Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Har precis hittat hit..

Skrivet av Susanna m Magdalena -02
och är glad att detta snack finns. Jag har en dotter på drygt tre som inte har mer än ca 5 ord i sitt vokabulär. Vi har varit hos logoped en gång och fick rådet att använda teckenstöd. Hon tycker om att använda tecken och är mycket kreativ med att hitta på egna. Men det har inte hänt något nytt med det talade språket vilket logopeden sa att det kunnde göra. Både dagispersonal och BVC menar att hon förmodligen bara är "sen" då det inte finns några indikatoner på några andra problem. Men maken och jag känner oss oroliga för henne. Hur länge ska man behöva vänta på en ordentlig utredning?
Det känns också lite sorgligt att se att hon ibland har svårt i kontakten med jämnåriga barn, de ignorerar henne när hon försöker ta kontakt på sitt sätt. Hon är väldigt frammåt och oblyg men jag oroar mig för att hon i längden ska tappa sitt goda självförtroende. Hur klarar sig era barn i sociala situationer?
Svar på tråden: Har precis hittat hit..

känner igen mig

Min son är 2½ och har ca 8 ord och de har han haft sedan drygt ett år. Det har alltså inte hänt så mycket med det talade språket, däremot har tecknandet fungerat bra. Hans syskon förstår ju hans tecken och det har betytt mycket för hans självförtroende, däremot är det trögare på dagis och visst gör det ont att han förmodligen berättar både det ena och det andta på dagis, och ingen förstår vad han menar. det kan inte vara på uppbyggligt i längden. Jag kämpar så med hans dagis.
Skrivet av    maia

Man måste driva på själv...

Min son är nu snart 3 1/2. Vi trodde oxå att han bara hade en försening till en början, både motoriskt och språkligt( eftersom vi ville så gärna tro det och litade på BVC mfl.). Fast för ett år sedan fick vi nog, pratade med vår läkare på barnmedicin och då började bollen rulla och en utredning startades. Vi har träffat neurolog, och psykolog som gjort diverse tester. Detta har resulterat att vår son fått diagnosen grav språkstörning och utv.försening med ojämn profilvilket gör att vil kopplats till barnhabiliteringen där vi fått bra hjälp. Som tur är vår son väldigt glad (oftast) och väldigt social plus att förskolans personal är verkligt intresserad av hans problematik, de har lärt sig tecken m.m. Vi använder stödtecken och det funkar jättebra! Vad jag egentligen vill säga att vill man komma någon vart med eventuell utredning , hjälp och stöd är det bara att kämpa och tjöta som gäller. Är man bara snäll och foglig, väntar på sin tur kommer man ingen vart. Lycka till!
Skrivet av    Molleom

Tack för svar

Ja det är nog dags att driva på för att få till en utredning. Vi skulle ha kallats tillbaka till logopeden nu i sommar men har ännu inte hört något.
Skrivet av    Susanna m Magdalena-02

Artiklar från Familjeliv