Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Det blir bara värre *inget för känsliga*

Skrivet av Juja bf 7/12
Jag skrev igår om allt det tråkiga som händer och nu har ytterligare en ny, tråkig sak inträffat:

Min väns son (5 mån) har hamnat i ilfart till sjukhus pga svullnad i hjärnan och andnöd. Det är så grymt! Visst kan vi andra drabbas, men inte söta oskyldiga barn! Han var hur frisk som helst innan, och plötsligt är han inlagd och situationen är mer än allvarlig. Hjärnan är så känslig för allt. Det enda jag hänger mig fast vid är hoppet, samt att han är så liten att trycket i hjärnan kanske inte har gjort allvarliga skador då benen i hjärnan kanske kunnat ge vika.

Man känner sig så maktlös. Hur lite kan man sist och slutligen påverka det som händer?

Tack Anette och Minks för er empati tidigare. Jag känner mig dock så kluven, för alla dessa tråkigheter berör mig av olika orsaker, och man klarar inte av alla känslor. Jag är tvungen att på viss nivå koppla bort vissa känslor för att inte falla i bitar.

Men mest av allt går mina tankar ikväll till denna lilla gosses familj, samt till min bror som kämpar med sin tragedi.
Svar på tråden: Det blir bara värre *inget för känsliga*

åhh hemska värld!!!

Jag håller verkligen tummarna för att det går bra!!! Vilken fruktansvärd sits. Massor med kramar
Skrivet av    Loppan m Freja + Liten bf 28/11

Usch...

vad mycket jobbiga grejer som händer runt omkring dig. :-( Har haft min beskärda del av jobbigheter på löpande band och jag hoppas jag slipper ett sånt race igen. Hoppas det går bra för lillkillen. *kramar*
Skrivet av    Asereht

Usch vad ni och er omgivning ska drabbas!

Skickar styrkekramar och tankar till alla er \"där borta\". Vilken tragedi för bebisen och familjen, hoppas innerligt att det går bra!! Din bror och familjen runt om behvöer också en massa stöd - vi har en del erfarenhet själva som gäller sånt (inte vår lilla familj, men makens syskon) Svårt att hitta ord så här, men känn att du kan skriva av dig allt du behöver!
Skrivet av    Vivi m Isak02, Verner04+bf13dec

Nämen

usch så hemskt!!!! Hur kan hjärnan bara svullna upp så? Stor kram
Skrivet av    Anonym

Fy vad hemskt!

Stora styrkekramar till dig och dina nära.
Skrivet av    Nattis bf 11/12

Sänder styrkekramar till dej!!

.
Skrivet av    marica

Styrkekramar..

...från mig också! Det är märkligt att allt ska hända på en gång, jag har upplevt det i höstas och nu har jag också en kompis som är inne i en sån period. Hoppas att det klarar upp sig till det bästa för dig och de runt omkring dig!
Skrivet av    Julia m.Måns&dec.bebisen

kram

du behöver många stora och absolut dina närstående. Ta hand om dig vännen!
Skrivet av    Anonym

Kram ar

i massor, det är inte roligt med så mycket död omkring sig, eller några hemska problem, Jag vet inte vad jag ska säga , mer än massor av kramar som du kan känna ända till dig just nu.. (långa armar här)
Skrivet av    I med E & F v 23

kramar från mej oxå

hoppa att det blir bra med den lille Kram K
Skrivet av    Lapplandstjejjen m Anton & twins bf 13/12

Ajajajaj

Vad det snurrar kring dig! Klart saker blir extra jobbiga när man själv går och bär på en viss oro inför sin egen förlossning. Hade en syster som fick hjärnhinneinflammation vid 14 månader, hemska saker!!!!!!! Håller tummar för att det vänder och att lilla pojken snart mår bättre!
Skrivet av    Ulrika m. Ebba o 2:an

Har inte hört nåt än

Men huvudet brukar svullna upp om trycket i hjärnan ökar. Orsaken kan vara akut inflammation eller tumör eller ngt annat.
Skrivet av    Juja bf 7/12

Tack underbara människor!

Som ni förstår är det så gott som omöjligt att tala om dessa saker med så värst många eftersom man inte vill hänga ut andra människors smärta. Jag hoppas innerligt att jag inte råkar ut för samma som Karolina, dvs. att nån känner igen dem jag talar om. Om de känner igen mig gör inte mig något. Min brors situation är lite bättre, då hans fru nu gått till spec. läkare. Hon har fått mediciner och skall påbörja terapi. Jag förstår och inser att detta är bara början på en lång resa tillbaka, men de första stegen är tagna. Den lille gossen vet jag inte ännu hur han mår. Vi väntar fortfarande på besked. Jag vill tacka alla som skickade mig virtuella kramar och tröstande ord. Jag vill ännu påpeka att jag inte skrev för att nån skall tycka synd om mig, eller om nån annan heller. Jag hade bara svårt att vara med all denna information och måste få dela med mig. Därför är det så underbart att nätet och sajter som denna finns. Min brors situation är ju den som berör mig direkt men de andra har berört mig som vän, mamma, dotter och medmänniska. Och om ni undrar varför jag sekunden efter ett allvarligt inlägg som denna kan fundera på vilken färgs sockor babyn skall ha i nästa inlägg är svaret enkelt; Det är otroligt skönt att tänka på något annat, ju trivialare dess bättre. Jag var så desperat så jag tom köpte Se och hör idag! (och galghumor har jag dessutom...)
Skrivet av    Juja bf 7/12

Artiklar från Familjeliv