Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Hej allihop! Nu är semestern slut! i´m back!

Skrivet av Andrés mamma
Det har varit en lååång och härlig husvagns semester och nu är man tillbaka till de gamla rutinerna igen!

André har varit rätt jobbig i sommar faktiskt (låter elakt men så är det) hans humör och vredes utbrott har varit värre än någonsin och jag hoppas att det kanske blir lugnare nu när vi är tillbaka i våra rutiner igen.
Dagis tyckte också att han var lite upp och ner. Jag hoppas att hösten leder till lite svar på alla frågor och att mina förväntningar hos habiliteringen uppfylls.

Jag tror inte att André tänker på att han egentligen skulle gått i skolan nu i stället för dagis,vi har pratat så mkt om det så han är nog införstådd i att han börjar nästa år i stället.

Mina egna tankar just nu är nog om man har gjort rätt och att jag vill veta om det är något mer fel än bara språket. Hoppas att de gör lite mer tester nu,jag skulle få något neuorologiskt test och få träffa hab. läkaren nu i höst. (tänk att det är så långa väntetider!!!!) Om jag ska vara riktigt ärlig så är Andrés humör,raseriutbrott och motvillighet det som drabbar fam. värst just nu. Språket har man ju lärt sig att "översätta" men alla dessa bråk som uppstår tar så otroligt mkt på krafterna och man vill veta vad som är fel,gör jag fel?
Vad tänker han,vad känner han?

Nä jag tror nog att det är rätt att vänta ett år med skolan iallafall så tar vi allt annat i den takt det kommer och då har vi ju mer svar till hans skolgång nästa år.
Svar på tråden: Hej allihop! Nu är semestern slut! i´m back!

Det blir nog bra för honom

ett år till på dagis. Jag tror att ofta är det man själv som känner mycket tankar runt dagis och skola barnen tänker nog inte så mycket på det. Min kille var precis som din med raserianfall utan dess like... Förstod man inte vad han sa på en gång kunde han slänga sig på golvet och skrika upp till 2 timmar (helfestligt...) Det tar ju som sagt på krafterna... Nu har han i takt med att hans språk blivit bättre lugnat ner sig det är jättestor skillnad på nu och då...Men jag minns hur otroligt jobbigt det var så jag förstår verkligen hur du känner. Hoppas att det blir lugnare för er när ni kommer in i era vanliga rutiner!
Skrivet av    tiffan

Visst är det jobbigt...

...att orka vara en bra förälder och klara av vredesutbrott etc. Själv har jag \"bara\" en trotsig 3-åring här hemma och jag tycker att det räcker mer än väl :-) Han började på dagis igen i tisdags och jag sa till personalen att den som hade längtat mest efter dagisstarten var nog jag! Jag tror också att det blir bra för André att gå kvar på dagis ett år till. Hoppas nu att de kan göra de tester som behövs för att kunna se om det är något mer fel. Det kan nog vara lugnast för er att inte ha en skolstart med nya rutiner om det blir så att det ska göras tester. Lycka till med allt nu då!
Skrivet av    Åsa

Fråga utredningsteamet!

Ta reda på hur de tänker lägga upp utredningen. Kommer de att kunna ge er ett besked i år, eller i början på nästa år? Det kan ta tid att arbeta fram en bra handlingsplan med skolan, så tiden är viktig. Förstår du allt som din pojk säger? Jag förstår ju inte alltid det min pojk säger, och det känns så tungt. Nu väntar vi på att få prova en bärbar dator, med tusentals bilder inlagda, under hösten/vintern. Åh, jag längtar så efter att få \"programera in\" allt som är aktuellt just för tillfället. Min pojk vill prata och diskutera så många olika ämnen samtidigt... härom dagen sa han \"hohohuhahahet\" och det tog mig så lång tid innan jag förstod att det var \"fjortonhundratalet\". Han undrade om det var vikingatid då, och om de trodde på EN gud då, och om Sverige tillhörde Norge då, och om det bodde någon på Bohus fästning då... Som en helt vanlig fundersam sexåring... men jag måste vara helskärpt för att hänga med i svängarna. Jag tror nog att hans behov av att uttrycka sig har passerat min förmåga att täcka upp med tolkningar. Än så länge. Förhoppningsvis så skall jag komma ikapp honom något med hjälp av den bärbara datorn i höst/vinter, mera tecken, och lite mer språkliga ljud efter hand. Inte så mycket till svar på din fråga. Bråken här är våldsamma, men handlar om orsak/verkan som jag kan förstå och relatera till. Mellansysters bråk i den åldern var dock inte nådiga. Där förstod vi ingenting, och kunde inte reda ut något heller. Det var bara att bryta, bryta och återigen bryta bråken. Jag är säker på att de flesta bråken kom ur missförstånd, och det relaterat till hennes numera autismdiagnos. Feltolkningar, rätt och slätt.
Skrivet av    Samiralva

Till Andrés mamma!

Detta låter precis som vår dotter! Hur gammal är André? Vår flicka blir snart 3 år..har genomgått 2 plaströrsoperationer..och är sen i sitt tal.. Tillsammans med trotsutbrott blir ilkseanfallen enorma med huvuddunkningar o altl vad det innebär.. Har fått en tid hos en habiliteringen, få se vad det innebär.. Har han fått någon diagnos? Hur länge har hans utbrott pågått? Vet iallafall hur jobbigt det kan va, med andras blickar o reaktioner.. Stå på dig..en tanke till dig o kram! :)
Skrivet av    Sliten småbarnsmamma

Han är 6,5 år nu (detta blev lite långt)

André hade också rör i öronen när han var mindre och de har gjort flera hörsel tester som visat mkt bra. Vi fick efter mkt tjat på BVC och mkt hjälp från mammor på denna sidan tillslut logoped hjälp när han var 4,5 år och då sa de att han skulle haft den hjälpen för länge sedan (GRRRRRRR) han fick diagnos grav språkstörning och vi hade regelbunden kontakt med logopeden fram tills i våras. Andrédå nästan 6 år låg såpass mkt efter (ungefär som en 3-4 åring) att logopeden kontaktade psykolog men sedan hände det inte så mkt med den där psykolog kontakten och logopeden sa att André behövde utredas mer och jag visste inte vart jag skulle vända mig . Men så fick jag reda på ifrån en mamma i en föräldragrupp via talknuten att man i detta distriktet kunde få hjälp av Habiliteringen (ingen hade någonsin nämnt hab. för mig tidigare) så jag skickade ne egen remiss dit och fiak plats hos dem Mars 2005. Vi har inte hunnit utreda så mkt men hoppas på fler tider nu i höst. Hab. har varit jätte bra det lilla jag hunnit träffa dem bla har de ordnat så jag fick ha kvar André på dagis ytterligare 1 år så att han kan komma i kapp lite. (börjar nollan som 7 åring istället) Jag har också fått psykolog utlåtande som visade att han låg på ett gränsvärde mellan särskola och vanlig skola. Det kommer att göras fler sådana test innan hans skolastart nästa år så vi är säkra på vart han ligger. Almänt både i tal och förståelse och utv. test ligger ha nu runt 4 år. Hans halvbror (14år) har ADHD så man är ju lite fundersam just nu och speciellt när de är så lika när det gäller saker som humör,agressivitet och koncentration. Hab. är även oroliga för läs och skrivsvårigheter pga hans språkstörning och inlärningssvårigheter. Så den lilla erfarenhet jag har av hab. än så länge är bara possitiv,de ska även informera dagis om hans svårigheter (de ser inga svårigheter hos honom, konstigt nog) Hoppas det blir lika bra för er på Habiliteringen,du kan väl informera om hur det går. Jag hoppas att mina förväntningar och att dett jag har hört om vårat team (dalslandsteamet) stämmer!!!!!
Skrivet av    Andrés mamma

Nä jag förstår inte allt men han använder mkt

kroppspråk och använder sällan ord som han inte kan,hoppar över dem vilket gör att meningarna ofta blir ofullständiga. Han hoppar även över många ord som binder ihop meningarna tex som,att osv..... han kan tex fråga mig: -ska du göja= VAD ska du göra. Han använder inte gärna en och ett m.m Det är många ggr han frågar vad saker heter och vi kan inte använda några svårare ord när vi pratar med honom och rim och ramsor+ barn sånger klarar han inte av. ja det är mkt sådant som gör att man märker väldigt tydligt vilken skildnad det är på honom och hans jämn årig dagis kompisar (även de som är mkt yngre) Handdator skrev du? Hur får man det? Hur stora svårigheter har barnen som har behov av den? Jag tror att Andrés svårigheter är värre än vad jag anade ifrån början. Speciellt nu när jag har fått hjälp av hab. och de talade om att hans förståelse inte alls var bra. Jag har ju alltid tyckt att han förstår oss men då har man ju tänkt på saker som att han hämtade skorna när jag bad honom eller skickade mjölken osv..... inte saker som han måste kunna för att tex lära sig räkna m.m Jag har ju alltid bara reagerat på hans sätt att prata och inte vad han förstår,men det har jag lärt mig nu genom Habiliteringen och tyvärr är det lite sent eftersom att vi aldrig lärde oss tecken osv.... Men som sagt det tar tid att få rätt hjälp och det har krävt mkt \"svett\" och tårar att få den hjälpen. Tack för ditt svar och hoppas du kan berätta lite om detta med handdator.
Skrivet av    Andrés mamma

Tack för stödet

Ibalnd känns saker så otroligt jobbiga men med lite stöd och råd från andra så orkar man trots allt att härda ut. Tack för ditt stöd!!!
Skrivet av    Andrés mamma

Bärbar dator...

Vi har ansökt om en bärbar dator genom vår logoped. Den skrivs ut som ett kommunikationshjälpmedel, precis som man kan få teckenbok och material kring bilder gratis till barnet. Vi vet inte så mycket ännu, mer än att det kommer att vara möjligt att lägga in egna bilder i en bildbank, samt att använda färdiga bilder. Man kan skriva meningar, antingen genom att skriva ord, eller sätta ihop bilder. Meningar kan vara förprogrammerade med. Med en knapp så kan man få datorn att läsa upp vad som står skrivet. Det svåra blir nog att komma igång att använda datorn i kommunikation. Det faller sig ju inte naturligt att ta fram en dator när man sitter och bygger med kapplastavar och bara vill berätta att man tänker bygga en stor berg och dal-bana, precis som i Rollercaster Tycoon (poppis dataspel just nu. Eller när man är ute och spelar fotboll, och vill diskutera vilka regler som skall gälla. Vi skall ha flera träffar, och utbildningstillfällen med hablogopeden, vår logoped, en förskolelärare (minst) och vi föräldrar, innan vi får den hem. Apropå svårigheter att förstå, så är det nog det som jag har tyckt varit det mest jobbiga att ta som förälder. Det gör så ont i hjärtat! Vår store pojk hade det, och jag upplever att han hade det jobbigare än vår minste pojk, som ändå pratar så otroligt svårförstått... Och jag tror att det är väldigt bra att få reda på hur språkförståelsen är tidigast möjligt, just för att kunna underlätta för barnet och träna på att förbättra den. Kram,
Skrivet av    Samiralva

Artiklar från Familjeliv