt är faktiskt lättare om man hjälps åt.Både du och han får tid till annat. Jag hade inte orkat att ha 4 barn om inte min man hjälpte mig så mycket som han faktiskt gör.Han har fått ha barnen 9 dagar själv och känt på hur de är att ha dem under dagarna.Och de har nog varit nyttig han har sett hur jag har det på dagarna när han är på jobbet. Jag hoppas de löser sig för dig! Viktigt är det att man hjälps åt!
Skrivet av Catta +4 barn
Först och främst så låter...
det lite som alla karlar är så. Men allvarligt talat. Om inte din man hjälper till nu tror du verkligen han kommer hjälpa till mer när trean kommer??? Jag vill absolut inte vara elak men jag har sett exempel blandannat min svåger som har 4 barn och skiter i alla samtidigt som han är taskig mot min sambo för att han engagerar sig. Ett tips för att din man ska förstå hur det är är att åka bort 2 dagar eller så och lämna barnen med honom. Min sambo har hjälpt till mer eller mindre hela tiden. När jag väntade trean så hamnade jag på sjukhuset för att moderkakan höll på att lossna. Var inlagd en vecka och sambon fick fixa allt här hemma. Efteråt förstod han hur tufft det var. Ännu tuffare fick han i vintras när jag låg på sjukhuset i 3 veckor. Då hade han 3 småbarn hemma som alla givetvis var oroliga plus att han fick ta hand om alla djur mitt i snöstormen. Efter detta har han verkligen insett hur tufft det är och nu har jag mina 2 timmar varje dag som jag har egentid. Sätt er ner ochprata om detta och schema lägg så du får egentid. Annars kommer ni få otroligt tufft när minsting kommer. Lycka till!!!
Skrivet av Mysaan med boysen

Vi är ju alla olika
och vi fostrar och tar hand om våra barn på olika sätt, även inom familjen. Men jag tycker det låter mer som att det är dags för pappan att vara ensam med barnen i en vecka. Om han är hemma kortare tid, så kommer han bara att samla på sig en massa jobb åt dig. Så planera in en vecka när du åker iväg, fixa ingenting i förväg utan låt pappan får handla och tvätta själv. T ex inte köpa hem blöjor om det håller på att ta slut, eller fixa välling så det finns, eller fylla på med nappar till nappflaskor. Jag lovar att den veckan kommer att få honom att växa som förälder och du får en ny man och partner hemma. Jag gjorde så när jag hade 2 blöjbarn hemma, drog iväg till Irland en vecka (utan mobil för det fanns inte...) och hörde av mig via telefonkiosken på något torg någonstans. Det har lönat sig än idag när tjejerna är i tonåren. Vi verkligen delar på allt!!! Så planera en vecka innan den 3:e kommer, för då kan det vara försent och du får ännu mindre hjälp. Lycka till!
Skrivet av Lena_O
många bra tips
har du redan fått, men jag vill ändå skriva lite tankar. Män är män och kvinnor är kvinnor. Vi funkar olika. Hemma hos oss har vi olika ansvarsområden. Detta började vi med innan barnen kom, och vi har fortfarande det. Visst gör vi \"varandras\" saker ibland, men vi har huvudansvar för olika saker. Det gör att vi slipper den diskussionen. Jag har bl a ansvar för klädvård med tvätt o allt vad det innebär....och ekonomin. Maken har bl a huvudansvar för disk och dammsugning. Idag när maken kom hem från jobbet hade jag kört diskmaskinen. HAn tömde den o fixade kvällsmat o disken efter det. Jag sorterade tvätt när han tog hand om disken. Ansvaret för barnen delar vi på. När vi hade två små, tog vi ofta hand om varsitt barn. Om jag går ner till tvättstugan och lämnar lillan uppe, säger jag det; Nu går jag ner så du får ta ansvar för lillan. Då vet han det. Hade jag inte sagt det, kanske han inte märkt att jag gått ner och inte tänkt på att lillan behöver passas. Kanske är det så att din man behöver landa lite efter jobbet innan han tar tag i familjen? Så var det här ett tag, vet jag. Maken ville få lite lugn en kort stund innan han orkade ta tag i barn o hushåll. Ficka han bara det, så funkade eftermiddagen/kvällen mycket lättare. Jag har aldrig varit hemifrån en hel vecka, men min man har lärt sig ta hand om barnen ändå. För jag har låtit honom göra det - på sitt sätt. Oj, jag kan visst skriva massor i ämnet, men slutar här......
Skrivet av Cayenne
pappaledigt kanske?
Kanske vore dags för honom att vara hemma på heltid ett tag..? Tror att enda sättet att verkligen dela på barn- och familjansvar är att dela på föräldraledigheten. Hoppas det ordnar sig för er. Så som du beskriver det håller det inte i längden att ha det. Lycka till!
Skrivet av LottaH med Viggo 14/2-03 & Evelina 7/12-04

Håller med och lägger till
Hej Jag håller med om de andra råden och tipsen som skrivits som svar på ditt inlägg, men jag vill också ge ett lite annat perspektiv på det hela utifrån ett hälso- och lyckoperspektiv. Kanske är det så ibland att vi duktiga flickor ska se på våra män som förebilder vad det gäller detta med att prioritera oss själva och våra behov. Kanske är det DE som tänker rätt och vi som tänker fel?? Kanske ska vi se på dem som förebilder och ta oss mer tid för oss själva trots att tvätten inte är häng och att dammråttorna samlas. Kanske är det vi duktiga flickor som ska ta efter männen och se till att få tid att må bra i äktenskapet? Kanske behöver vi sänka kraven på oss själva och ta mer tid till våra egna behov. Kanske är det rätt att ta egen tid trots att barnen skriker? Kanske är det din man som kan lära dig något, och inte du som ska lära din man? /kram
Skrivet av Fifi

hur får jag honom att inse?

På minner lite om mina man !

Först och främst så låter...

Vi är ju alla olika

många bra tips

pappaledigt kanske?

Håller med och lägger till

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information